| 1. |
- Cortas Nordlander, Maria, et al.
(författare)
-
A Study of Students’ Ability to Solve Text-Based Mathematical Problems with Irrelevant or Superfluous Information
- 2008
-
Ingår i: Mathematical Views, MAVI 14 : Strobl/Salzburg, Austria, May 2008.
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- A limited quantitative survey has been performed in order to study the capability of students to solve text-based mathematical problems containing irrelevant or superfluous information, as well as their ability to scrutinize text and sort out the relevant information. The students took a written test with text-based problems of different amount of irrelevant or superfluous information. The capability of understanding such problems was investigated versus degree of maturity and gender. Obtained results indicate a noticeable correlation between the occurrence of irrelevant or superfluous information and ability of solving the problems. Furthermore, the results show that the degree of maturity, expressed in terms of age, has a clear influence on the results. This study has not revealed any significant difference between genders as regards ability of sorting out the relevant information.
|
|
| 2. |
- Cortas Nordlander, Maria, et al.
(författare)
-
Influence of Student’s Attitudes and Beliefs on the Ability of Solving Mathematical Problems with Irrelevant Information
- 2009
-
Ingår i: Beliefs and attitudes in mathematics education : new research results. - Rotterdam : Sense Publishers. - 978-90-8790-722-8 - 978-90-8790-721-1 ; s. 165-178
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt)abstract
- A limited quantitative survey has been performed in order to study how attitudes, beliefs and feelings of students may influence the ability of solving text-based mathematical problems containing irrelevant information. The survey is also analyzing their capability of scrutinizing texts and sorting out relevant information.The students took a written test with text-based problems of different amount of irrelevant information. The capability of understanding such problems was investigated versus degree of mathematical maturity and gender. Obtained results indicate a noticeable correlation between the occurrence of irrelevant information and the ability of solving the problems. Furthermore, attitudes, beliefs, and the degree of mathematical maturity, expressed in terms of age, have a clear influence on the results. On the other hand, this study has not revealed any significant difference between genders as regards the capability of solving text-based problems with irrelevant information.
|
|
| 3. |
- Cortas Nordlander, Maria, et al.
(författare)
-
Komplexa tal är inte så komplexa!
- 2010
-
Konferensbidrag (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Abstraktion kan ofta utgöra ett hinder för lärande i matematik. Momentet med komplexa tal är inte något undantag. Varför ska man acceptera att i2=-1? Hur kan lärare introducera det på ett pedagogiskt sätt? Visualisering kan vara ett väsentligt led i att underlätta studenters lärande, ge dem en känsla av lägre abstraktion och härigenom vara nyckeln till djupare förståelse. Artikeln beskriver en visuell ansats som uppfyller kravet på lättillgänglighet. Metoden bygger på upprepade rotationer i det komplexa talplanet, vilket åskådliggör och konkretiserar komplexa tal genom visualisering.
|
|
| 4. |
- Nordlander, Edvard, et al.
(författare)
-
Enkätundersökning av teknikämnets ställning i grundskolan
- 2008
-
Ingår i: 9:e rikskonferensen ”Tekniken i skolan” : Norrköping, Sverige, April 2008.
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt)abstract
- En stor enkätundersökning av tekniklärarnas syn på ämnets roll i grundskolan har genomförts. Här presenteras ämnets status, lärarnas egen insats, deras utbildnings relevans samt behov av fort- och vidareutbildning, ämnets förmåga att intressera elever för teknik med särskilt fokus på kön och etnicitet, samt dess dragkraft till vidare studier i teknik.
|
|
| 5. |
- Nordlander, Edvard, et al.
(författare)
-
Problemlösning - Konsten att berätta en god historia
- 2011
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- Problemlösning uppfattas av många elever som en svårighet att övervinna genom att försöka lära sig utantill. ”Visa mig alla formler och hur man gör. Då behöver jag inte förstå!” Detta synsätt betecknar en algoritmisk inställning till lärande och har egentligen mycket lite med problemlösning att göra. Man sätter sin tillit till att upprepning av recept ger lika gott resultat oavsett problemställning. Ett annat beteende som förekommer i samband med problemlösning är ”lotsning”, där elever genomskådar hur en uppgift är konstruerad för att hitta på ett svar utan att förstå problemets riktiga innehåll. Många tycks tro att det räcker med att producera ett någorlunda riktigt svar på en uppgift utan att egentligen beskriva vägen dit, eller ens att vägen dit är korrekt.För att förebygga en algoritmisk inställning till problemlösning kan man införa en enkel strategi för att förbättra problemlösningsförmågan hos elever – en metod som alla elever kan ta till sig. Att systematiskt teckna uppgiften är detsamma som att metodiskt reda ut för sig själv vad uppgiften går ut på, vilka teoretiska resonemang man kan tillämpa, hur man kan tänkas lösa uppgiften grundat på dessa teoretiska resonemang, samt slutligen genomföra lösningen på ett tydligt sätt. En god idé är att tänka sig att någon annan skall kunna följa resonemanget utan några andra hjälpmedel än den beskrivning som eleven själv producerar.De flesta brukar fascineras av en god historia. Man kan indela en god historia i fyra oundgängliga punkter: ingress, intrig, uppbyggnad av spänning och, slutligen, upplösning. Härutöver kan man tillägga ytterligare två punkter för att förgylla berättandet, nämligen prolog och epilog.I föreläsningen exemplifieras ovanstående metodik för problemlösning och åskådliggörs med utgångspunkt från bedömningskriterierna i ett svenskt nationellt prov i matematik.
|
|
| 6. |
- Nordlander, Edvard, et al.
(författare)
-
Tekniklärares uppfattning om teknikämnet i den svenska grundskolan
- 2009
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt)abstract
- Skolämnet Teknik har funnits i den svenska grundskolan ett knappt trettiotal år i någon form och i 15 år som eget ämne. Likväl visar ett flertal undersökningar att teknikämnet ofta missköts. Kopplingen mellan teknik som skolämne och teknisk karriärväg är tydlig, men trots detta är intresset för högre studier i teknik mycket lågt i Sverige. Om denna trend fortsätter kommer landet att utarmas på kvalificerad teknisk arbetskraft och därmed försätta landets teknikintensiva industri i en långsiktig utvecklingskris. En stor, webbaserad, ämnesdidaktisk enkätundersökning av kvantitativ/statistisk karaktär om teknikämnet status i grundskolan, har genomförts under 2007 och början av 2008. Undersökningen beaktar såväl genusaspekter som etniska aspekter på problematiken. Av 561 tillfrågade lärare har 325 (c:a 59%) från 32 svenska kommuner påbörjat enkäten. Av naturliga skäl representerar huvuddelen (c:a 65%) av deltagarna Gävle och Sandvikens kommuner. 302 deltagare (c:a 54%) har fullföljt hela enkäten. Resultaten jämförs med tidigare utförda nationella undersökningar för generaliseringar. Av de deltagande lärarna var c:a 68% kvinnor och c:a 32% män. Merparten är födda i perioden 1947-76 med en ganska jämn fördelning i 5-årsintervall däremellan. Majoriteten anser sig vara eldsjäl för teknikämnet i någon mening, vilket kan snedvrida resultatet i positiv riktning. Tekniklärarnas åsikt om bl.a. följande frågor kommer att behandlas under konferensen: <ul type="disc">Är de väl utbildade för uppdraget som tekniklärare jämfört med läraruppdraget i stort?Tycker de att teknikkunskaper är viktiga för eleverna och deras framtid?Vad anser de att teknikämnet har för funktion att fylla för eleverna och deras framtid?Hur säkra upplever de sig i att undervisa teknik?Vilka ämnen prioriteras inom lärarkollegiet resp. skolledningen framför teknikämnet?Hur värderas teknikämnet ekonomiskt, statusmässigt, schemamässigt, lokalmässigt resp. utrustningsmässigt?Finns det någon lärare med särskilt ansvar på skolan för teknikämnet? Finns en lokal arbetsplan?Vilka typer av skrivna läromedel används och vilka behövs det mer av?Vilka lokaler används för teknikämnet, samt hur lämpliga är dessa för ändamålet?Finns adekvat utrustning tillgänglig på skolan för teknikundervisningen och ur bör utrustningen kompletteras?Hur fungerar teknikundervisningen på skolan totalt sett, samt om man behandlar teknikämnet på bästa möjliga sätt på skolan.Når skolan upp till de nationella målen för år 5 resp. år 9?Integreras teknikämnet med andra skolämnen?Vad styr deras undervisning i teknikämnet?Finns det möjligheter finns att stärka deras arbete i teknikämnet, t.ex. genom medverkan av industri/näringsliv?Kommer elevernas teknikintresse att stimuleras om de praktiska inslagen i undervisningen ökade?Finns det behov av fort- och vidareutbildning inom teknikämnet?Nedanstående frågor är relaterade till såväl kön som invandrarbakgrund:· Hur väl når de eleverna i undervisningen i teknikämnet?· Hur bedöms elevernas intresse för teknikämnet jämfört med tekniska sammanhang i allmänhet?<ul type="disc">Dominerar betygsintresse över teknikintresse?Vilken betydelse har gruppåverkan (kamraters attityder och förväntningar) resp. föräldrapåverkan på elevernas teknikintresse?Vilken påverkan har teknikämnet på elevernas teknikintresse? Slutligen: <ul type="disc">Behöver teknikämnets karaktär förändras för att stimulera elevernas teknikintresse?Tror lärarna att teknikämnet påverkar eleverna positivt att välja tekniska eller naturvetenskapliga studier i gymnasieskolan?
|
|
| 7. |
- Ahlbom, Håkan, et al.
(författare)
-
Cooperative methods for investigating the influence of Swedish compulsory technology education on pupils’ attitudes to technology
- 2009
-
Ingår i: PATT 22 (Pupils' Attitudes Towards Technology).
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- The number of Swedish students applying to technical education is decreasing, and this fact will lead to a severe shortage of engineers in a just a decade. As an example, the candidates applying to the Royal Institute of Technology (KTH) has reduced by 30 % the last couple of years. Furthermore, the ROSE report clearly describes young people’s lack of interest in science and technology in the industrialised world in sharp contrast to the situation in the developing countries.Why is the interest for technical education decreasing? What makes other fields of education more popular? What image of technology does the compulsory school deliver?Technology was introduced as a mandatory subject in Swedish compulsory school in 1980 and got its own syllabus when the current national curriculum was introduced in 1994. One of the goals of the Swedish compulsory school is to develop an interest for technology as well as capability and judgement in handling technical issues.In what way does the Swedish compulsory school work with this goal? Is the school successful in making pupils interested? What are the pupils’ opinions?Each school can decide when and how the pupils get technology education, but every pupil is expected and entitled to reach the national goals.To get an overall picture of the technology subject questions will be investigated as parts of tree different Ph.D. projects.<ul type="disc">How do we actually know that pupils learn what they are entitled to?How is the technology syllabus interpreted, in theory and practice?Does the technology subject really develop an interest for technology and does it inspire to further technical studies? In order to find out if pupils reach the national goals in technology, a questionnaire is launched in schools all over Sweden. The interpretation of the syllabus will be studied through observations comparing teaching practice with the local planning of the technology subject. To get answers, whether the technology subject has any impact on the interest and the choice of further studies, interviews are made among students and teachers in compulsory school as well as in upper secondary school.The findings of the cooperating projects will together contribute with answers about the state of the technology education in the Swedish compulsory school system, and how the subject could be developed in the future.
|
|
| 8. |
- Ahlbom, Håkan, et al.
(författare)
-
Inspirerar teknikämnet i den svenska grundskolan till högre teknikstudier?
- 2009
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt)abstract
- Krisen i tillströmningen till svensk teknikutbildning har uppmärksammats kraftigt av avnämarkategorierna den senaste tiden. Fackföreningen Sveriges Ingenjörer hävdar att om inget görs kommer det år 2020 att fattas 50 000 ingenjörer, vilket motsvarar en fjärdedel av arbetsstyrkan i vid bemärkelse om något mer än ett decennium. I ROSE-rapporten beskrivs ett allmänt ointresse för tekniska och naturvetenskapliga studier bland I-ländernas ungdomar i skarp kontrast till ungdomar i utvecklingsländer. Detta beror på att elevernas väljer utbildning efter värderingar och identiteter, vilket inte tycks uppfyllas av tekniska studier. I föreliggande arbete kommer faktorer för ungdomars studieval att kartläggas. Den svenska grundskolans teknikämne har ett uttalade mål - att utveckla intresse för teknik. Undersökningen vänder sig direkt till eleverna och försöker ge svar på om teknikämnet lever upp till detta mål. De lokala kursplanerna skiljer sig avsevärt och de typer som man kan hitta på skolornas webbplatser är oftast av någon av följande typer:1. Lokal kursplan som i detalj beskriver vad som skall behandlas årskursvis samt de mål som eleven förväntas uppnå.2. Nationella kursplanen utan lokala tolkningar eller specifikationer för ämnets genomförande.3. En synnerligen kort lokal kursplan (mera traditionella ämnen är vanligtvis avsevärt mera specificerade).4. Ingen kursplan för teknikämnet presenteras överhuvudtaget. Undersökningen tar även hänsyn till lärarnas kompetens inom ämnet och sätter resultatet i relation till bristfällig utbildning. Frågeställningar: Hur kan man genomföra god utbildning i teknikämnet utan kursplan eller endast med den nationella kursplanen möjligen kompletterad med synnerligen rudimentära tolkningar och specifikationer? Hur kan en lärare med bristfällig utbildning inom ämnet genomföra högkvalitativ undervisning och utveckla elevernas intresse? Finns det en korrelation mellan vagt specificerade kursplaner, lärares brister i utbildning, samhällets signaler om att förverkliga personliga mål i samklang med den egna identiteten, samt den mångfacetterade svenska gymnasieskolan, som kan ge svar på varför elever avstår från högre tekniska studier? Vilka är elevernas synpunkter på teknikämnet som inspirationskälla och vad minns man från undervisningen efter någon tid? I vilken mån utvecklade teknikämnet ett tekniskt intresse och gav det i så fall resultat i valet av gymnasieutbildning? Undersökningen är primärt baserad på en fenomenologisk kvalitativ metod med djupintervjuer. I detta arbete kommer pilotintervjuer att redovisas – ett sätt att förfina metoden och senare göra mera omfattande intervjuarbete där egna förutfattade meningar om intervjuobjekten minimeras, informationen renodlas och resultat syntetiseras. Urvalet av intervjuobjekt sker i grundskolans sista år, då eleverna bestämt sig för gymnasieinriktning (oavsett vilket) och därför sannolikt kan ge information om vilka faktorer som inverkade. Urvalet kommer att ske såväl med tanke på kön (teknikutbildning är manligt dominerad) som hemvist (uppväxt på landet eller i tätort) - faktorer som kan ha betydelse i studievalet. Elever från gymnasiets första (och möjligen andra) år kommer att delta i en enkätundersökning för att undersöka om deras teknikintresse har ändrats. Enkäten kommer senare att utnyttjas på intervjuobjekten från grundskolan, när de påbörjat gymnasiala studier, och resultaten jämförs med den tidigare informationen från intervjuerna.
|
|
| 9. |
- Ahlbom, Håkan, et al.
(författare)
-
Why choose a technical career?
- 2010
-
Ingår i: Socio-cultural and Human Values in Science and Technology Education. - Ljubljana, Slovenia : IRI UL.
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- Technology is a neglected mandatory subject in the Swedish compulsory school. The subject is supposed to inspire young people to consider a technical career, due to an increasing need for engineers and a declining recruitment to engineering education.An investigation of influential factors for choosing a technical career is presented. The factors are well-known, but the relative impact of the factors is investigated using questionnaires and semi-structured interviews with engineering students. Special focus is put on the effect of previous technical schooling. The most important factors for choosing technical education are personal technical interest, future salary expectations, and personal qualities.
|
|
| 10. |
- Bengtsson, Olof, et al.
(författare)
-
Optimization of High-Voltage RF Power SiGe Transistors for Cellular Applications
- 1999
-
Ingår i: High Power Microwave Electronics : Measurements, Identification, Applications, 1999. MIA-ME '99. Proceedings of the IEEE-Russia Conference. - 5-7782-0270-9
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- The base profile design for high-voltage RF power silicon transistors with epitaxial SiGe base was studied using 2-D process and device simulations. The addition of Ge in the base makes thin base widths with very high base doping possible. This gives rise to a higher maximum oscillation frequency thus improving the critical power gain for these devices
|
|
