| 1. |
- Follin, Cecilia, et al.
(författare)
-
Impaired brain metabolism and neurocognitive function in childhood leukemia survivors despite complete hormone supplementation in adulthood
- 2016
-
Ingår i: Psychoneuroendocrinology. - : Elsevier BV. - 0306-4530 .- 1873-3360. ; 73, s. 157-165
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Cranial radiotherapy is a known risk factor for neurocognitive impairment in survivors of childhood acute lymphoblastic leukemia (ALL). Understanding the nature of cognitive dysfunction during adulthood in ALL survivors is important as it has an impact on major life situations. Thirty-eight (21 women) ALL survivors were investigated 34 years after diagnosis. Median-age was 38 (27–46) years. All were treated with a CRT dose of 24 Gy and 11 years (3–13) of complete hormone supplementation. Comparisons were made to 29 matched controls. Assessments of magnetic resonance spectroscopy (white and grey matter metabolic alterations), brain volume and neuropsychological tests were performed. ALL survivors demonstrate a generally lower performance in neuropsychological tests. ALL survivors scored lower than controls in vocabulary (p < 0.001), memory (p < 0.001), learning capacity (p < 0.001), spatial ability (p < 0.001), executive functions and attention (p < 0.001) 34 years after ALL treatment. Compared to controls ALL survivors had reduced white matter (WM) (492 vs 536 cm3, p < 0.001) and grey matter (GM) volumes (525 vs 555 cm3, p = 0.001). ALL survivors had lower levels of WM N-acetyl aspartate/creatin (NAA/Cr) (1.48 vs 1.63, p = 0.004), WM NAA + NAAG (N-acetylaspartylglutamate)/Cr (1.61 vs 1.85, p < 0.001) and lower levels of GM NAA/Cr (1.18 vs 1.30, p = 0.001) and GM NAA + NAAG/Cr (1.28 vs 1.34, p = 0.01) compared to controls. ALL survivors had higher levels in WM MI (Myoinositol)/NAA (0.65 vs 0.56, p = 0.01) concentrations compared to controls. There was a significantly negative correlation of years since ALL diagnosis to WM NAA + NAAG/Cr (r = −0.4, p = 0.04) in ALL survivors. The present study shows impaired brain metabolism detected by MRS, reduced brain volumes and neurocognitive impairment in childhood ALL survivors treated with cranial radiotherapy and chemotherapy, despite complete hormone substitution. We also report an impairment of metabolites correlated to time since treatment and a progressive impairment in sustained attention, suggesting an accelerated aging in the irradiated brain. Following these survivors many decades, or throughout life, after treatment with cranial radiotherapy and chemotherapy is highly warranted for a broader understanding of long-term outcome in this patient group.
|
|
| 2. |
|
|
| 3. |
|
|
| 4. |
- Jönsson, Peter, et al.
(författare)
-
Exhaustion-related changes in cardiovascular and cortisol reactivity to acute psychosocial stress.
- 2015
-
Ingår i: Physiology & Behavior. - : Elsevier BV. - 1873-507X .- 0031-9384. ; 151:Jul 22, s. 327-337
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Prior findings indicate that individuals scoring high on vital exhaustion show a dysfunctional stress response (DSR), that is, reduced cortisol reactivity and habituation to psychosocial stressors. The main aim of the present study was to examine whether a DSR may be a vulnerability factor in exhaustion disorder (ED). We examined whether a DSR is present during the early stages of ED, and still is present after recovery. Three groups were studied: 1. Former ED patients (n = 14); 2. persons who during the past 6 month had experienced stress at work and had a Shirom-Melamed Burnout Questionnaire (SMBQ) score over 3.75, considered to indicate a pre-stage of ED (n = 17); 3. persons who had not experienced stress at work during the past 6 months and had a SMBQ score below 2.75 (n = 20). The participants were exposed twice to a virtual version of the Trier Social Stress Test (V-TSST), during which salivary cortisol samples were collected. In addition, high frequency heart rate variability (HF-HRV), heart rate (HR), t-wave amplitude (TWA), and alpha-amylase were assessed to examine stress reactivity and habituation in the autonomic nervous system (ANS). The initial analyses showed dear hypothalamic-pituitary-adrenal (HPA) axis and sympathetic nervous system (SNS) activations in both V-TSST sessions, together with habituation of cortisol and heart rate in the second session, but without any significant group differences. However, the former ED patients showed considerable variation in self-reported signs of exhaustion (SMBQ). This led us to assign former ED patients with lower ratings into the low SMBQ group (LOWS) and those with higher ratings to the high SMBQ group (HIGHS). When repeating the analyses a different picture emerged; the HIGHS showed a lower cortisol response to the V-TSST than did the LOWS. Both groups' cortisol response habituated to the second V-TSST session. The ANS responses did not differ between the two groups. Thus, persons in a pre-stage of ED and unrecovered former ED patients showed signs of DSR, in contrast to healthy controls and recovered former ED patients. The results may be interpreted as indicating that DSR in the HPA axis is present early on in the stress process, but subsides after successful recovery. (C) 2015 The Authors. Published by Elsevier Inc. This is an open access article under the CC BY-NC-ND license (http://creativecommons.org/licenses/by-nc-nd/4.0/).
|
|
| 5. |
|
|
| 6. |
- Nilsson, Kerstin, et al.
(författare)
-
54 forskare: Inte alla klarar höjd pensions-ålder
- 2017
-
Ingår i: Svenska Dagbladet, Stockholm. - 1101-2412.
-
Tidskriftsartikel (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Ett hållbart och acceptabelt pensionssystem måste utformas utifrån personliga förutsättningar och förhållanden i arbetslivet, så att fler klarar att arbeta i högre ålder. Att enbart genom ekonomiska åtgärder höja pensionsåldern är inte långsiktigt hållbart, skriver 54 forskare.DEBATT | PENSIONForskning visar att cirka var fjärde har en diagnos eller skada orsakad av sitt arbete. Detta gör arbetsorsakad sjukdom och skada till ett betydelsefullt folkhälsoproblem. Att då enbart genom ekonomiska åtgärder höja pensionsåldern för samtliga (yrkes)grupper utifrån deras kronologiska ålder är inte långsiktigt hållbart när individers biologiska ålder är så olika bland annat till följd av arbetslivet. Detta är en demokratifråga. Forskning om äldre i arbetslivet och hållbart arbete visar att man då främst flyttar individer från pensionssystemet till sjukförsäkringssystemet och ökar klyftorna i samhället.Debatt Det här är en argumenterande text med syfte att påverka. Åsikterna som uttrycks är skribentens egna.Vi är 54 forskare som nu gemensamt har skrivit denna debattartikel. Anledningen är att vi är oroade över att cirka var fjärde blir sjuk av sitt arbete samtidigt som man i det förslag som ligger om att senarelägga ålderspensionen i princip utgår ifrån att arbetskraftsdeltagande enbart styrs av ekonomin. Vi vill trycka på betydelsen av åtgärder i arbetslivet för att komma tillrätta med ohälsan, det vill säga inte enbart ekonomiska restriktioner som tvingar folk som inte kan, vill och orkar att stanna kvar i arbetslivet till en högre kronologisk ålder.Pensionssystemet bygger på att vi ska arbeta en viss del av våra liv för att förtjäna möjligheter till pension. Vi bör dock inte enbart utgå ifrån antalet år sedan en person föddes, då korttidsutbildade generellt träder in på arbetsmarknaden tidigare än långtidsutbildade. De har alltså varit en del av arbetskraften från en yngre ålder. Människor med kortare utbildning har oftare ett arbete som innebär påfrestningar som kan inverka negativt på hälsotillståndet och som till och med kan påskynda det biologiska åldrandet. Dessutom lever korttidsutbildade generellt sett inte lika länge som långtidsutbildade, vilket delvis även avspeglar skilda livs- och arbetsvillkor.Den svenska sjukförsäkringsreformen 2008 avsåg att få tillbaka människor i arbete. Men studien fann att den faktiskt bidrog till att fler gick i tidig ålderspension av dem som var i åldern 55–64 år. Ökningen var störst bland korttidsutbildade. Mer än 5 procent fler gick i tidig ålderspension då det blev svårare att få sjukpenning och sjukersättning. Vi kan notera att det är vanligare att manliga chefer tar ut tidig ålderspension, jämfört med kvinnliga maskinskötare inom tillverkningsindustrin. I vissa yrken är det dessutom vanligare att människor, trots pension, både orkar och faktiskt ges möjlighet att arbeta vidare om de har en specialkompetens som efterfrågas. Om vi endast kombinerar ekonomiska morötter med piskor finns en stor risk att vi ökar klyftan mellan grupper som både kan och vill fortsätta att yrkesarbeta och personer som av olika skäl inte längre kan eller orkar.Ta nytta av den forskning som vi har tagit fram. Ett hållbart och acceptabelt pensionssystem måste utformas utifrån personliga förutsättningar och förhållanden i arbetslivet. Ett hållbart arbetsliv för allt fler i vår åldrande befolkning fordrar att vi samtidigt beaktar faktorer som relaterar till biologisk/kroppslig ålder, mental/kognitiv ålder samt social ålder/livsloppsfas och våra attityder som är kopplade till ålder. Vi måste ta större hänsyn till olika förutsättningar och varierande funktionsförmåga och utifrån detta anpassa de åtgärder som gör att arbetslivet blir möjligt och hållbart för allt fler även i högre ålder.”Morötter” är viktigare för en god arbetshälsa och hög produktivitet än en piska i form av oron för en dålig ekonomi.Forskning visar att pedagogik som bygger på ”morötter” oftast är betydligt bättre än ”piskor” för att nå framgångsrika och långsiktiga mål. ”Morötter” i samhället, för organisationer, företag och individer är därför viktiga för god arbetshälsa och fortsatt produktivitet och kan bidra till ett längre arbetsliv även för grupper som tidigare inte ens klarat av att arbeta fram till pensionsåldern. Genom forskning inom området har bland annat swage-modellen utarbetats. Detta är ett verktyg som visar på komplexiteten i ett hållbart arbetsliv och tillsammans med systematiskt arbetsmiljöarbete, handlingsplaner och åtgärder syftar till ett mer hållbart arbetsliv. Morötter är enligt forskningen i detta sammanhang åtgärder för en god fysisk och mental arbetsmiljö, avpassad arbetsbelastning, stödjande teknik, att man kan anpassa arbetstakten, alternativa arbetstidsmodeller vid behov. Det är viktigt att man känner sig trygg och förväntas och tillåts vara delaktig, att man blir sedd av chefen och arbetskamraterna. Att de egna arbetsuppgifterna upplevs som meningsfulla och behövda av andra skapar självförverkligande och tillfredsställelse i arbetet. Att man känner att ens arbetsuppgifter och man själv är viktig för organisationen och företaget. Att man trots högre ålder inkluderas i olika nysatsningar och får tillgång till kompetensutveckling och inte blir åsidosatt eller åldersdiskriminerad. Utvärderingar visar att de äldre medarbetarna som fick några av dessa anpassningar och möjligheter var mer effektiva, utvilade, stimulerade när de var på arbetet samtidigt som sjukfrånvaron minskade. Vilket i sin tur bidrar till ett längre arbetsliv för grupper som tidigare inte klarat av att arbeta fram till pensionsåldern. I organisationer som bygger på en deltagar- och lärandekultur rustas de anställda för att klara omställningar, nya arbetsuppgifter och vid behov även yrkesbyten.Med en åldrande befolkning där allt fler lever allt längre behöver vi arbeta till en högre ålder i framtiden för att pensionssystemet ska hålla. Men ”morötter” är viktigare för en god arbetshälsa och hög produktivitet än en piska i form av oron för en dålig ekonomi. Det kräver också att vi ändrar våra attityder och förhållningssätt till äldre på arbetsmarknaden, vilket vi bäst gör genom att organisationer och företag får incitament till och erbjuder mer individanpassade arbetsvillkor, särskilt för personer i högre ålder. Låt oss därför använda den framtagna kunskapen i praktiken för att göra arbetslivet friskt och hållbart för alla åldrar.
|
|
| 7. |
- Nilsson, Kerstin, et al.
(författare)
-
Vi är oroade över senare ålderspension
- 2017
-
Ingår i: Dagens Samhälle. - 1652-6511.
-
Tidskriftsartikel (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Var fjärde person blir i dag sjuk till följd av sitt arbete. Att höja pensionsåldern för alla yrkesgrupper, utan konkreta åtgärder för att minska ohälsan, är därför problematiskt och mycket oroande. Det är, enligt forskarna, inte långsiktigt samhällsekonomiskt lönsamt att utan andra åtgärder höja pensionsåldern för alla. Vi – 54 forskare – är mycket oroade över konsekvenserna av att, som föreslagits, senarelägga ålderspensionen.Förslaget utgår i princip från arbetskraftsdeltagande i princip enbart styrs av ekonomin, medan forskningen visar att det bara är en av flera faktorer som styr hur länge och hur mycket människor väljer att arbeta.Det här sättet att lösa problemet med en åldrande befolkning och ett sviktande pensionssystem är inte samhällsekonomiskt lönsamt på lång sikt, utan riskerar bara att flytta runt folk mellan olika ersättningssystem. Pensionssystemet bygger på att vi ska arbeta en viss del av våra liv för att tjäna in vår pension. Vi bör dock inte enbart utgå ifrån ålder eller antalet år sedan en person föddes då korttidsutbildade generellt träder in på arbetsmarknaden tidigare än långtidsutbildade. De med kortare utbildningstid har alltså varit en del av arbetskraften från en yngre ålder. Människor med kortare utbildning har också oftare ett arbete som innebär påfrestningar som kan inverka negativt på hälsotillståndet och som till och med kan påskynda det biologiska åldrandet. Dessutom lever korttidsutbildade generellt sett inte lika länge som långtidsutbildade, vilket delvis även avspeglar skilda livs- och arbetsvillkor.Ta nytta av den forskning som vi har tagit fram. Ekonomin är självklart viktigt för att vi ska vilja arbeta, men den är som sagt enbart en av flera faktorer med betydelse vårt arbetsliv.Hälsotillståndet, både det fysiska och det mentala, har en avgörande betydelse för hur länge och hur mycket vi orkar arbeta. Ett fysiskt och mentalt belastande arbete är en stark riskfaktor för en nedsatt hälsa i slutet av arbetslivet. Arbetstid, arbetstakt och möjlighet till återhämtning spelar en allt större roll ju äldre vi blir. Andra aspekter är arbetsinnehåll, hur meningsfulla och stimulerande arbetsuppgifterna är, balansen mellan arbete och familjesituation och fritidsaktiviteter. Organisationskultur, ledarskapet, stöd i arbetet och kompetens har stor betydelse för om vi ska kunna och vilja arbeta till en högre ålder. Vi måste ta större hänsyn till olika förutsättningar och varierande funktionsförmåga och utifrån detta anpassa de åtgärder som gör att arbetslivet blir möjligt och hållbart för allt fler även i högre ålder.Ett hållbart och acceptabelt pensionssystem måste därför utformas utifrån personliga förutsättningar och förhållanden i arbetslivet. Ett hållbart arbetsliv för allt fler i vår åldrande befolkning fordrar att vi samtidigt beaktar faktorer som relaterar till biologisk/kroppslig ålder, mental/kognitiv ålder samt social ålder/livsloppsfas samt de attityder som är kopplade till ålder.
|
|
| 8. |
- Nilsson, Kerstin, et al.
(författare)
-
Vi är oroade över senare ålderspension
- 2017
-
Ingår i: Dagens Samhälle. - : Kommunernas och landstingens tidning. - 1652-6511.
-
Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 9. |
- Persson, Roger, et al.
(författare)
-
Aktuell forskning i Arbets- och organisationspsykologi vid Institutionen för Psykologi, Lunds Universitet
- 2018
-
Ingår i: SeniorPsykologen. ; :3, s. 6-7
-
Tidskriftsartikel (populärvet., debatt m.m.)abstract
- I denna text skisseras forskningen vid avdelningen för Arbets- och organisationspsykologi vid Institutionen för Psykologi, Lunds Universitet. Avdelningen består idag av två doktorander, ett 10-tal forskare/lärare samt några mer löst tillknutna kollegor. Samarbete sker med flera interdisciplinära forskningsmiljöer på Lunds Universitet. Exempelvis är avdelningen idag representerad i två fakultetsöverskridande forskningsmiljöer: ”Metalund” och ”Centre for Healthy Indoor Environments(CHIE)” vilka primärt samlar forskare från de medicinska och tekniska fakulteterna. Därtill medverkar avdelningen till det nystartade ”SamTech – en tankesmedja om teknik och samhällsvetenskap”. SamTech är ett samarbete mellan Samhällsvetenskapliga fakultetens olika institutioner och syftar till att styrka det samhällsvetenskapliga perspektivet på teknikfrågor. Till dessa samarbeten kan läggas alla de nationella och internationella kontakter som enskilda forskare inom avdelningen har upparbetat genom åren och underhåller via deltagande i olika forskningssamarbeten. Forskningen i arbets- och organisationspsykologi i Lund sker som sig bör i nära samverkan med det omgivande samhället och angränsande akademiska discipliner. Innehållsmässigt speglar forskningen arbetslivets många skiftningar och nyanser samt enskilda forskares varierande intressen och specifika kompetenser. Just nu forskas det bland annat om metoder för att identifiera tidiga tecken på utmattning, skolledares arbetsmiljö och hälsa, lärares arbetsmiljö och hälsa, arbetsmiljöni hemtjänsten, kollegialt stöd och arbetsmotivation, ohövlighet i arbetslivet, kreativt ledarskap och främjande av kreativitet i grupp, bristfälligt ledarskap och skadeprevention. Nedan redogörs kortfattat för några forskningsprojekt som pågår, är nyligen avslutade eller har just påbörjats.
|
|
| 10. |
|
|
