SwePub
Sök i SwePub databas

  Utökad sökning

Träfflista för sökning "WFRF:(Sandell Anna) "

Sökning: WFRF:(Sandell Anna)

  • Resultat 1-10 av 15
  • [1]2Nästa
Sortera/gruppera träfflistan
   
NumreringReferensOmslagsbildHitta
1.
  •  
2.
  •  
3.
  • Jönsson, Ingrid, et al. (författare)
  • Change or Paradigm Shift in the Swedish Preschool?
  • 2010
  • Ingår i: XVII ISA World Congress of Sociology Sociology on the Move, Gothenburg, Sweden, 11 - 17 July, 2010. Conference Abstracts.. - International sociology association.
  • Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
    • Since the mid-1990s several reforms have challenged the idea of educare, which is often held up as the main characteristic of the Swedish preschool (OECD 2001, 2006, Moss 2006). Educare in the Swedish context means good-quality care and education in a balanced mix. Unlike many European countries, there is not a split in the organisation between care of children below and above the age of three (Knijn, Jönsson and Klammer 2005, Letablier and Jönsson 2005). Contemporary reforms point to increased expectations of preschool as a preparation for school. Such ideas are included in the social investment strategy which is supported on the European Union level and by international organisations such as the OECD and the World Bank. According to White (2009), the social investment strategy implies a positive relationship between early childhood development and early childhood education programmes and children’s success later in life, which is related to a country’s economic success. The aim of the paper The aim of the paper is to discuss whether or to what extent the social investment strategy has an impact on the Swedish preschool and the reform work being done at the moment. Since its establishment in the 1970s, the emphasis has been on the child’s needs at the same time as it fulfils goals related to family, social, gender equality and labour market policies. Has the balance changed in favour of future-oriented goals? Is there a paradigm shift taking place in the Swedish preschool? The paper will explore whether this is the case by discussing the development of the Swedish preschool since the 1970s, proceeding from Hall’s (1993) requirements of a paradigm shift; these include a simultaneous change of objectives, policy instruments and settings.
4.
  • Jönsson, Ingrid, et al. (författare)
  • Change or paradigm shift in the Swedish preschool?
  • 2012
  • Ingår i: Sociologica Problemas E´Practicas. - Editora Mundos Sociais, Universitario de Lisboa. - 0873-6529.
  • Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
    • Artikeln diskuterar olika förskolereformer i Sverie och ställer fråpgan om den svenska modellen, EDUCARE, är hotad av ideer om skolförberedelse och senare anställningsbarhet.Förändringarna studeras på olika nivåer och från ett historiskt perpspektiv. Slutsatsen är att reformarbetena måste förstås dels i förhållande till nationella ideer, föreställninar och traditioner, dels i förhållande till internationella organisationer. Vidare forskrning som uppmärksammar vad som faktiskt sker i den lokala kontexten rekommenderas.
5.
  • Jönsson, Ingrid, et al. (författare)
  • Les réformes de l’éducation préscolaire
  • 2013
  • Ingår i: Politiques sociales et familiales;Issue 112. - CNAF. - 2107-0210. ; :Issue 112
  • Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt)abstract
    • I Sverige har, till skillnad från många länder, omsorg, vård, fostran, lärande och utbildningen för de yngre barnen hållts samman i en och samma organisation och under Educare begreppet. Aktuella reformer pekar på ökade förväntingar på förskolan som ett första steg i det livlånga lärandet. i artikeln diskuteras dessa ideeer som en del i social investerningsstrategi so stödjs på EU nivå och av internainella organisationer som OECD oh Världsbanken. Syftet med artikeln är att diskutera frågan om balansen mellan de kombinerade målsättningarna håller på att rubbas i svenska förskola. Ser vi ett paradigmatiskt skifte i förskolan?
6.
  • Kloster Smerud, Hilde, et al. (författare)
  • New Treatment of IgA nephropathy : Enteric Budesonide Targeted to the Ileocaecal Region Ameliorates Proteinuria
  • 2011
  • Ingår i: Nephrology, Dialysis and Transplantation. - 0931-0509. ; 26:10, s. 3237-3242
  • Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
    • Background. Systemic corticosteroid treatment has been shown to exert some protection against renal deterioration in IgA nephropathy (IgAN) but is not commonly recommended for long-term use due to the well-known systemic side effects. In this study, we investigated the efficacy and safety of a new enteric formulation of the locally acting glucocorticoid budesonide (Nefecon (R)), designed to release the active compound in the ileocecal region. The primary objective was to evaluate the efficacy of targeted release budesonide on albuminuria.Methods. Budesonide 8 mg/day was given to 16 patients with IgAN for 6 months, followed by a 3-month follow-up period. The efficacy was measured as change in 24-h urine albumin excretion, serum creatinine and estimated glomerular filtration rate (eGFR).Results. The median relative reduction in urinary albumin excretion was 23% during the treatment period (interquartile range: -0.36 to -0.04, P = 0.04) with pretreatment values ranging from 0.3 to 6 g/24 h (median: 1.5 g/24 h). The median reduction in urine albumin peaked at 40% (interquartile range: -0.58 to -0.15) 2 months after treatment discontinuation. Serum creatinine was reduced by 6% (interquartile range: -0.12 to -0.02; P = 0.003), and eGFR [Modification of Diet in Renal Disease (MDRD)] increased similar to 8% (interquartile range: 0.02-0.16, P = 0.003) during treatment. No major corticosteroid-related side effects were observed.Conclusions. In the present pilot study, enteric budesonide targeted to the ileocecal region had a significant effect on urine albumin excretion, accompanied by a minor reduction of serum creatinine and a modest increase of eGFR calculated by the MDRD equation, while eGFR calculated from Cockcroft-Gault equation and cystatin C was not changed. Enteric budesonide may represent a new treatment of IgAN warranting further investigation.
  •  
7.
  •  
8.
  •  
9.
  •  
10.
  • Mattsson, Leif, et al. (författare)
  • Vilka är ute i naturen?
  • 2008
  • Rapport (övrigt vetenskapligt)abstract
    • Detta är en av fyra rapporter som ger en översiktlig bild av resultaten från en nationell enkätundersökning om friluftsliv och naturturism i Sverige. Studien är genomförd av forskningsprogrammet Friluftsliv i förändring. Resultaten som presenteras här fokuserar bl a på vilka som är ute i naturen och vilka aktiviteter man ägnar sig åt. Nästan alla uppfattar skogar, fjäll, sjöar och hav som ”natur” men det är inte alls lika självklart med t.ex. badstränder, trädgårdar och elljusspår. Mer än hälften av de svarande är ute i naturen ganska ofta, eller mycket ofta, under vardagar. Under längre ledigheter ökar denna andel till 89 %. Naturen är också en central miljö för barns uppväxt och t.ex. har hela 94 % av de svarande ofta, eller mycket ofta, tillbringat lov och semestrar i naturen. Nöjes- och motionspromenader är vanligast att ha ägnat sig åt åtminstone en gång under en 12- månadersperiod (nästan 95 % av de svarande), följt av strövat i skog och mark (90 %), arbetat i trädgården (84 %), solbadat (81 %), och haft picknick eller grillat i naturen (80 %). Även om vi ser till de aktiviteter som är vanligast att ägna sig åt ofta (mer än 60 gånger per år) så toppas listan av nöjes- och motionspromenader (ca 32 %), följt av cykla på vägar, arbeta i trädgården, ströva i skog och mark och promenera med hund. Vi har också gjort en fördjupad analys när det gäller de tio vanligaste aktiviteterna som de svarande angett att de utövat mer än 20 gånger under en 12-månadersperiod (ca 1-2 gånger per månad). Det visar sig då att kvinnorna generellt är mer aktiva. Jogging/terränglöpning, jakt och fiske är mer vanligt bland män medan solbad, picknick och stavgång är mer representerat hos kvinnor. Gruppen under 30 år skiljer ut sig något genom att promenera med hund är vanligare och arbete i trädgården mindre vanligt, jämfört med övriga grupper. Joggning/terränglöpning tycks också vara en aktivitet främst hos yngre och medelålders, medan det omvända gäller för stavgång. Föräldrarnas uppväxtland tycks inte ha så stor betydelse för vilka aktiviteter man väljer, men svarande med svenska föräldrar utövar aktiviteterna i större utsträckning jämfört med personer vars föräldrar vuxit upp utomlands. Ett undantag finns emellertid för picknick eller att grilla i naturen vilket är vanligare hos svarande med utländska föräldrar.
  •  
Skapa referenser, mejla, bekava och länka
  • Resultat 1-10 av 15
  • [1]2Nästa
 
pil uppåt Stäng

Kopiera och spara länken för att återkomma till aktuell vy