SwePub
Sök i SwePub databas

  Utökad sökning

Träfflista för sökning "WFRF:(Wibeck Victoria 1974 ) srt2:(2010-2014)"

Sökning: WFRF:(Wibeck Victoria 1974 ) > (2010-2014)

  • Resultat 1-10 av 15
  • [1]2Nästa
Sortera/gruppera träfflistan
   
NumreringReferensOmslagsbildHitta
1.
  • Asplund, Therese, et al. (författare)
  • Framings and coverage of climate change in Swedish specialized farming magazines
  • 2013
  • Ingår i: Ett konkurrenskraftigt jordbruk-kommunikation kring klimatförändringar och nya möjligheter (SLF). - Springer Science+Business Media B.V..
  • Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
    • <p>Climate change is a fundamental challenge for which agriculture is sensitive and   vulnerable. The Intergovernmental Panel on Climate Change has identified relevant information as key to enabling appropriate climate adaptation and mitigation action. Information specifically directed to farmers can be found, for example, in specialized farming magazines.</p><p>While recent studies examine how national news media frame climate change, less —if any —studies have addressed climate framings and coverage in specialized media. Media framings are storylines that provide meaning by communicating how and why an issue should be seen as a problem, how it should be handled, and who is responsible for it. This paper analyses the framings and coverage of climate change in two Swedish specialized farming magazines from 2000 to 2009. It examines the extent of the climate change coverage, the content of the media items, and the dominant framings underlying their climate change coverage. The study identifies: increased coverage of climate change starting in 2007; frequent coverage of agriculture 's contribution to climate change, climate change impacts on agriculture, and consequences of climate politics for agriculture; and four prominent frames: conflict, scientific certainty, economic burden, and action. The paper concludes that climate change communicators addressing farmers and agricultural extension officers should pay attention to how these frames may be interpreted by different target audiences. Research is needed on how specialized media reports on climate-related issues and how science-based climate information is understood  by different groups of farmers and which other factors influence farmers’ engagement in climate mitigation and adaptation.</p>
2.
  • Buhr, Katarina, et al. (författare)
  • Communication approaches for carbon capture and storage : Underlying assumptions of limited versus extensive public engagement
  • 2014
  • Ingår i: Energy Research and Social Science. - Elsevier. - 2214-6296 .- 2214-6326. ; 3, s. 5-12
  • Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
    • <p>A pertinent issue in the literature on communication on emerging technologies such as carbon capture and storage (CCS) concerns the degree to which the public is actively involved in the communication process. While researchers have highlighted the pros and cons of limited versus extensive public engagement, the assumptions underlying various communication approaches have been largely neglected. Illuminating assumptions are important for scholarly understandings of what influences communication and for practitioner reflexive awareness in designing communication plans. This paper explores assumptions made about senders and receivers when involving the public to various degrees in CCS communication and how these assumptions relate to different communication objectives. We describe two contrasting communication approaches, the transmission and participatory approaches, relating them to CCS characteristics and research. We find that CCS communication may, deliberately or not, be based on different assumptions about the social framing of CCS concerning who should formulate the message, the public’s ability to understand complex science, the public’s interest in helping frame CCS, and whether public opinions should be taken into account. These assumptions also relate to different communication objectives – convincing the public or increasing dialogue – implying different communication fora, predictability, and input.</p>
  •  
3.
  • Ostwald, Madelene, et al. (författare)
  • Mapping energy crop cultivation and identifying motivational factors among Swedish farmers
  • 2013
  • Ingår i: Ett konkurrenskraftigt jordbruk – kommunikation kring klimatförändring och nya möjligheter (K3), Stiftelsen Lantbruksforskning. - Elsevier.
  • Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
    • <p>Based on a meta-study, the paper describes the existing options, areal extents, and Swedish farmers' conditions for energy crop production promoted by the governments to mitigate and adapt to climate change. The drivers of and barriers to cultivating various energy crops are described in terms of a variety of motivational factors. The approach used peer-reviewed and gray literature using three Internet sources. Questions addressed include the energy crops available to Swedish farmers and how well established they are in terms of areal extent. What drivers of and barriers to growing energy crops do farmers perceive? How do various motivational factors for these drivers and barriers correspond to the adoption of certain energy crops? The results indicate that 13 energy-related crops are available, of which straw (a residue), oil crops, and wheat are the most extensively produced in terms of cultivated area. Results confirm earlier research findings that converting from annual to perennial crops and from traditional crops or production systems to new ones are important barriers. Economic motivations for changing production systems are strong, but factors such as values (e.g., esthetic), knowledge (e.g., habits and knowledge of production methods), and legal conditions (e.g., cultivation licenses) are crucial for the change to energy crops. Finally, there are knowledge gaps in the literature as to why farmers decide to keep or change a production system. Since the Swedish government and the EU intend to encourage farmers to expand their energy crop production, this knowledge of such motivational factors should be enhanced.</p>
4.
  • Schmid Neset, Tina-Simone, et al. (författare)
  • Visualizing climate change : the potential of dome presentations as a tool for climate communication
  • 2010
  • Ingår i: Eurographics 2010 - Areas Papers. - Eurographics - European Association for Computer Graphics. ; s. 31-35
  • Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt)abstract
    • <p>This study presents the outline of a climate visualization programme directed to various target groups that was presented in a dome environment. The efforts of climate and visualization researchers to jointly develop presentations for immersive environments on the cause and effect of climate change as well as potential responses both in terms of national and international policy as well as individuals’ lifestyles are described. Further we discuss the results of an evaluation with 64 participants of dome presentations. The results point towards an initial support for the dome visualization in terms of increased engagement of the audience. Further, visual representations such as choice of colouring and volume bar charts that were expected to be problematic by the research group were considered straightforward by the audience. In this paper we discuss visual representation and climate communication, and to what extent climate visualization in a dome environment can contribute to enhance the audience’s understanding of the complexity of climate change issues</p>
  •  
5.
  • Wibeck, Victoria, 1974-, et al. (författare)
  • Communicating Climate Change through ICT-Based Visualization Towards an Analytical Framework
  • 2013
  • Ingår i: Nordic Centre of Excellence NORD-STAR (NordForsk). - Basel : MDPI AG.
  • Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
    • <p>The difficulties in communicating climate change science to the general public are often highlighted as one of the hurdles for support of enhanced climate action.  The advances of interactive visualization using information and communication technology (ICT) are claimed to be a game-changer in our ability to communicate complex issues. However, new analytical frameworks are warranted to analyse the role of such technologies. This paper develops a novel framework for analyzing the content, form, context and relevance of ICT-based visualization of climate change, based on insights from literature on climate change communication. Thereafter, we exemplify the analytical framework by applying it to a pilot case of ICT-based climate visualization in a GeoDome. Possibilities to use affordable advanced ICT-based visualization devices in science and policy communication are rapidly expanding. We thus see wider implications and applications of the analytical framework not only for other ICT environments but also other issue areas in sustainability communication.</p>
6.
  •  
7.
  • Wibeck, Victoria, 1974- (författare)
  • Fokusgrupper : Om fokuserade gruppintervjuer som undersökningsmetod
  • 2010. - 2
  • Bok (övrigt vetenskapligt)abstract
    • <p>Det här är en handbok som skildrar hur man praktiskt går tillväga när man arbetar med fokusgrupper. Men boken ger även en teoretisk bakgrund till användandet av fokusgrupper som forskningsmetod. Fokusgrupper är en metod som används för att studera människors föreställningar, kunskaper, attityder och värderingar genom fokuserade gruppintervjuer. Metoden innebär att en grupp under en moderators ledning diskuterar ett givet ämne. Fokusgrupper används till exempel vid marknadsundersökningar, utvärderingar och i forskningssammanhang. Boken vänder sig till högskolestuderande inom ämnen som medie- och kommunikationsvetenskap, sociologi, statsvetenskap, pedagogik, folkhälsovetenskap, miljövetenskap, socialt arbete och ekonomi, men är också relevant för företag, skolor, kommuner och landsting. Denna andra upplaga har uppdaterats och utökats med ytterligare förslag på hur data från fokusgrupper kan analyseras. Dessutom innehåller boken ett nyskrivet kapitel om hur fokusgrupper kan användas inom deltagandeforskning.</p>
  •  
8.
  • Wibeck, Victoria, 1974- (författare)
  • Fokusgrupper
  • 2014
  • Ingår i: Videnskabelig teori og metode : Fra idé til eksamination. - 1. - Copenhagen : Munksgaard Forlag. - 9788762812413 ; s. 189-212
  • Bokkapitel (refereegranskat)
  •  
9.
  • Wibeck, Victoria, 1974- (författare)
  • Fokusgrupper
  • 2012
  • Ingår i: Vetenskaplig teori och metod : från idé till examination inom omvårdnad. - 1. - Lund : Studentlitteratur. - 978-91-44-07135-0 ; s. 193-214
  • Bokkapitel (övrigt vetenskapligt)abstract
    • <p><em>Vetenskaplig teori och metod </em>är ett heltäckande stöd genom hela sjuksköterskeutbildningen med fokus på vetenskapliga kunskaper med examensarbetet som mål. Boken kan användas genom hela utbildningen och fungerar som ständig kunskapskälla och uppslagsverk. Boken ger också vägledning inför vetenskaplig granskning, presentation och publicering av det färdiga examensarbetet. Till varje kapitel finns även ett webbmaterial och tillsammans med boken ger verket en större förståelse för forskningsprocessen samt den kliniska relevansen av omvårdnads- och vårdvetenskaplig forskning.</p><p><em>Vetenskaplig teori och metod </em>är ett heltäckande stöd genom hela sjuksköterskeutbildningen med fokus på vetenskapliga kunskaper med examensarbetet som mål.</p><p>Boken kan användas genom hela utbildningen och fungerar som ständig kunskapskälla och uppslagsverk. B</p><p>oken ger också vägledning inför vetenskaplig granskning, presentation och publicering av det färdiga examensarbetet. Till varje kapitel finns även ett webbmaterial och tillsammans med boken ger verket en större förståelse för forskningsprocessen samt den kliniska relevansen av omvårdnads- och vårdvetenskaplig forskning.</p>
  •  
10.
  • Wibeck, Victoria, 1974- (författare)
  • Förlamande eller fruktbar osäkerhet? Några tankar kring kommunikation av klimatosäkerheter
  • 2010
  • Ingår i: Klimatets krav på samhället<em> </em>. - Linköping University Electronic Press. - 978-91-7393-564-7 ; s. 65-76
  • Bokkapitel (övrigt vetenskapligt)abstract
    • <p>Klimatfrågan är ett exempel på en fråga som varit närvarande i det offentliga samtalet under en lång tidsperiod, men som på kort tid har gått från att vara ett ämne som framför allt diskuterats inom vetenskapssamhället och på den politiska arenan, till att förekomma i stort sett dagligen i mediedebatten och i lekmäns vardagssamtal. Alltsedan klimatfrågan först började diskuteras på den vetenskapliga arenan har den omgärdats av olika typer av osäkerhet. I en analys av hur diskursen om klimatförändringar gestaltat sig på olika samhälleliga arenor pekar Corfee-Morlot m fl (2007) på att den vetenskapliga diskussionen ännu in på 1980-talet karakteriserades av en grundläggande osäkerhet. Debatten gällde om det fanns skäl att överhuvudtaget tala om en växt-huseffekt med global uppvärmning och förändrade nederbördsmönster som konsekvens. Vidare har vetenskapssamhället diskuterat om kli-matförändringarna i så fall är en följd av människans utsläpp av växthusgaser, eller om de har naturliga orsaker. Denna grundläggande osäkerhet har numera till stor del försvunnit från den vetenskapliga arenan. En majoritet av klimatforskare är idag ense om att vi har en klimatförändring som till stor del är ett resultat av mänsklig påverkan (IPCC 2007). Däremot finns det oenighet på det vetenskapliga planet om hur stora klimatförändringarna kan väntas bli och vilka effekter de kommer att få i olika delar av världen. På det politiska planet har strider uppstått kring hur klimatförändringarna ska mötas (Featherstone m fl 2009)– hur stora utsläppsminskningar behövs och vem ska stå för de minskade utsläppen? Vilka anpassningar behöver göras på lokalt, na-tionellt och internationellt plan för att hantera samhällets sårbarhet inför klimatförändringarnas effekter, såsom exempelvis ras, skred och översvämningar? I denna debatt, som fått stort utrymme i media under den senaste tiden, exponeras allmänheten för en rad motstridiga budskap. Det framhålls ofta att alla måste ta sitt ansvar för att skapa mer ”klimatsmarta” och hållbara livsstilar (t ex SOU 2005:51). Hur en sådan livsstil bör se ut är däremot inte lika tydligt.</p><p>Det svenska samhällets sårbarhet för ras och skred har lyfts fram i klimat- och sårbarhetsutredningen, som lades fram år 2007 och som fick stor uppmärksamhet i svenska media. Utredningen pekar på att antalet dagar med kraftig nederbörd kommer att öka under vinter, vår och höst i stora delar av Sverige. Detta tillsammans med ökande flöden i vattendrag samt höjda och varierande grundvattennivåer medför en ökad risk för skred och ras. Störst är risken i Vänerlandskapen, östra Svealand, Göta Älvdalen och utmed större delen av ostkusten (SOU 2007: 60). Diskussioner förs på lokal, regional och nationell nivå kring hur man bör anpassa sig till riskerna. Samtidigt finns det inte en entydig anpassningsstrategi som passar överallt. SGI pekar i sin underlags-rapport till klimat- och sårbarhetsutredningen på att konsekvenserna av klimatförändringarna i form av ras och skred kommer att se olika ut i olika delar av Sverige. Därmed behövs också olika lokala anpassningsstrategier (SGI 2008). I detta ligger en kommunikationsutmaning. Hur kan man kommunicera vetenskapligt underbyggda klimatbudskap till olika målgrupper med olika bakgrund och olika tolkningsramar? Hur hanteras osäkerheter i kommunikationsprocessen?</p><p>Denna text syftar till att belysa forskning kring klimatkommunikation och allmänhetens förståelse av klimatfrågan samt att diskutera hur osäkerheter kan kommuniceras i olika sammanhang. Jag kommer att argumentera för att en öppen diskussion kring dataosäkerheter och osäkerhet kring mål för utsläppsminskning och anpassningsstrategier i vissa fall kan fungera som en viktig del i att forma så kallade ”extended peer communities”, där många aktörer tillsammans kan engageras i arbetet för att hantera klimatutmaningarna.</p>
Skapa referenser, mejla, bekava och länka
  • Resultat 1-10 av 15
  • [1]2Nästa
 
pil uppåt Stäng

Kopiera och spara länken för att återkomma till aktuell vy