SwePub
Sök i SwePub databas

  Utökad sökning

Träfflista för sökning "WFRF:(Sjögren Lindquist Gabriella 1974 ) ;conttype:(scientificother)"

Sökning: WFRF:(Sjögren Lindquist Gabriella 1974 ) > Övrigt vetenskapligt

  • Resultat 1-10 av 25
Sortera/gruppera träfflistan
   
NumreringReferensOmslagsbildHitta
1.
  • Lindquist, Matthew J., 1965-, et al. (författare)
  • The Dynamics of Child Poverty in Sweden
  • 2008
  • Rapport (övrigt vetenskapligt)abstract
    • The purpose of this paper is to study (empirically) the dynamics of child poverty in Sweden, the quintessential welfare state. We find that 1 out of every 5 children is disposable income poor at least once during his or her childhood, while only 2 percent of all children are chronically poor. We also document a strong life-cycle profile for child poverty. Approximately 8.6 percent of all children are born into poverty. The average poverty rate then drops to about 7.5 percent among 1- year old children. After which, it declines (monotonically) to about 3.8 percent among 17-year olds. Children in Sweden are largely protected (economically) from a number of quite serious events, such as parental unemployment, sickness and death. Family dissolution and long-term unemployment, however, do push children into poverty. But for most of these children, poverty is only temporary. Single mothers, for example, are overrepresented among the poor, but not among the chronically poor. Children with immigrant parents are strongly overrepresented among the chronically poor; as are children whose parents have unusually low educations. We argue that information about the dynamics of child poverty may help policy makers to construct more salient policies for fighting child poverty.
2.
  •  
3.
  • Sjögren Lindquist, Gabriella, 1974-, et al. (författare)
  • Arbetsskadeförsäkringen Den glömda försäkringen
  • 2012
  • Ingår i: Nordisk Försäkringstidskrift. - 0348-6516. ; :1
  • Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt)abstract
    • Arbetsskadeförsäkringen är den glömda socialförsäkringen. Allmänhetens och politikernas uppmärksamhet riktas till andra delar av det allmänna försäkringssystemet; ålderspensionsförsäkringen, sjukförsäkringen (med sjukpenning, aktivitets- och sjukersättning) och arbetslöshetsförsäkringen.En förklaring kan vara att det är fråga om betydligt större belopp i dessa försäkringar. Det är så inte minst för att arbetsskadeförsäkringen inte är en primär socialförsäkring utan i regel kompletterar ersättningen från andra försäkringar.Med ersättning från flera källor är det svårt för de försäkrade att få en helhetsbild över vilken ersättning de har rätt till. Risken är stor att försäkrade missar ersättning från någon källa.För att kunna utforma en bra politik mot arbetsskador behövs också statistik av hög kvalitet. Det finns flera olika statistikkällor men ingen av arbetsskadestatistikkällorna innehåller det faktiska antalet arbetsskador.En av författarnas huvudslutsatser är att statistiken över arbetsskador och arbetsskadornas kostnader måste förbättras. De anser att vi behöver en ny arbetsskadeförsäkring som täcker en större del av kostnaderna för arbetsskadorna och som ger arbetsgivarna incitament att arbeta förebyggande, och vi behöver en mycket bättre statistik över arbetsskadorna och deras kostnader.
4.
  •  
5.
  •  
6.
  • Sjögren Lindquist, Gabriella, 1974- (författare)
  • Den privata försäkringsbranschen på frammarsch
  • 2011
  • Ingår i: Åtta visioner om trygghet. Socialförsäkring i förändring. - Stockholm : Premiss förlag. - 978 91 86743 00 0 ; s. 31-40
  • Bokkapitel (övrigt vetenskapligt)
  •  
7.
  •  
8.
  • Sjögren Lindquist, Gabriella, 1974-, et al. (författare)
  • Ett längre arbetsliv - arbetsliv och arbetsmarknad för äldre
  • 2009
  • Ingår i: Inkluderande arbetsliv : En skrift från Arbetsmiljöpolitiska kunskapsrådet, SOU 2009:93.. - Stockholm : Arbetsmarknadsdepartementet. - 978-91-38-23318-4 ; s. 53-67
  • Bokkapitel (övrigt vetenskapligt)abstract
    • Många länder, bland dem Sverige, har en åldrande befolkning. Kostnaderna för välfärdsstaten stiger, vilket kan leda till problem för de offentliga finanserna. Om antalet arbetade timmar ökar i ekonomin, ökar också skatteintäkterna samtidigt som kostnaderna för inkomsttransfereringarna minskar. En högre ålder för utträde ur arbetslivet är ett sätt att öka antalet arbetstimmar i ekonomin. Den ålder vid vilken vi lämnar arbetslivet har redan stigit i Sverige. Det nya pensionssystemet är en del av förklaringen, men ett förbättrat allmänt hälsotillstånd och högre utbildningsnivå för de ålderskohorter som är nära pensionsåldern är också viktiga. Välfärdsstatens långsiktiga finansiering är emellertid inte löst med denna utveckling. Vi avslutar vårt bidrag med att diskutera vilka förändringar av politik och avtal som kan bidra till en fortsatt stigande genomsnittsålder vid utträdet från arbetsmarknaden.
  •  
9.
  •  
10.
  •  
Skapa referenser, mejla, bekava och länka
  • Resultat 1-10 av 25
Åtkomst
fritt online (6)
Typ av publikation
rapport (14)
bokkapitel (10)
tidskriftsartikel (1)
Typ av innehåll
Författare/redaktör
Sjögren Lindquist, G ... (25)
Wadensjö, Eskil, 194 ... (15)
Säve-Söderbergh, Jen ... (2)
Wadensjö, Eskil, (1)
Lindquist, Matthew J ... (1)
Delegationen för jäm ... (1)
Lärosäte
Stockholms universitet (25)
Språk
Svenska (16)
Engelska (9)
Forskningsämne (UKÄ/SCB)
Samhällsvetenskap (24)

År

 
pil uppåt Stäng

Kopiera och spara länken för att återkomma till aktuell vy