SwePub
Sök i SwePub databas

  Utökad sökning

Träfflista för sökning "WFRF:(Westin Lars 1953 ) "

Sökning: WFRF:(Westin Lars 1953 )

  • Resultat 1-10 av 40
  • [1]234Nästa
Sortera/gruppera träfflistan
   
NumreringReferensOmslagsbildHitta
1.
  •  
2.
3.
  • Bergkvist, Erik, et al. (författare)
  • Estimation of gravity models by OLS estimation, NLS estimation, Poisson, and Neural Network specifications
  • 1997
  • Rapport (övrigt vetenskapligt)abstract
    • Four specifications of gravity models for freight flow prediction are compared. The traditional specification with OLS estimation is compared with non-linear least squares (NLS) estimation as well as with a model where data are assumed to be Poisson distributed. These are compared with a semi-parametric neural network model. Data consists of freight flows between Norwegian counties. The attribute describing a node is population while distance gives the friction on links of transportation. Results show that estimation with OLS and NLS is inferior to Poisson and Neural Network specifications. However, the Poisson model, although advantageous compared to OLS, may still be improved upon. The semiparametric Neural Network does require less of these restrictions to hold and also outperforms the others as a tool for forecast in terms of Root Mean Square Error (RMSE). The NLS model although showed the best performance when estimated on known data.
4.
  • Bergkvist, Erik, et al. (författare)
  • Forecasting interregional freight flows by gravity models
  • 1998
  • Ingår i: 38th Congress of the European Regional Science Association. - ERSA.
  • Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt)abstract
    • In this paper we compare four different specifications of gravity models for inter regional freight flow prediction. The most used specification with OLS estimation is compared with a model where errors are assumed to be Poisson distributed and a model similar to this but with errors assumed to be normally distributed, namely Non-linear Least Square (NLS). We also compare these with a Feed Forward Back Propagation Neural Network. (NN) Data consists of freight flows between Norwegian counties. The attribute describing the nodes is population and distance in kilometres is used as a proxy for costs on transport links. Since we here only are interested in inter regional flows intra regional flows are excluded. Results are also compared with an earlier study by Bergkvist and Westin (1997) were also intraregional data were used. Performance measures used here shows that OLS compared to Poisson, NLS and Neural Network specifications will produce worse predictions. However, the question on how to compare performance is not indisputable and of great importance since different measures can produce quite different results, not just in scale but also in ranking. When non-linear models are used the lack of a simple easily interpretable Rsquare measure as in linear regression is evident. We therefore use different measures of performance and discuss their pros and cons.
5.
  • Bergkvist, Erik, et al. (författare)
  • Regional valuation of infrastructure and transport attributes for Swedish road freight
  • 2001
  • Ingår i: The annals of regional science. - 0570-1864. ; 35:4, s. 547-560
  • Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
    • Is it possible to identify regional differences among shippers in their valuation of infrastructure improvements? In this study, the question is analysed using a random utility approach, where parameters are estimated by a logit model. Data consist of a Swedish stated-preference study from 1992. The results indicate that regional differences exist, but that a considerable heterogeneity in the empirical data means that in some cases the results are not robust. However, when industrial mix, shipping distance, and goods values are held constant, the analysis still indicates the existence of regional differences. Independently of the limitations in the results, the study has implications for any infrastructure benefit analysis where parameters from spatial averages are used. The results are based on short-term decisions, and one should recognise that parameters may vary in the mid- and long-term.
  •  
6.
  • Bergkvist, Erik, 1965-, et al. (författare)
  • Värderas godstransporter rätt vid järnvägsinvesteringar?
  • 1994
  • Rapport (övrigt vetenskapligt)abstract
    • I rapporten diskuteras Banverkets samhällsekonomiska kalkylmodell för järnvägsinvesteringar mot bakgrund av debatten om transporter, näringslivets utveckling och sysselsättningseffekter som under senare år förts i Sverige och internationellt. Den centrala frågeställningen är i vilken grad dessa faktorer beaktas i den samhällsekonomiska kalkylen?Banverkets nuvarande investeringsmodell ger inte möjligheter att beräkna de sysselsättningseffekter en investering ger upphov till. Trots det ger kalkylmodellen en möjlighet att approximativt uppskatta samhällets nytta, inklusive värdet av ny sysselsättning, av en investering. Vid större projekt, v projekt avseende "felande" länkar och projekt som initierar betydande trafiköverflyttning riskerar modellens objektsanalys att ge osäkra resultat. I dessa fall krävs nätverksanalys. En nätverksansats ger möjlighet att härleda sysselsättningsförändringar som en endogen del av modellarbetet. Dessutom kan dagens oklara flödesprognoser göras tydligare. Nätverksanalysen ska ses som ett komplement till objektsanalysen. Parallellt med att en sådan analysmodell tas fram bör Banverkets objektsanalys utvecklas vidare. Vi har funnit ett antal punkter där detta kan ske.• Pris- och korspriselasticiteter bör införas för att undvika inkonsistens i flödesprognosen.• Monopolantagande för hela järnvägsmarknaden är alltför långtgående. Inom flera segment råder konkurrens med andra transportslag.• Godstrafikens kalkylvärden är idag lägre än persontrafikens värden. De förändringar som skett inom järnvägssektorn de senaste åren ger skäl att noga följa värderingsförändringar. Nivåfel mellan gods- och passagerarvärden kan bl.a. därför inte uteslutas.• Tidigare studier indikerar att regionala värderingsskillnader förekommer. Här krävs mer ingående analyser.• Transportflödenas internationalisering och intresset för fördelningseffekter innebär att samhällsekonomisk analys för öppna ekonomier bör introduceras i modellen.I rapporten har kalkylen för Botniabanan använts som referens. Vår genomgång indikerar att utredningens resultat är robusta givet att den nuvarande modellramen accepteras. Däremot är det osäkert om det samhällsekonomiska resultatet består vid en utvidgad analys enligt våra förslag. Men eftersom förslagen ger effekter som både är positiva och negativa för kalkylen är nettoutfallet oklart.
7.
  • Edlund, Johanna, 1983-, et al. (författare)
  • BIDs i Sverige
  • 2009
  • Rapport (övrigt vetenskapligt)abstract
    • Business Improvement Districts (BID) finns idag i olika former på flera internationella fastighetsmarknader. Ett BID omfattar ett väl avgränsat område i en stad inom vilket en hållbar samverkan mellan fastigheter, handel, boende och en kommun är formaliserad. Syftet är att utveckla områdets affärsmöjligheter eller områdets attraktivitet i en vidare bemärkelse. Med ett BID kan en kommun stärka marknadens effektivitet genom att begränsa incitamenten till ”snålskjutsbeteende” bland fastighetsägare, handlare eller andra aktörer. Ett BID reducerar därmed t.ex. behovet för fastighetsägare att ta över närliggande fastigheter i området för att möjliggöra förnyelse. Mångfalden på stadens fastighetsmarknad kan således bevaras. I denna rapport studeras internationella motiv, lagstiftning, positiva och negativa erfarenheter av BIDs. Här diskuteras även något hur BIDs skulle kunna utformas i Sverige. Inom nuvarande lagstiftning, PBL och Anläggningslagen, är det inte uppenbart möjligt att införa en sådan tidsbegränsad samverkan mellan flera fastigheter (varav några kan ha motsatt sig samverkan). Rapporten indikerar även vilka förändringar som kan krävas i svensk lagstiftning för att BID ska bli en möjlig policyåtgärd för kommuner i Sverige.
8.
  • Edlund, Johanna, 1983-, et al. (författare)
  • Improvement Districts i Sverige? : internationella erfarenheter av ett verktyg för hållbar utveckling
  • 2010
  • Rapport (övrigt vetenskapligt)abstract
    • Business Improvement Districts (BID) finns idag i olika former på flera internationella fastighetsmarknader. Ett BID omfattar ett väl avgränsat område i en stad inom vilket en hållbar samverkan mellan fastigheter, handel, boende och en kommun är formaliserad. Syftet är att utveckla områdets affärsmöjligheter eller områdets attraktivitet i en vidare bemärkelse. Med ett BID kan en kommun stärka marknadens effektivitet genom att begränsa incitamenten till ”snålskjutsbeteende” bland fastighetsägare, handlare eller andra aktörer. Ett BID reducerar därmed t.ex. behovet för fastighetsägare att ta över närliggande fastigheter i området för att möjliggöra förnyelse. Mångfalden på stadens fastighetsmarknad kan således bevaras. Denna rapport är en utvidgad version av projektets första rapport ” BIDs i Sverige Internationella erfarenheter av ´Business Improvement Districts´” (Edlund & Westin, 2009). Här utvecklas främst de delar som handlar om internationella erfarenheter samt i viss mån även slutsatser och sammanfattande diskussioner. Detta har varit möjligt eftersom projektet genomförde en konferens med internationella forskare och praktiker hösten 2009. Rapporten kan därmed presentera fler analyser och diskussioner om BID. Bland annat diskuteras internationella motiv, lagstiftning, positiva och negativa erfarenheter av BID. Här diskuteras även något hur BID skulle kunna utformas i Sverige. Inom nuvarande lagstiftning, PBL och Anläggningslagen, är det inte uppenbart möjligt att införa en sådan tidsbegränsad samverkan mellan flera fastigheter (varav några kan ha motsatt sig samverkan). Rapporten indikerar även vilka förändringar som kan krävas i svensk lagstiftning för att BID ska bli en möjlig policyåtgärd för kommuner i Sverige.
  •  
9.
  • Eliasson, Kent, et al. (författare)
  • European Integration
  • 1999
  • Rapport (övrigt vetenskapligt)abstract
    • The integration of Eastern with Western Europe will induce strong pressure on the regional restructuring process in these two parts of Europe. In Scandinavia, the new trade with the east is forced by large differences in factor earnings, technology, and social systems. Although there are similarities, which may stimulate intra-industry trade, large differences in close proximity create incentives for both trade and regional structural change based on absolute and comparative advantages. Since the pattern of regional specialisation in Sweden is highly diversified, some regions will be able to explore the opportunities resulting from this, while others will face intensified competition. In this paper, a newly developed industrial classification based on factor intensities is used to reveal the Swedish pattern of regional specialisation. After the regional picture has been presented, this is followed by a discussion of regional vulnerability based on comparative advantages at the national level.
10.
  • Eriksson, Martin, 1975-, et al. (författare)
  • Regional Policy as Interaction between National Institutions and Regional Science : The Nordic Growth Centre Policies, 1965-1980
  • 2013
  • Ingår i: Scandinavian Journal of History. - Taylor & Francis Group. - 0346-8755. ; 38:3, s. 367-386
  • Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
    • As a reaction to emerging regional imbalances, discussions regarding growth centre policy began in the Nordic countries during the latter part of the 1960s. At this time, a working group within EFTA provided a policy option based on international theories from urban and agglomeration economics. Within the actual growth centre policies in Norway, Sweden and Finland, central elements from the EFTA concept related to the scale of the centres were however not adopted. Instead, growth centres were located to places which had a smaller population than the 30 000 inhabitants recommended by the EFTA concept. This outcome was related to the fact that the EFTA concept was adapted to the existing regional policy institutions. As these institutions were egalitarian and redistributive in character, the Nordic growth centre policies favoured a more dispersed settlement structure than suggested by the EFTA concept.
  •  
Skapa referenser, mejla, bekava och länka
  • Resultat 1-10 av 40
  • [1]234Nästa
 
pil uppåt Stäng

Kopiera och spara länken för att återkomma till aktuell vy