| 1. |
- Nilsson, Kerstin, et al.
(författare)
-
54 forskare: Inte alla klarar höjd pensions-ålder
- 2017
-
Ingår i: Svenska Dagbladet, Stockholm. - 1101-2412.
-
Tidskriftsartikel (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Ett hållbart och acceptabelt pensionssystem måste utformas utifrån personliga förutsättningar och förhållanden i arbetslivet, så att fler klarar att arbeta i högre ålder. Att enbart genom ekonomiska åtgärder höja pensionsåldern är inte långsiktigt hållbart, skriver 54 forskare.DEBATT | PENSIONForskning visar att cirka var fjärde har en diagnos eller skada orsakad av sitt arbete. Detta gör arbetsorsakad sjukdom och skada till ett betydelsefullt folkhälsoproblem. Att då enbart genom ekonomiska åtgärder höja pensionsåldern för samtliga (yrkes)grupper utifrån deras kronologiska ålder är inte långsiktigt hållbart när individers biologiska ålder är så olika bland annat till följd av arbetslivet. Detta är en demokratifråga. Forskning om äldre i arbetslivet och hållbart arbete visar att man då främst flyttar individer från pensionssystemet till sjukförsäkringssystemet och ökar klyftorna i samhället.Debatt Det här är en argumenterande text med syfte att påverka. Åsikterna som uttrycks är skribentens egna.Vi är 54 forskare som nu gemensamt har skrivit denna debattartikel. Anledningen är att vi är oroade över att cirka var fjärde blir sjuk av sitt arbete samtidigt som man i det förslag som ligger om att senarelägga ålderspensionen i princip utgår ifrån att arbetskraftsdeltagande enbart styrs av ekonomin. Vi vill trycka på betydelsen av åtgärder i arbetslivet för att komma tillrätta med ohälsan, det vill säga inte enbart ekonomiska restriktioner som tvingar folk som inte kan, vill och orkar att stanna kvar i arbetslivet till en högre kronologisk ålder.Pensionssystemet bygger på att vi ska arbeta en viss del av våra liv för att förtjäna möjligheter till pension. Vi bör dock inte enbart utgå ifrån antalet år sedan en person föddes, då korttidsutbildade generellt träder in på arbetsmarknaden tidigare än långtidsutbildade. De har alltså varit en del av arbetskraften från en yngre ålder. Människor med kortare utbildning har oftare ett arbete som innebär påfrestningar som kan inverka negativt på hälsotillståndet och som till och med kan påskynda det biologiska åldrandet. Dessutom lever korttidsutbildade generellt sett inte lika länge som långtidsutbildade, vilket delvis även avspeglar skilda livs- och arbetsvillkor.Den svenska sjukförsäkringsreformen 2008 avsåg att få tillbaka människor i arbete. Men studien fann att den faktiskt bidrog till att fler gick i tidig ålderspension av dem som var i åldern 55–64 år. Ökningen var störst bland korttidsutbildade. Mer än 5 procent fler gick i tidig ålderspension då det blev svårare att få sjukpenning och sjukersättning. Vi kan notera att det är vanligare att manliga chefer tar ut tidig ålderspension, jämfört med kvinnliga maskinskötare inom tillverkningsindustrin. I vissa yrken är det dessutom vanligare att människor, trots pension, både orkar och faktiskt ges möjlighet att arbeta vidare om de har en specialkompetens som efterfrågas. Om vi endast kombinerar ekonomiska morötter med piskor finns en stor risk att vi ökar klyftan mellan grupper som både kan och vill fortsätta att yrkesarbeta och personer som av olika skäl inte längre kan eller orkar.Ta nytta av den forskning som vi har tagit fram. Ett hållbart och acceptabelt pensionssystem måste utformas utifrån personliga förutsättningar och förhållanden i arbetslivet. Ett hållbart arbetsliv för allt fler i vår åldrande befolkning fordrar att vi samtidigt beaktar faktorer som relaterar till biologisk/kroppslig ålder, mental/kognitiv ålder samt social ålder/livsloppsfas och våra attityder som är kopplade till ålder. Vi måste ta större hänsyn till olika förutsättningar och varierande funktionsförmåga och utifrån detta anpassa de åtgärder som gör att arbetslivet blir möjligt och hållbart för allt fler även i högre ålder.”Morötter” är viktigare för en god arbetshälsa och hög produktivitet än en piska i form av oron för en dålig ekonomi.Forskning visar att pedagogik som bygger på ”morötter” oftast är betydligt bättre än ”piskor” för att nå framgångsrika och långsiktiga mål. ”Morötter” i samhället, för organisationer, företag och individer är därför viktiga för god arbetshälsa och fortsatt produktivitet och kan bidra till ett längre arbetsliv även för grupper som tidigare inte ens klarat av att arbeta fram till pensionsåldern. Genom forskning inom området har bland annat swage-modellen utarbetats. Detta är ett verktyg som visar på komplexiteten i ett hållbart arbetsliv och tillsammans med systematiskt arbetsmiljöarbete, handlingsplaner och åtgärder syftar till ett mer hållbart arbetsliv. Morötter är enligt forskningen i detta sammanhang åtgärder för en god fysisk och mental arbetsmiljö, avpassad arbetsbelastning, stödjande teknik, att man kan anpassa arbetstakten, alternativa arbetstidsmodeller vid behov. Det är viktigt att man känner sig trygg och förväntas och tillåts vara delaktig, att man blir sedd av chefen och arbetskamraterna. Att de egna arbetsuppgifterna upplevs som meningsfulla och behövda av andra skapar självförverkligande och tillfredsställelse i arbetet. Att man känner att ens arbetsuppgifter och man själv är viktig för organisationen och företaget. Att man trots högre ålder inkluderas i olika nysatsningar och får tillgång till kompetensutveckling och inte blir åsidosatt eller åldersdiskriminerad. Utvärderingar visar att de äldre medarbetarna som fick några av dessa anpassningar och möjligheter var mer effektiva, utvilade, stimulerade när de var på arbetet samtidigt som sjukfrånvaron minskade. Vilket i sin tur bidrar till ett längre arbetsliv för grupper som tidigare inte klarat av att arbeta fram till pensionsåldern. I organisationer som bygger på en deltagar- och lärandekultur rustas de anställda för att klara omställningar, nya arbetsuppgifter och vid behov även yrkesbyten.Med en åldrande befolkning där allt fler lever allt längre behöver vi arbeta till en högre ålder i framtiden för att pensionssystemet ska hålla. Men ”morötter” är viktigare för en god arbetshälsa och hög produktivitet än en piska i form av oron för en dålig ekonomi. Det kräver också att vi ändrar våra attityder och förhållningssätt till äldre på arbetsmarknaden, vilket vi bäst gör genom att organisationer och företag får incitament till och erbjuder mer individanpassade arbetsvillkor, särskilt för personer i högre ålder. Låt oss därför använda den framtagna kunskapen i praktiken för att göra arbetslivet friskt och hållbart för alla åldrar.
|
|
| 2. |
- Nilsson, Kerstin, et al.
(författare)
-
Vi är oroade över senare ålderspension
- 2017
-
Ingår i: Dagens Samhälle. - 1652-6511.
-
Tidskriftsartikel (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Var fjärde person blir i dag sjuk till följd av sitt arbete. Att höja pensionsåldern för alla yrkesgrupper, utan konkreta åtgärder för att minska ohälsan, är därför problematiskt och mycket oroande. Det är, enligt forskarna, inte långsiktigt samhällsekonomiskt lönsamt att utan andra åtgärder höja pensionsåldern för alla. Vi – 54 forskare – är mycket oroade över konsekvenserna av att, som föreslagits, senarelägga ålderspensionen.Förslaget utgår i princip från arbetskraftsdeltagande i princip enbart styrs av ekonomin, medan forskningen visar att det bara är en av flera faktorer som styr hur länge och hur mycket människor väljer att arbeta.Det här sättet att lösa problemet med en åldrande befolkning och ett sviktande pensionssystem är inte samhällsekonomiskt lönsamt på lång sikt, utan riskerar bara att flytta runt folk mellan olika ersättningssystem. Pensionssystemet bygger på att vi ska arbeta en viss del av våra liv för att tjäna in vår pension. Vi bör dock inte enbart utgå ifrån ålder eller antalet år sedan en person föddes då korttidsutbildade generellt träder in på arbetsmarknaden tidigare än långtidsutbildade. De med kortare utbildningstid har alltså varit en del av arbetskraften från en yngre ålder. Människor med kortare utbildning har också oftare ett arbete som innebär påfrestningar som kan inverka negativt på hälsotillståndet och som till och med kan påskynda det biologiska åldrandet. Dessutom lever korttidsutbildade generellt sett inte lika länge som långtidsutbildade, vilket delvis även avspeglar skilda livs- och arbetsvillkor.Ta nytta av den forskning som vi har tagit fram. Ekonomin är självklart viktigt för att vi ska vilja arbeta, men den är som sagt enbart en av flera faktorer med betydelse vårt arbetsliv.Hälsotillståndet, både det fysiska och det mentala, har en avgörande betydelse för hur länge och hur mycket vi orkar arbeta. Ett fysiskt och mentalt belastande arbete är en stark riskfaktor för en nedsatt hälsa i slutet av arbetslivet. Arbetstid, arbetstakt och möjlighet till återhämtning spelar en allt större roll ju äldre vi blir. Andra aspekter är arbetsinnehåll, hur meningsfulla och stimulerande arbetsuppgifterna är, balansen mellan arbete och familjesituation och fritidsaktiviteter. Organisationskultur, ledarskapet, stöd i arbetet och kompetens har stor betydelse för om vi ska kunna och vilja arbeta till en högre ålder. Vi måste ta större hänsyn till olika förutsättningar och varierande funktionsförmåga och utifrån detta anpassa de åtgärder som gör att arbetslivet blir möjligt och hållbart för allt fler även i högre ålder.Ett hållbart och acceptabelt pensionssystem måste därför utformas utifrån personliga förutsättningar och förhållanden i arbetslivet. Ett hållbart arbetsliv för allt fler i vår åldrande befolkning fordrar att vi samtidigt beaktar faktorer som relaterar till biologisk/kroppslig ålder, mental/kognitiv ålder samt social ålder/livsloppsfas samt de attityder som är kopplade till ålder.
|
|
| 3. |
- Li, Huiqi, et al.
(författare)
-
A Cross-Sectional Study of the Cardiovascular Effects of Welding Fumes.
- 2015
-
Ingår i: PloS one. - : Public Library of Science (PLoS). - 1932-6203. ; 10:7
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- OBJECTIVES: Occupational exposure to particulate air pollution has been associated with an increased risk of cardiovascular disease. However, the risk to welders working today remains unclear. We aimed to elucidate the cardiovascular effects of exposure to welding fumes. METHODS: In a cross-sectional study, structured interviews and biological sampling were conducted for 101 welders and 127 controls (all non-smoking males) from southern Sweden. Personal breathing zone sampling of respirable dust was performed. Blood pressure (BP) and endothelial function (using peripheral arterial tonometry) were measured. Plasma and serum samples were collected from peripheral blood for measurement of C-reactive protein, low-density lipoprotein, homocysteine, serum amyloid A, and cytokines. RESULTS: Welders were exposed to 10-fold higher levels of particles than controls. Welders had significantly higher BP compared to controls, an average of 5 mm Hg higher systolic and diastolic BP (P≤0.001). IL-8 was 3.4 ng/L higher in welders (P=0.010). Years working as a welder were significantly associated with increased BP (β=0.35, 95%CI 0.13 - 0.58, P=0.0024 for systolic BP; β=0.32, 95%CI 0.16 - 0.48, P<0.001 for diastolic BP, adjusted for BMI) but exposure to respirable dust was not associated with BP. No clear associations occurred between welding and endothelial function, or other effect markers. CONCLUSIONS: A modest increase in BP was found among welders compared to controls suggesting that low-to-moderate exposure to welding fumes remains a risk factor for cardiovascular disease.
|
|
| 4. |
- Sjögren, Jonathan, et al.
(författare)
-
EndoS and EndoS2 hydrolyze Fc-glycans on therapeutic antibodies with different glycoform selectivity and can be used for rapid quantification of high-mannose glycans.
- 2015
-
Ingår i: Glycobiology. - : Oxford University Press (OUP). - 1460-2423 .- 0959-6658. ; 25:10, s. 1053-1063
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Enzymes that affect glycoproteins of the human immune system, and thereby modulate defense responses, are abundant among bacterial pathogens. Two endoglycosidases from the human pathogen Streptococcus pyogenes, EndoS and EndoS2, have recently been shown to hydrolyze N-linked glycans of human IgG. However, detailed characterization and comparison of the hydrolyzing activities have not been performed. In the present study we set out to characterize the enzymes by comparing the activities of EndoS and EndoS2 on a selection of therapeutic monoclonal antibodies (mAbs), cetuximab, adalimumab, panitumumab, and denosumab. By analyzing the glycans hydrolyzed by EndoS and EndoS2 from the antibodies using MALDI-TOF, we found that both enzymes cleaved complex glycans, and that EndoS2 hydrolyzed hybrid and oligomannose structures to a greater extent compared to EndoS. A comparison of UHPLC profiles of the glycan pool of cetuximab hydrolyzed with EndoS and EndoS2 showed that EndoS2 hydrolyzed hybrid and oligomannose glycans whereas these peaks were missing in the EndoS chromatogram. We utilized this difference in glycoform selectivity and developed a liquid chromatography separation method to quantify high-mannose content in the Fc fragments of the selected mAbs. We conclude that EndoS and EndoS2 hydrolyze different glycoforms from the Fc-glycosylation site on therapeutic mAbs, and that this can be used for rapid quantification of high-mannose content.
|
|
| 5. |
|
|
| 6. |
|
|
| 7. |
|
|
| 8. |
- Berg, Ulla B., et al.
(författare)
-
New standardized cystatin C and creatinine GFR equations in children validated with inulin clearance
- 2015
-
Ingår i: Pediatric Nephrology. - : Springer Science and Business Media LLC. - 1432-198X .- 0931-041X. ; 30:8, s. 1317-1326
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- This study compares glomerular filtration rate (GFR) equations in children based on standardized cystatin C (CYSC) and creatinine (CREA) and their combinations with renal clearance of inulin (C-inulin). A total of 220 children with different renal disorders were referred for C-inulin (median 84 ml/min/1.73 m(2)). Bias, precision (interquartile range, IQR), and accuracy (percentage of estimates +/- 30 % of C-inulin; P30) were evaluated for two cystatin C equations, CAPA(CYSC) and Berg(CYSC), for creatinine equations, Schwartz(CREA) and Gao(CREA), the arithmetic mean of CAPA(CYSC) and Schwartz(CREA) (MEAN(CAPA+Schwartz)), Berg(CYSC) and Schwartz(CREA) (MEAN(BERG+SCHWARTZ)) and the composite equation Chehade(CYSC+CREA). Overall results of CAPA(CYSC), Berg(CYSC), Schwartz(CREA), Gao(CREA), MEAN(CAPA+Schwartz,) MEAN(BERG+SCHWARTZ) and Chehade(CYSC+CREA) were: median bias -7.6/-4.9/-3.7/-2.3/-4.6/-4.0/-10.1 %, IQR 20.0/19.9/21.7/22.4/21.0/20.9/23.3 ml/min/1.73 m(2) and P30 86/86/80/83/89/91/83 %. The cystatin C equations, MEAN(CAPA+Schwartz) and MEAN(BERG+SCHWARTZ) had a more stable performance across subgroups compared with Schwartz(CREA), Gao(CREA) and Chehade(CYSC+CREA). Cystatin C was the preferred filtration marker for GFR estimation in children, while the benefit of combining cystatin C and creatinine deserves further investigations.
|
|
| 9. |
- Berggren, Linda, et al.
(författare)
-
Nordic children's conceptualizations of healthy eating in relation to school lunch
- 2017
-
Ingår i: Health Education. - : Emerald Group Publishing Limited. - 0965-4283 .- 1758-714X. ; 117:2, s. 130-147
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Purpose: Pupils' perspective should be better taken into account when developing nutrition education at school. The purpose of this paper is to explore Nordic children's perspectives on the healthiness of meals in the context of school lunches.Design/methodology/approach: In total, 78 focus group discussions were conducted with 10-11-year-old girls and boys (n=457) from schools in Finland, Iceland, Norway and Sweden, which were participating in the Nordic school meal project ProMeal during the school year 2013-2014. A flexible discussion guide and stimulus material in the form of 14 photographs displaying different school lunch contexts were used. The discussions were analyzed using thematic analysis.Findings: These Nordic children seem to share the adult-set aim of healthy eating in the school context as a socio-cultural norm. Although healthy eating was constructed as a rational, normative and acceptable way to eat at school, unhealthy eating was emphasized as negotiably acceptable when eaten occasionally and under certain circumstances (e.g. at special occasions). Unhealthy eating also comprised emotionally laden descriptions such as enjoyment and disgust. Practical implications: Children's conceptualizations of healthy eating are connected to nutritional, socio-cultural, emotional and normative dimensions, which should be reflected also when developing nutrition education in school.Originality/value: The need for research exploring children's experiences of, and understandings about, school lunch motivated this unique multicenter study with a large number of participating children. In the focus groups a child-oriented, photo-elicitation method was used.
|
|
| 10. |
- Berggren, Linda, et al.
(författare)
-
Perspectives about health outcomes related to food among Nordic children
- 2016
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- Perspectives about health outcomes related to food among Nordic childrenLinda Berggren* 1, Sanna Talvia2, Eldbjørg Fossgard3, Unnur Björk Arnfjörð4, Agneta Hörnell 1, Anna Ólafsdóttir 4,Ingibjörg Gunnarsdóttir 5, Hege Wergedahl 3, Hanna Lagström 6, Maria Waling1, Cecilia Olsson11Umeå University, Department of food and nutrition, Umeå, Sweden, 2Child and Youth Research institute, Turku, Finland,3Faculty of Education, Bergen University College, Bergren, Norway, 4School of Education, University of Iceland, 5TheNational University Hospital of Iceland , Unit for Nutrition Research, Reykjavik, Iceland, 6University of Turku, TurkuInstitute of Child and Youth Research, Turku, FinlandPreferred presentation type: Only PosterBackground and aims: Dietary intake in school has previously been studied but little is known about Nordic children’sperspectives on food healthiness in the school lunch context. This study aims to explore 10-year-old Nordic children’sperspectives on outcomes of healthy eating in the school lunch context.Methods: Seventy-two focus groups were conducted in Sweden, Finland, Norway and Iceland with a total of 423participants. A flexible topic guide and 14 preselected photos displaying different school lunch contexts were used asstimuli material. Interviews were transcribed and analyzed using thematic analysis.Results: Children reasoned that school lunch are and should be healthy since the food eaten at school has short andlong term outcomes related to cognitive and physical health. It was commonly expressed that food eaten in school affectsschool work and functioning in learning activities. It was also stated that food eaten in school can have negative andpositive effects on your mood, e.g. eating unhealthy food or an insufficient amount of food, puts you in a bad mood whichcan affect the rest of the school day. The discussions mainly relied on negative short term effects such as feeling ill andreduced stamina. Some food and food groups such as vegetables, milk and fish, were mentioned in a more positivesense highlighting the positive short- and long term outcomes on health. When describing the long-term outcomes ofeating, children mentioned that healthy eating helps to build muscles, grow and prevent diseases, such as cancer anddiabetes. Sugar and fat was frequently mentioned as being the cause of overweight and some other diseases.Conclusion: In general, Nordic children have an adequate understanding of established relations between food andhealth. Yet, we know that many pupils do not eat according to recommendations. This highlights the importance of takingthe complexity of food choice into consideration in nutritional education.Disclosure of Interest: None to declare
|
|
