| 1. |
- Andreasson, Anna Nixon, et al.
(författare)
-
Leptin and adiponectin : Distribution and associations with cardiovascular risk factors in men and women of the general population
- 2012
-
Ingår i: American Journal of Human Biology. - : Wiley. - 1042-0533 .- 1520-6300. ; 24:5, s. 595-601
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- OBJECTIVE: In view of the increasing prevalence of obesity worldwide, understanding the role of the recently discovered adipokines leptin and adiponectin is of high clinical relevance. The aim of the present study was to assess the association between levels of leptin and adiponectin with age, known cardiovascular risk factors and to establish whether there are differences between men and women of the general population.METHODS: A total of 98 men and 107 women of the general population, aged between 20 and 74 years, underwent a medical examination at a clinical research center and fasting morning blood samples were also taken.RESULTS: Leptin (mean 7.5 μg l(-1) in men and 16.0 μg l(-1) in women) and adiponectin (mean 7.3 mg l(-1) in men and 11.9 mg l(-1) in women) levels were higher in women than men (Ps < 0.001). Both leptin and adiponectin levels increased with advancing age in both men and women (Ps < 0.05). Leptin was highly associated with factors for metabolic syndrome in men while in women, leptin was highly associated with inflammatory factors. Adiponectin was associated with blood lipids in both men and women, and glucose homeostasis more in women than in men.CONCLUSIONS: Leptin and adiponectin levels were ∼2 times and 1.5 times higher in women than in men, respectively. In addition, although leptin and adiponectin were associated to CVD risk factors in both men and women, we observed differences in specific CVD risk factor groups between men and women. These differences may be due to different regulatory mechanisms and effects of these adipokines in men and women.
|
|
| 2. |
- Forsberg, Anna M., et al.
(författare)
-
Prevalence of colonic neoplasia and advanced lesions in the normal population : a prospective population-based colonoscopy study
- 2012
-
Ingår i: Scandinavian journal of gastroenterology. - : Informa UK Limited. - 1502-7708 .- 0036-5521. ; 47:2, s. 184-90
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Objective. There are few prospective studies of the prevalence of colonic neoplasia in the normal population. In order to properly evaluate screening-protocols for colorectal cancer in risk groups (e.g., older subjects or those with a family history), it is essential to know the prevalence of adenomas and cancer in the normal population. Methods. A prospective population-based colonoscopy study on 745 individuals born in Sweden aged 19-70 years was conducted (mean age 51.1 years). All polyps seen were retrieved and examined. Results. Out of the 745 individuals 27% had polyps, regardless of kind. Adenomas were found in 10% of the individuals and finding of adenomas was positively correlated to higher age. Men had adenomas in 15% and women in 6% of the cases. Women had a right-sided dominance of adenomas. Hyperplastic polyps were seen in 21% of the individuals. The presence of hyperplastic polyps was significantly positively correlated to the presence of adenomas. Advanced adenomas were seen in 2.8% of the study participants, but no cancers were detected. Conclusion. One in 10 healthy subjects had an adenoma but advanced adenomas were uncommon. Men and women have a different adenoma prevalence and localization. The results provide baseline European data for evaluating colonoscopy screening-protocols for colorectal cancer risk groups, and the findings may have implications for colon cancer screening in the normal, otherwise-healthy population.
|
|
| 3. |
- Jakobsson, Anna, et al.
(författare)
-
Tomarps trädgård och dess vattenanläggningar : ett tvärvetenskapligt trädgårdshistoriskt projekt
- 2012
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Rapporten utgör ett reslutat av ett partnerskapsprojekt inom Movium Partnerskap, som pågått mellan maj och dec 2011. Projektansvarig har varit Anna Jakobsson, SLU Alnarp. Projektet har finansierats av många olika aktörer, framför allt Movium Partnerskap med Statens Fastighetsverk och Åstorps kommun som huvudpartners, men även med bidrag från Kvidinge sockens Hembygdsförening och Intresseföreningen Tomarps Kungsgårds vänner. Resultaten presenterades på Tomarp 30 januari 2012. Arbetet har bestått av tre olika steg: En arkiv- kart- och litteraturstudie om/av Tomarps vattenanläggningar som helhet. En georadarundersökning av beteshagen (en del av Stora Trädgården). En trädgårdsarkeologisk analys baserad på de båda första studierna. I juni inventerades först Stora Trädgårdens/beteshagens växtlighet (av Boel Persson och Anna Jakobsson) och den visade att hela området var mer eller mindre fuktigt. När inventeringen var klar slåttrades ytan i början av juli. Allt hö togs bort för att få en jämn yta och därefter genomfördes undersökningen av Anders Biwall och Jane Jansen på RAÄs arkeologiska uppdragsverksamhet, i två dagar i juli 2011. Från maj och fram till september/november 2011 genomfördes arkiv-, kart- och litteraturstudien av Boel Persson, SLU Alnarp. När georadarmätningens resultat var sammanställda av Anders Biwall utfördes en trädgårdsarkeologisk analys av arkeologen Anna Andréasson på ArchaeoGarden. Sammandrag av alla delstudier går att läsa i rapportens förord. Arkiv- kart och litteraturstudien visar att antalet dammar över hela egendomen var som flest 26 stycken i slutet av 1600-talet och flera av dem var fiskdammar innehållande karp och ruda. Det går inte att spåra exakt var dammarna har legat i Stora Trädgården utifrån arkiven och kartorna, men på andra platser i anläggningen går dammar att hitta i kartmaterial och i illustrationer, som t ex dammarna söder om mangårdsbyggnaden och olika dammar i landskapet utanför själva trädgården. Dammarna har haft en fiskodlingsfunktion, men sannolikt inte till avsalu utan snarare för självhushållning. De verkar även ha haft en prydnadsfunktion i trädgården, förutom den praktiska funktionen att de dränerade trädgården från vatten så den gick att plantera. De sista dammarna i Stora Trädgården lades igen i slutet av 1800-talet. De förändringar som gjordes, utfördes i samband med byte av boställesinnehavare, vilka var många under perioden 1660-1880-talet. Konstruktionen och djupet på dammarna går inte att spåra i arkiven, mer än att några av dem varit stensatta. Men det finns avbildningar från mönsterböcker under 1800-talet, tillexempel Kungliga patriotiska sällskapets hushållningsjournal, som kan utgöra en ledtråd till konstruktionen.De två dammar som finns kvar söder om huvudbyggnaden är från slutet av 1600-talet och var stensatta senast i mitten av 1700-talet. Undersökningen med georadar visar ett flertal strukturer på olika djup i Stora Trädgården på Tomarp. Strukturerna har bland annat tolkats till att utgöra dammar, trädgårdsgångar, murar och dräneringskanaler. Det är också möjligt att se hur mycket jord som lagts på under olika tidsperioder. Resultatet av undersökningen med georadar kompletterar arkiv- och kartstudierna och samspelar/bekräftar vegetationsinventeringen så till vida att ett par ytor med konstaterade dammstrukturer är bevuxna av fuktälskande växter. De ytor med strukturer som visar dränering stämmer också med vegetationsinventeringen, där dräneringar syns leda ifrån ytorna med extra fuktälskande växter. I en vidare tolkning av Tomarps trädgårdars historia hade resultaten från arkivstudierna, vegetationsinventeringen och georadarundersökningen inte kunnat stå var för sig. Projektet har visat att de verkligen kompletterar varandra. I fortsatta undersökningar kommer både georadarundersökningen och arkivstudierna vara viktiga för att veta var det är lämpligt att eventuellt utföra arkeologiska ut- eller provgrävningar på Tomarp. Projektet kan ses som en liten del av Tomarps trädgårdshistoriska pussel. Många bitar väntar på att bli upptäckta och andra bitar väntar på att passas in. En arkeologisk undersökning av olika punkter i Stora Trädgården är kanske en bit som står på tur men i skri-vande stund är det oklart när den biten kan prövas. Tills dess finns dokumenten sammanställda och lämningarna under mark ligger kvar, som vittnesmål om Tomarps trädgårdar och dess vattenanläggningar.
|
|
| 4. |
- Andréasson, Frida, et al.
(författare)
-
Differences in soil organic matter, extractable nutrients, and acidity in European beech (Fagus sylvatica L.) forest soils related to the presence of ground flora
- 2012
-
Ingår i: Journal of Forest Research. - : Informa UK Limited. - 1341-6979 .- 1610-7403. ; 17:4, s. 333-342
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Differences in soil organic matter (SOM) content, soil acidity, and soil exchangeable nutrients (NH4-N, NO3-N, Ca, K, Na, Mg) related to the presence of ground flora were studied. The study was carried out for a growing season in two different Fagus sylvatica L. forests in southern Sweden, and the differences in soil characteristics below naturally occurring patches of Deschampsia flexuosa (L.) Trin. or Anemone nemorosa L. were compared with those with no ground flora. Patches of D. flexuosa led to higher soil pH, but lower SOM, water content, base saturation, and NH4-N concentration compared with adjacent zones without D. flexuosa. The lower SOM content suggested an increased rate of decomposition which caused soil pH to increase because of release of basic cations. In the presence of A. nemorosa, pH was higher and the exchangeable acidity lower than for patches without the herb. In early spring, when A. nemorosa emerged and flowered, the NH4-N concentration was somewhat lower in the presence of the herb than when it was absent. For the evergreen grass D. flexuosa NH4-N concentrations were lower in patches with the grass later in the summer season (July). This work indicates the presence of spatial and temporal differences in nutrient circulation and decomposition on the small ground flora scale, which should be considered when studying nutrient and carbon cycles of temperate forests.
|
|
| 5. |
- Cardiakidis Myers, Anna, et al.
(författare)
-
Retinal function and morphology in rabbit after intravitreal injection of VEGF inhibitors.
- 2012
-
Ingår i: Current Eye Research. - : Informa UK Limited. - 0271-3683 .- 1460-2202. ; 37:5, s. 399-407
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Purpose/Aim: To explore changes in morphology and function in the rabbit retina after intravitreal high-dose injection of three commonly used VEGF inhibitors. Materials and methods: Forty-eight rabbits of mixed strain (6 months of age, body weight ≈ 3 kg) were randomized into four groups (n = 12). They were examined with full-field electroretinography (ERG) and with multifocal electroretinography (mf ERG) prior to drug exposure. The rabbits were then injected intravitreally with bevacizumab, ranibizumab, pegaptanib, or with a balanced saline solution. The dose of VEGF inhibitor was chosen to achieve a vitreous concentration approximately three times higher than the one clinically used in the adult human eye. ERG was then performed 8 weeks postinjection, and mf ERG 9 weeks postinjection. After 9 weeks, the rabbits were sacrificed and the sectioned retina was studied. Immunohistochemical analysis was performed of rods, cones, rod bipolar cells, horizontal cells, and amacrine cells. Results: Rabbits injected with VEGF inhibitors all showed significantly lower amplitude of the dark-adapted b-wave rod-mediated response to dim light, compared to the rabbits injected with BSS. The a wave (reflecting photoreceptor function) in the response to single flash white light was however not affected. Immunohistochemistry revealed a significant reduction in PKC labeling of rod bipolar cells in pegaptanib and ranibizumab injected eyes whereas bevacizumab injected eyes displayed normal PKC labeling. No apparent morphological change was seen with markers for remaining retinal cells. Conclusions: Our results indicate that the use of high-dose intravitreal VEGF inhibitors in the rabbit eye affects rod-mediated retinal function and PKC expression in rod bipolars cells for at least 9 weeks after drug administration. The three VEGF inhibitors influence the retina slightly differently. These results are important for the understanding of drug action and when devising therapeutical strategies in new areas such as retinopathy of prematurity where vitreous volume is significantly lower compared to the adult eye.
|
|
| 6. |
- Nixon Andreasson, Anna, et al.
(författare)
-
Betydelsen av självskattad hälsa
- 2012
-
Ingår i: Hälsofrämjande möten. - Lund : Studentlitteratur AB. - 9789144070452 ; , s. 45-52
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 7. |
- Wändell, Per E., et al.
(författare)
-
Gender Differences Regarding Novel Biomarkers and Metabolic Risk Factors in Metformin Treated Type 2 Diabetic Patients
- 2012
-
Ingår i: The Open Diabetes Journal. - : Bentham Science Publishers Ltd.. - 1876-5246. ; 5, s. 13-19
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- We aimed to analyze associations between adiponectin, ghrelin and leptin with anthropometric and metabolic markers in men and women with Metformin-treated type 2 diabetes (n=53), recruited from a trial of relaxation therapies. Anthropometrical measures and fasting blood samples were assessed on three occasions: at baseline, and after 10 and 24 weeks: BMI, waist, HbA1c, insulin, glucose, adiponectin, leptin, fasting ghrelin, high sensitivity C-reactive protein (CRP), tumor necrosis factor α (TNF- α) and interleukin 6 (IL-6). HOMA2ir and HOMA2s were calculated from fasting glucose and insulin, and adiponectin/leptin and adiponectin/HOMA2ir ratios were calculated. In men, higher leptin and lower adiponectin/leptin ratio correlated with insulin and insulin resistance, and in women lower ghrelin with insulin and insulin resistance. In multivariate linear regression, higher levels of leptin were associated with insulin resistance among men, but not among women. Among women, insulin resistance was associated with lower adiponectin/leptin ratio and ghrelin. Factor analysis showed that leptin in women was closely related to anthropometric variables, but in men both related to anthropometric and inflammatory variables. Gender differences could indicate different pathophysiologic mechanisms of insulin resistance and type 2 diabetes among men and women, where leptin possibly could be a better marker among men, and ghrelin among women.
|
|
