SwePub
Sök i SwePub databas

  Utökad sökning

Träfflista för sökning "WFRF:(Svensson Olof) ;srt2:(2015-2019)"

Sökning: WFRF:(Svensson Olof) > (2015-2019)

  • Resultat 41-50 av 87
  • Föregående 1...234[5]678...9Nästa
Sortera/gruppera träfflistan
   
NumreringReferensOmslagsbildHitta
41.
  • Müller, Dieter K., 1968-, et al. (författare)
  • Making "wilderness" in a northern natural resource periphery : on restructuring and production of a pleasure periphery in northern Sweden
  • 2019
  • Ingår i: The politics of Arctic resources : change and continuity in the "Old North" of northern Europe. - London : Routledge. - 9781138040601 - 9781315174969 ; s. 99-118
  • Bokkapitel (övrigt vetenskapligt)abstract
    • Chapter 6 takes up the more recently developed sector of tourism, problematizing the assumptions inherent in conceptions such as "resource periphery" and "pleasure periphery". Instead, the chapter shows that resource use and tourism may well interact, and that tourism even largely relates to mining or mining infrastructure: the extensive existence of infrastructure related to resource uses and industrial as well as post-industrial development at large can even be seen as the basis for tourists being able to access the "wilderness".
  •  
42.
  •  
43.
  • Nejatian, Atosa, et al. (författare)
  • Outcomes in Patients With Chest Pain Discharged After Evaluation Using a High-Sensitivity Troponin T Assay
  • 2017
  • Ingår i: Journal of the American College of Cardiology. - 0735-1097 .- 1558-3597. ; 69:21, s. 2622-2630
  • Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
    • BACKGROUND Most patients with chest pain are discharged from the emergency department (ED) with the diagnosis "unspecified chest pain." It is unknown if evaluation with a high-sensitivity troponin T (hsTnT) assay affects prognosis in this large population.OBJECTIVES The aim was to investigate whether the introduction of an hsTnT assay is associated with reduced incidence of major adverse cardiac events (MACEs) and cardiovascular (CV) risk profile in patients with chest pain discharged from the ED.METHODS The study included 65,696 patients with "unspecified chest pain" discharged from 16 Swedish hospital EDs between 2006 and 2013 in which an hsTnT assay was introduced as the clinical routine. Patients evaluated with a conventional and an hsTnT assay were compared regarding the occurrence of 30-day MACE and CV risk profile based on information from national registries. Patients directly discharged and those discharged after an initial admission were analyzed separately.RESULTS Fewer directly discharged patients experienced a MACE when evaluated with an hsTnT compared with a conventional assay (0.6% vs. 0.9%; odds ratio [OR]: 0.7; 95% confidence interval [CI]: 0.57 to 0.83). In contrast, more patients discharged after an initial admission experienced a MACE when evaluated with an hsTnT (7.2% vs. 3.4%; OR: 2.18; 95% CI: 1.76 to 2.72). Admitted patients had a higher general CV risk profile when evaluated with hsTnT, whereas directly discharged patients had a lower general CV risk profile with the same test.CONCLUSIONS Patients directly discharged from the ED with unspecified chest pain experienced fewer MACEs and had a better risk profile when evaluated with hsTnT. Our findings suggest that more true at-risk patients were identified and admitted. The implementation of hsTnT assays in Swedish hospitals has improved evaluations in the ED.
  •  
44.
  • Nilsson, Kerstin, et al. (författare)
  • 54 forskare: Inte alla klarar höjd pensions-ålder
  • 2017
  • Ingår i: Svenska Dagbladet, Stockholm. - Svenska Dagbladet. - 1101-2412.
  • Tidskriftsartikel (populärvet., debatt m.m.)abstract
    • Ett hållbart och acceptabelt pensionssystem måste utformas utifrån personliga förutsättningar och förhållanden i arbetslivet, så att fler klarar att arbeta i högre ålder. Att enbart genom ekonomiska åtgärder höja pensionsåldern är inte långsiktigt hållbart, skriver 54 forskare.DEBATT | PENSIONForskning visar att cirka var fjärde har en diagnos eller skada orsakad av sitt arbete. Detta gör arbetsorsakad sjukdom och skada till ett betydelsefullt folkhälsoproblem. Att då enbart genom ekonomiska åtgärder höja pensionsåldern för samtliga (yrkes)grupper utifrån deras kronologiska ålder är inte långsiktigt hållbart när individers biologiska ålder är så olika bland annat till följd av arbetslivet. Detta är en demokratifråga. Forskning om äldre i arbetslivet och hållbart arbete visar att man då främst flyttar individer från pensionssystemet till sjukförsäkringssystemet och ökar klyftorna i samhället.Debatt Det här är en argumenterande text med syfte att påverka. Åsikterna som uttrycks är skribentens egna.Vi är 54 forskare som nu gemensamt har skrivit denna debattartikel. Anledningen är att vi är oroade över att cirka var fjärde blir sjuk av sitt arbete samtidigt som man i det förslag som ligger om att senarelägga ålderspensionen i princip utgår ifrån att arbetskraftsdeltagande enbart styrs av ekonomin. Vi vill trycka på betydelsen av åtgärder i arbetslivet för att komma tillrätta med ohälsan, det vill säga inte enbart ekonomiska restriktioner som tvingar folk som inte kan, vill och orkar att stanna kvar i arbetslivet till en högre kronologisk ålder.Pensionssystemet bygger på att vi ska arbeta en viss del av våra liv för att förtjäna möjligheter till pension. Vi bör dock inte enbart utgå ifrån antalet år sedan en person föddes, då korttidsutbildade generellt träder in på arbetsmarknaden tidigare än långtidsutbildade. De har alltså varit en del av arbetskraften från en yngre ålder. Människor med kortare utbildning har oftare ett arbete som innebär påfrestningar som kan inverka negativt på hälsotillståndet och som till och med kan påskynda det biologiska åldrandet. Dessutom lever korttidsutbildade generellt sett inte lika länge som långtidsutbildade, vilket delvis även avspeglar skilda livs- och arbetsvillkor.Den svenska sjukförsäkringsreformen 2008 avsåg att få tillbaka människor i arbete. Men studien fann att den faktiskt bidrog till att fler gick i tidig ålderspension av dem som var i åldern 55–64 år. Ökningen var störst bland korttidsutbildade. Mer än 5 procent fler gick i tidig ålderspension då det blev svårare att få sjukpenning och sjukersättning. Vi kan notera att det är vanligare att manliga chefer tar ut tidig ålderspension, jämfört med kvinnliga maskinskötare inom tillverkningsindustrin. I vissa yrken är det dessutom vanligare att människor, trots pension, både orkar och faktiskt ges möjlighet att arbeta vidare om de har en specialkompetens som efterfrågas. Om vi endast kombinerar ekonomiska morötter med piskor finns en stor risk att vi ökar klyftan mellan grupper som både kan och vill fortsätta att yrkesarbeta och personer som av olika skäl inte längre kan eller orkar.Ta nytta av den forskning som vi har tagit fram. Ett hållbart och acceptabelt pensionssystem måste utformas utifrån personliga förutsättningar och förhållanden i arbetslivet. Ett hållbart arbetsliv för allt fler i vår åldrande befolkning fordrar att vi samtidigt beaktar faktorer som relaterar till biologisk/kroppslig ålder, mental/kognitiv ålder samt social ålder/livsloppsfas och våra attityder som är kopplade till ålder. Vi måste ta större hänsyn till olika förutsättningar och varierande funktionsförmåga och utifrån detta anpassa de åtgärder som gör att arbetslivet blir möjligt och hållbart för allt fler även i högre ålder.”Morötter” är viktigare för en god arbetshälsa och hög produktivitet än en piska i form av oron för en dålig ekonomi.Forskning visar att pedagogik som bygger på ”morötter” oftast är betydligt bättre än ”piskor” för att nå framgångsrika och långsiktiga mål. ”Morötter” i samhället, för organisationer, företag och individer är därför viktiga för god arbetshälsa och fortsatt produktivitet och kan bidra till ett längre arbetsliv även för grupper som tidigare inte ens klarat av att arbeta fram till pensionsåldern. Genom forskning inom området har bland annat swage-modellen utarbetats. Detta är ett verktyg som visar på komplexiteten i ett hållbart arbetsliv och tillsammans med systematiskt arbetsmiljöarbete, handlingsplaner och åtgärder syftar till ett mer hållbart arbetsliv. Morötter är enligt forskningen i detta sammanhang åtgärder för en god fysisk och mental arbetsmiljö, avpassad arbetsbelastning, stödjande teknik, att man kan anpassa arbetstakten, alternativa arbetstidsmodeller vid behov. Det är viktigt att man känner sig trygg och förväntas och tillåts vara delaktig, att man blir sedd av chefen och arbetskamraterna. Att de egna arbetsuppgifterna upplevs som meningsfulla och behövda av andra skapar självförverkligande och tillfredsställelse i arbetet. Att man känner att ens arbetsuppgifter och man själv är viktig för organisationen och företaget. Att man trots högre ålder inkluderas i olika nysatsningar och får tillgång till kompetensutveckling och inte blir åsidosatt eller åldersdiskriminerad. Utvärderingar visar att de äldre medarbetarna som fick några av dessa anpassningar och möjligheter var mer effektiva, utvilade, stimulerade när de var på arbetet samtidigt som sjukfrånvaron minskade. Vilket i sin tur bidrar till ett längre arbetsliv för grupper som tidigare inte klarat av att arbeta fram till pensionsåldern. I organisationer som bygger på en deltagar- och lärandekultur rustas de anställda för att klara omställningar, nya arbetsuppgifter och vid behov även yrkesbyten.Med en åldrande befolkning där allt fler lever allt längre behöver vi arbeta till en högre ålder i framtiden för att pensionssystemet ska hålla. Men ”morötter” är viktigare för en god arbetshälsa och hög produktivitet än en piska i form av oron för en dålig ekonomi. Det kräver också att vi ändrar våra attityder och förhållningssätt till äldre på arbetsmarknaden, vilket vi bäst gör genom att organisationer och företag får incitament till och erbjuder mer individanpassade arbetsvillkor, särskilt för personer i högre ålder. Låt oss därför använda den framtagna kunskapen i praktiken för att göra arbetslivet friskt och hållbart för alla åldrar.
  •  
45.
  • Nilsson, Kerstin, et al. (författare)
  • Vi är oroade över senare ålderspension
  • 2017
  • Ingår i: Dagens Samhälle. - Kommunernas och landstingens tidning. - 1652-6511.
  • Tidskriftsartikel (populärvet., debatt m.m.)abstract
    • Var fjärde person blir i dag sjuk till följd av sitt arbete. Att höja pensionsåldern för alla yrkesgrupper, utan konkreta åtgärder för att minska ohälsan, är därför problematiskt och mycket oroande. Det är, enligt forskarna, inte långsiktigt samhällsekonomiskt lönsamt att utan andra åtgärder höja pensionsåldern för alla. Vi – 54 forskare – är mycket oroade över konsekvenserna av att, som föreslagits, senarelägga ålderspensionen.Förslaget utgår i princip från arbetskraftsdeltagande i princip enbart styrs av ekonomin, medan forskningen visar att det bara är en av flera faktorer som styr hur länge och hur mycket människor väljer att arbeta.Det här sättet att lösa problemet med en åldrande befolkning och ett sviktande pensionssystem är inte samhällsekonomiskt lönsamt på lång sikt, utan riskerar bara att flytta runt folk mellan olika ersättningssystem. Pensionssystemet bygger på att vi ska arbeta en viss del av våra liv för att tjäna in vår pension. Vi bör dock inte enbart utgå ifrån ålder eller antalet år sedan en person föddes då korttidsutbildade generellt träder in på arbetsmarknaden tidigare än långtidsutbildade. De med kortare utbildningstid har alltså varit en del av arbetskraften från en yngre ålder. Människor med kortare utbildning har också oftare ett arbete som innebär påfrestningar som kan inverka negativt på hälsotillståndet och som till och med kan påskynda det biologiska åldrandet. Dessutom lever korttidsutbildade generellt sett inte lika länge som långtidsutbildade, vilket delvis även avspeglar skilda livs- och arbetsvillkor.Ta nytta av den forskning som vi har tagit fram. Ekonomin är självklart viktigt för att vi ska vilja arbeta, men den är som sagt enbart en av flera faktorer med betydelse vårt arbetsliv.Hälsotillståndet, både det fysiska och det mentala, har en avgörande betydelse för hur länge och hur mycket vi orkar arbeta. Ett fysiskt och mentalt belastande arbete är en stark riskfaktor för en nedsatt hälsa i slutet av arbetslivet. Arbetstid, arbetstakt och möjlighet till återhämtning spelar en allt större roll ju äldre vi blir. Andra aspekter är arbetsinnehåll, hur meningsfulla och stimulerande arbetsuppgifterna är, balansen mellan arbete och familjesituation och fritidsaktiviteter. Organisationskultur, ledarskapet, stöd i arbetet och kompetens har stor betydelse för om vi ska kunna och vilja arbeta till en högre ålder. Vi måste ta större hänsyn till olika förutsättningar och varierande funktionsförmåga och utifrån detta anpassa de åtgärder som gör att arbetslivet blir möjligt och hållbart för allt fler även i högre ålder.Ett hållbart och acceptabelt pensionssystem måste därför utformas utifrån personliga förutsättningar och förhållanden i arbetslivet. Ett hållbart arbetsliv för allt fler i vår åldrande befolkning fordrar att vi samtidigt beaktar faktorer som relaterar till biologisk/kroppslig ålder, mental/kognitiv ålder samt social ålder/livsloppsfas samt de attityder som är kopplade till ålder.
  •  
46.
  • Nylander, Filip, 1986-, et al. (författare)
  • New features of arabinoxylan ethers revealed by using multivariate analysis
  • 2019
  • Ingår i: Skummade material för förpackningar och absorbenter baserade på skogsbiprodukter.
  • Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
    • © 2018 Hemicelluloses are a relatively unused renewable resource. One reason is their broad structure variety that makes it hard to understand structure-property relations. In this study arbinoxylan, extracted from barley husk, was chemically modified into hydroxypropyl methyl-, hydroxypropyl- and methyl arabinoxylan. The relationship between structure and phase behavior was investigated by using multivariate analysis. The arabinoxylan ethers were characterized using mid-infrared FTIR spectroscopy and from principal components analysis, PCA, structural or physical variations between samples were visualized. With orthogonal projections to latent structures, OPLS, vibrations specific for arabinoxylan hydroxypropyl and methyl substitutions was assigned. Among the observed differences between chemical derivatives was an intensity change in the water vibration. The differences in hydration were related to clouding phase behavior of the arabinoxylan ethers. This study shows that multivariate analysis methods are useful for finding unexpected and/or hidden features in the polysaccharide structure.
  •  
47.
  • Persson, Carl, et al. (författare)
  • Klimat, strandförskjutning och landskapsutveckling i Vesanområdet under 11 700 år.
  • 2016
  • Ingår i: Norje Sunnansund- boplatslämningar från tidigmesolitikum och järnålder : särskild arkeologisk undersökning 2011 och arkeologisk förundersökning 2011 och 2012, Ysane socken, Sölvesborgs kommun i Blekinge län. - Karlskrona : Blekinge museum. ; s. 29-62
  • Bokkapitel (övrigt vetenskapligt)
  •  
48.
  • Persson, Carl, et al. (författare)
  • Klimat, strandförskjutning och landskapsutveckling i Vesanområdet under 11 700 år
  • 2016
  • Ingår i: Damm 6 och Bro 597-Boplatslämningar och en hydda från tidigmesolitikum : särskild arkeologisk undersökning 2011 och arkeologisk förundersökning 2012, Ysane socken, Sölvesborgs kommun i Blekinge län. - Karlskrona : Blekinge museum. ; s. 29-60
  • Bokkapitel (övrigt vetenskapligt)
  •  
49.
  •  
50.
  • Persson, Carl, et al. (författare)
  • Klimat, strandförskjutning och landskapsutveckling i Vesanområdet under 11 700 år
  • 2016
  • Ingår i: Norje Nordansund. Meolitiska lägerplatser i ett skärgårdslandskap och boplatslämningar från yngre bronsålder-äldre järnålder : särskild arkeologisk undersökning 2011 Ysane socken, Sölvesborgs kommun i Blekinge län. - Karlskrona : Blekinge museum. ; s. 27-58
  • Bokkapitel (övrigt vetenskapligt)
Skapa referenser, mejla, bekava och länka
  • Resultat 41-50 av 87
  • Föregående 1...234[5]678...9Nästa
Åtkomst
fritt online (26)
Typ av publikation
tidskriftsartikel (59)
konferensbidrag (12)
bokkapitel (10)
rapport (4)
doktorsavhandling (1)
forskningsöversikt (1)
visa fler...
visa färre...
Typ av innehåll
refereegranskat (64)
övrigt vetenskapligt (21)
populärvet., debatt m.m. (2)
Författare/redaktör
Svensson, Daniel, (18)
Nilsson, Bengt-Olof, (17)
Nebel, Daniel, (7)
Anders, Emma, (6)
Persson, Carl, (5)
Samuelsson, Olof, (5)
visa fler...
Ramström, Olof, (4)
Stephansson, Olof (4)
Neovius, Martin, (3)
Östergren, Per Olof, (3)
Mölne, Johan, 1958-, (3)
Swärd, Karl, (3)
Gudbjornsdottir, S (3)
Gudbjörnsdottir, Sof ... (3)
Herwald, Heiko, (3)
Svensson, Ann-Marie (3)
Aidoukovitch, Alexan ... (3)
Dahl, Sara, (3)
Ludvigsson, Jonas F. ... (3)
Aronsson, Gunnar, (2)
Thoreson, Olof, 1981 ... (2)
Jónasson, Pall (2)
Karlsson, Jon, 1953- ... (2)
Baranto, Adad, 1966- ... (2)
Abrahamsson, Lena, (2)
Skoog, Ingmar (2)
Cedersund, Elisabet (2)
Forsman, Mikael (2)
Svensson, Måns, (2)
Nilsson, Peter, (2)
Erlinge, David, (2)
Persson Waye, Kersti ... (2)
Bohgard, Mats, (2)
Wahlund, Lars-Olof (2)
Johansson, Gerd, (2)
Samuelsson, Kristian ... (2)
Järvholm, Bengt, (2)
Hagberg, Mats, (2)
Osvalder, Anna-Lisa (2)
Rylander, Lars, (2)
Albinsson, Sebastian ... (2)
Albin, Maria, (2)
Kadefors, Roland (2)
Nilsson, Kerstin, (2)
Svensson, Johan, (2)
Månsson, Johan, (2)
Sand, Håkan, (2)
Lundqvist, Peter, (2)
Von Essen, Elisabeth ... (2)
Krekula, Clary, (2)
visa färre...
Lärosäte
Lunds universitet (35)
Göteborgs universitet (14)
Karolinska Institutet (13)
Högskolan Kristianstad (12)
Uppsala universitet (6)
Linköpings universitet (6)
visa fler...
Malmö universitet (4)
Chalmers tekniska högskola (4)
Umeå universitet (3)
Kungliga Tekniska Högskolan (3)
Stockholms universitet (3)
Högskolan Väst (3)
Örebro universitet (3)
Luleå tekniska universitet (2)
Sveriges Lantbruksuniversitet (2)
Högskolan i Halmstad (1)
Linnéuniversitetet (1)
Högskolan i Borås (1)
RISE (1)
Blekinge Tekniska Högskola (1)
Karlstads universitet (1)
visa färre...
Språk
Engelska (73)
Svenska (14)
Forskningsämne (UKÄ/SCB)
Medicin och hälsovetenskap (40)
Naturvetenskap (25)
Teknik (10)
Samhällsvetenskap (9)
Humaniora (9)

År

 
pil uppåt Stäng

Kopiera och spara länken för att återkomma till aktuell vy