| 1. |
|
|
| 2. |
- Blomberg, Staffan, et al.
(författare)
-
Barn och socialt arbete : Socialhögskolans årsbok 2019
- 2020
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Årsboken ger en inblick i delar av den forskning kring socialt arbete med barn som sker vid Socialhögskolan. Den ger också en kort introduktion till verksamheten vid Socialhögskolan.
|
|
| 3. |
- Bosaeus, Marja, et al.
(författare)
-
Body Composition During Pregnancy: Longitudinal Changes and Method Comparisons
- 2020
-
Ingår i: Reproductive Sciences. - : Springer Science and Business Media LLC. - 1933-7191 .- 1933-7205. ; :27, s. 1477-1489
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- The Pregnancy Obesity Nutrition and Child Health study is a longitudinal study of reproductive health. Here we analyzed body composition of normal-weight and obese Swedish women by three methods during each trimester of pregnancy. Cross-sectional and longitudinal fat mass estimates using quantitative magnetic resonance (QMR) and bioelectrical impedance analysis (BIA) (Tanita MC-180MA-III) were compared with fat mass determined by air displacement plethysmography (ADP) in pregnancy weeks 8-12, 24-26, and 35-37 in normal-weight women (n = 122, BMI = 22.1 +/- 1.6 kg/m(2)) and obese women (n = 29, BMI = 34.6 +/- 3.6 kg/m(2)). ADP results were calculated from pregnancy-adjusted fat-free mass densities. Mean fat mass by QMR and ADP were similar in obese women, although with wide limits of agreement. In normal-weight women, QMR overestimated mean fat mass in all trimesters, with systematic overestimation at low fat mass values in trimesters 1 and 3. In obese women, fat mass by BIA was grossly underestimated and imprecise in all trimesters, especially at higher values in trimester 2. In normal-weight women, fat mass by BIA was moderately lower than by ADP in trimester 1, similar in trimester 2, and moderately higher in trimester 3. QMR and ADP assessed fat mass changes similarly in obese women, whereas BIA overestimated fat mass changes in normal-weight women. Mean fat mass and fat mass changes by QMR and pregnancy-adjusted ADP were similar in pregnant obese women. Mean fat mass by QMR and fat mass changes by BIA were higher than corresponding values determined by pregnancy-adjusted ADP in normal-weight women.
|
|
| 4. |
- Midlöv, Patrik, et al.
(författare)
-
PERson-centredness in hypertension management using information technology (PERHIT): a protocol for a randomised controlled trial in primary health care
- 2020
-
Ingår i: Blood Pressure. - : TAYLOR & FRANCIS LTD. - 0803-7051 .- 1651-1999. ; 29:3, s. 149-156
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Purpose: For primary health care (PHC), hypertension is the number one diagnosis for planned health care visits. The treatment of high blood pressure (BP) and its consequences constitutes a substantial economic burden. In spite of efficient antihypertensive medications, a low percentage of patients reach a well-controlled BP. The PERson-centredness in Hypertension management using Information Technology (PERHIT) Study is a multicentre randomised controlled trial. PERHIT is designed to evaluate the effect of supporting self-management on systolic blood pressure by the use of information technology in Swedish primary health care. Materials and Methods: After inclusion, 900 patients from 36 PHC centres are randomised to two groups. In the intervention group, patients are provided with a self-management support system including a home-BP monitor and further requested to perform self-reports and measure BP every evening for eight consecutive weeks. In the control group, patients receive treatment as usual. Results: The primary outcome will be the change in systolic blood pressure in patients with hypertension. In addition, person-centredness, daily life activities, awareness of risk and health care costs will also be evaluated. Conclusion: The results of this randomised controlled trial with assessment of blood pressure and same-day self-reports will provide patients a tool to understand the interplay between blood pressure and lifestyle applicable to primary health care. The self-management support system may be of importance for improved adherence to treatment and persistence to treatment recommendations.
|
|
| 5. |
|
|
| 6. |
- Andersson, Ulrika, 1977
(författare)
-
Digitala prenumerationer ökar – men vägen dit har varit lång
- 2020
-
Ingår i: 978-91-89673-47-2. - Göteborg : Göteborgs universitet. - 0284-4788. - 9789189673472 ; , s. 131-144
-
Bokkapitel (refereegranskat)abstract
- Det som förr om åren var ett givet inslag i de flesta hushåll, den prenumererade morgontidningen, har under det senaste årtiondet blivit mer allt ovanligt i många hem. Stora delar av publiken har valt att istället rikta blicken mot olika nyhetssajter. Viljan att betala för den digitala nyhetsprodukten har dock inte varit särskilt stor. Under de senaste åren har dock kunnat skönjas en successiv ökning av antalet digi-tala morgontidningsprenumeranter. Det syns i morgontidningarnas egen statistik såväl som i resultaten från den nationella SOM-undersökningen. Ökningen gäller såväl bland yngre och äldre som bland boende på landsbygd och boende i storstad. Samtidigt visar analysen att det fortfarande är långt kvar innan digitala prenumera-tioner kommer att överstiga prenumerationen på papperstidningar. I det här kapitlet granskas förändringar i svenska folkets prenumerationsbenägenhet under perioden 2000–2019, med särskilt fokus på den digitala prenumerationsviljan. Därtill granskas också vilka huvudsakliga skäl som ligger bakom valet att avstå en digital morgontid-ningsprenumeration. Priset och tillgången till kostnadsfria nyheter i andra medier visar sig, inte helt förvånande, tillhöra de vanligaste svaren.
|
|
| 7. |
- Andersson, Ulrika, 1977
(författare)
-
Hur står sig svenska mediers förtroendekapital?
- 2020
-
Ingår i: 978-91-89673-47-2. - Göteborg : Göteborgs universitet. - 0284-4788. - 9789189673472 ; , s. 57-74
-
Bokkapitel (refereegranskat)abstract
- Det här kapitlet fokuserar på den svenska befolkningens förtroende för nyhets bärande medier. Förtroendets förändring över tid analyseras, liksom vilken betydelse graden av berördhet, upplevt värde av medier samt partisympati har för människors förtroendebedömning. Resultaten pekar mot fortsatt stabila förtroendenivåer. Hur ofta ett medium används spelar roll för i vilken utsträckning individen hyser stort eller litet förtroende för detsamma. Allra viktigast är dock huruvida medierna upplevs som värdefulla för samhället eller inte. För samtliga jämförda medier gäller att ju större samhällsvärde mediet har, desto större är dess förtroendekapital. Samhällsvärde som faktor tycks också stärka den partipolitiska spridningen i medieförtroendet, åtminstone för Sveriges Radio och Sveriges Television. Jämfört med övriga medier förefaller public servicemedierna uppfattas som en central samhällsinstitution, med stark förankring i det svenska samhället.
|
|
| 8. |
|
|
| 9. |
- Andersson, Ulrika, 1977, et al.
(författare)
-
(Parti-)politiserat institutionsförtroende
- 2020
-
Ingår i: 978-91-89673-47-2. - Göteborg : Göteborgs universitet. - 0284-4788. - 9789189673472 ; , s. 41-56
-
Bokkapitel (refereegranskat)abstract
- Vi vet från tidigare forskning att svenska folkets förtroende för medier gradvis har politiserats under 2010-talet. Förtroendet för medier – i synnerhet för de offentligt finansierade public service-medierna Sveriges Radio och Sveriges Television – uppvisar en allt tydligare samvariation med vänster-högerideologi och partisympatier. Vi frågar oss om denna utveckling är en del av ett större mönster av politiserat förtroende även för andra samhällsinstitutioner. I kapitlet genomför vi för första gången en samlad analys av graden av politisering i svenska folkets institutionsförtroende under perio-den 1986–2019. Kartläggningen visar att det finns en mycket tydlig politisering för den absoluta huvuddelen av de tjugotalet undersökta samhällsinstitutionerna under främst den senaste tioårsperioden. Även de mest grundläggande samhällsinstitutio-nerna såsom domstolar, polis, skola och sjukvård har blivit mer politiserade. Den ökade politiseringen av förtroende syns även för den institution som samlar folkets främsta företrädare: Riksdagen. Den är en förändring som det kan finnas anledning att känna oro för, inte minst då det riskerar att få effekter för demokratins välmående.
|
|
| 10. |
- Andersson, Ulrika, 1977, et al.
(författare)
-
Regntunga skyar – inledningskapitel
- 2020
-
Ingår i: 978-91-89673-47-2. - Göteborg : Göteborgs universitet. - 0284-4788. - 9789189673472 ; , s. 11-24
-
Bokkapitel (refereegranskat)abstract
- Det finns ett före och ett efter. Ett före, som var världen såsom vi kände den innan den stora stormens härjningar drog in över land. Ett efter, som vi ännu inte vet hur det kommer att te sig. Någonstans däremellan en skärseld av osäkerhet, oro och trevande försök att hitta nya förhållningssätt. Det var nog få som kunnat föreställa sig att det var så det nya årtiondet skulle börja; att förödel-sen av en viruspandemi så tvärt skulle stänga gränser och sätta stopp för den fria rörligheten, att så många verksamheter och arbetstillfällen skulle gå förlorade, att en av de viktigaste uppmaningarna skulle vara att hålla social distansering.Så här en bit in på 2020, kan det nästan vara svårt att föreställa sig vad det var som låg i fokus under 2010-talets sista år, vilka de politiska trätomålen var, vad vi pratade om och vad vi egentligen tyckte. En blick i det gångna årets nyhetsbevak-ning visar en dagordning med fokus på Europaparlamentsvalet, brexitförhandlingar, klimatförändringar, gängkriminalitet och skjutningar. Det är mot bakgrund av denna verklighet som årets forskarantologi från SOM-institutet har fått sitt namn:Regntunga skyar. Titeln knyter an till de nya orosmoln och konfliktlinjer som vi kunnat skönja i det svenska samhället vid 2010-talets slut. Det svenska partiland-skapet har befunnit sig i en omstruktureringens tidevarv, där den politiska kartan successivt ritas om. Vänster och höger är inte längre den givna blockindelningen, snarare kan skymtas konturer av ett nytt, konservativt block. Kulturella värderingar har fått en allt viktigare betydelse, där frågor om identitet, globalisering, kultur och gränsdragning av nationalstatens ansvarsområden är centrala. Prognoser för hur de politiska vindarna blåser låter sig inte lätteligen göras.
|
|
