| 1. |
- Mellgren, Caroline, et al.
(författare)
-
Mäns våld mot kvinnor bör ses som hatbrott
- 2017
-
Ingår i: Svenska Dagbladet. - 1101-2412. ; :2017-09-14
-
Tidskriftsartikel (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Våld och hot om våld mot kvinnor drabbar inte bara den enskilda. Dessa brott sänder en signal till hela den grupp som brottsoffret tillhör att de inte är säkra. Vi vill därför uppmana till en översyn av hatbrottslagstiftningen, skriver Caroline Mellgren, docent i kriminologi, tillsammans med David Brax och Moa Bladini.
|
|
| 2. |
|
|
| 3. |
- Bladini, Moa, 1979, et al.
(författare)
-
Emotions in Judicial Decision-Making. A Review
- 2017
-
Ingår i: (Un)Making Europe: Capitalism, Solidarities, Subjectivities - 13th ESA Conference. - Paris, France : European Sociological Association. - 2522-2562.
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- The aim of the paper is two-folded; to review and critically appraise previous research on emotions in judicial decision-making conducted by researchers from a range of disciplines; and to add to a theoretical framework that takes forward the study of rational decision-making in judicial practice.
|
|
| 4. |
|
|
| 5. |
- Bladini, Moa, 1979
(författare)
-
Hat och hot på nätet – En kartläggning av den rättsliga regleringen i Norden från ett jämställdhetsperspektiv
- 2017
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Rapporten visar att såväl kvinnor som män är utsatta för kränkningar på nätet – i ungefär lika stor utsträckning. Män och kvinnor drabbas dock på olika sätt. När män – särskilt i offentligheten – utsätts för näthat är det oftare fråga om kränkningar med anspelning på yrkesskicklighet och kompetens eller hot om våld. Kvinnor utsätts istället för kränkningar med betydligt större inslag av sexism, sexuella hot och trakasserier som snarare kopplar an till person än profession. I hela Norden råder det en osäkerhet kring hur bestämmelserna som omfattar hatbrott ska tillämpas och var gränsen mot yttrandefriheten går, vilket leder till att bestämmelserna inte används i den utsträckning som i teorin är möjligt. Det innebär att det praktiska skyddet är litet för samtliga grupper, och i dagsläget obefintligt för dem som utsätts på grund av kön. Det bör sättas i relation till den forskning som visar att näthat mot kvinnor i stor utsträckning kan kopplas till kön. Moa Bladini, lektor i straffrätt vid Göteborgs universitet, är rapportförfattare.
|
|
| 6. |
- Bladini, Moa, 1979
(författare)
-
Hat och hot på nätet - rättsliga utmaningar i de nordiska länderna
- 2017
-
Ingår i: Hadefulde ytringer i et nordisk perspektiv, Grejsen Nissen S. & Zuleta L. (Red.). - Köpenhamn : Institut for Menneskerettigheder. - 9788793605176
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- I kapitlet ges en översikt över den straffrättsliga regleringen av hat och hot på nätet ur ett jämställdhetsperspektiv samt de utmaningar och brister som behöver åtgärdas.
|
|
| 7. |
- Bladini, Moa, 1979
(författare)
-
How Swedish Prosecutors and Judges are Deliberating Decision-Making in Cases of Fraud
- 2018
-
Ingår i: ESA/BSA Sociology of Emotions Conference 2018. - Edinburgh, Scotland.
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- the paper presents preliminary results from a case study analysing the emotive cognitive concrete process in judicial decision-making carried out by Swedish prosecutors and professional judges in criminal cases of fraud.
|
|
| 8. |
|
|
| 9. |
- Bladini, Moa, 1979
(författare)
-
Objektivitet i dömandet — på gott och på ont?
- 2016
-
Ingår i: Svensk juristtidning 100 år / jubileumsskriften utgiven under en redaktion av lagmannen Stefan Strömberg, ämnesrådet Charlotte Kugelberg, professor Petter Asp, justitierådet Anders Eka, professor Boel Flodgren och lagmannen Mikael Mellqvist ; redaktionssekreterare: kanslichefen David Säfwe och hovrättsrådet Per Claréus. - Uppsala : Iustus Förlag. - 9789176789223 ; , s. 303-312
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 10. |
- Bladini, Moa, 1979
(författare)
-
Om emotioners vara eller icke vara - ett exempel från processrätten
- 2019
-
Ingår i: Juridisk publikation. - 2002-3537. ; 2019:02, s. 489-509
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- En domstolsprocess är inte sällan genomsyrad av känslor. Människors livstrauman ligger ofta till grund för den rättsliga prövningen och rättssalen är fylld till brädden av gråt, ilska, nervositet och frustration. Samtidigt är de flesta jurister överens om att en domstolsprocess ska vara objektivt utförd och i en sådan process hör känslor inte hemma. Från ett teoretiskt processrättsligt perspektiv är känslor huvudsakligen en ickefråga, såväl i utbildningen som i den processrättsliga forskningen. I den här artikeln avser jag öppna upp för en diskussion om nya sätt att undersöka och förstå känslors roll i rättsliga processer. Artikeln tar sin utgångspunkt i ett internationellt forskningsfält, law and emotions, och mer specifikt i emotionssociologisk forskning, vilken utgör den teoretiska och metodologiska grunden för den fortsatta diskussionen. Artikelns fokus är därefter tudelat och omfattar dels ett praktiskt perspektiv som visar på hur emotioner används och kan användas i den rättsliga praktiken av olika aktörer, dels ett teoretiskt bidrag som beskriver hur emotionsteori kan användas inom rättsvetenskaplig forskning.
|
|
