| 1. |
- Ahlqvist, Emma, et al.
(författare)
-
Novel subgroups of adult-onset diabetes and their association with outcomes : a data-driven cluster analysis of six variables
- 2018
-
Ingår i: The Lancet Diabetes and Endocrinology. - 2213-8587 .- 2213-8595. ; 6:5, s. 361-369
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- BackgroundDiabetes is presently classified into two main forms, type 1 and type 2 diabetes, but type 2 diabetes in particular is highly heterogeneous. A refined classification could provide a powerful tool to individualise treatment regimens and identify individuals with increased risk of complications at diagnosis.MethodsWe did data-driven cluster analysis (k-means and hierarchical clustering) in patients with newly diagnosed diabetes (n=8980) from the Swedish All New Diabetics in Scania cohort. Clusters were based on six variables (glutamate decarboxylase antibodies, age at diagnosis, BMI, HbA1c, and homoeostatic model assessment 2 estimates of β-cell function and insulin resistance), and were related to prospective data from patient records on development of complications and prescription of medication. Replication was done in three independent cohorts: the Scania Diabetes Registry (n=1466), All New Diabetics in Uppsala (n=844), and Diabetes Registry Vaasa (n=3485). Cox regression and logistic regression were used to compare time to medication, time to reaching the treatment goal, and risk of diabetic complications and genetic associations.FindingsWe identified five replicable clusters of patients with diabetes, which had significantly different patient characteristics and risk of diabetic complications. In particular, individuals in cluster 3 (most resistant to insulin) had significantly higher risk of diabetic kidney disease than individuals in clusters 4 and 5, but had been prescribed similar diabetes treatment. Cluster 2 (insulin deficient) had the highest risk of retinopathy. In support of the clustering, genetic associations in the clusters differed from those seen in traditional type 2 diabetes.InterpretationWe stratified patients into five subgroups with differing disease progression and risk of diabetic complications. This new substratification might eventually help to tailor and target early treatment to patients who would benefit most, thereby representing a first step towards precision medicine in diabetes.
|
|
| 2. |
|
|
| 3. |
|
|
| 4. |
|
|
| 5. |
- Astermark, Cathrine, et al.
(författare)
-
Health-related quality of life in children with Type 1 diabetes : an RCT of hospital-based care and hospital-based home care at diagnosis
- 2017
-
Ingår i: International Diabetes Nursing. - : Taylor & Francis. - 2057-3316 .- 2057-3324. ; 14:2-3, s. 90-95
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Introduktion: När ett barn får diagnosen typ 1 diabetes betyder det omfattande ändringar i livsstilen för hela familjen. Det finns begränsad kunskap avseende den påverkan som den initiala vården har för barn och föräldrar. Syftet var att jämföra barns diabetesspecifika hälsorelaterade livskvalitet (HRQOL) i sjukhusbaserad vård och sjukhusbaserad hemsjukvård (HBHC), 12 respektive 24 månader efter debuten av typ 1 diabetes. Syftet var också att jämföra barnens och föräldrarnas beskrivning av barnens diabetesspecifika HRQOL efter 12 och 24 månader oavsett vårdform. Metod: Undersökningen genomfördes vid ett universitetssjukhus i Sverige och hade en randomiserad kontrollerad design för att utvärdera sjukhusbaserad vård och HBHC, med hänvisning till specialist vård i en hemmiljö. Barn i åldern 5-16 år och deras föräldrar besvarade enkäten PedsQLTM 3.0 Diabetes Module, 12 månader och 24 månader efter debuten av sjukdomen. Resultat: Resultatet visade ingen skillnad avseende barnens diabetes-specifika HRQOL. Däremot, 12 månader efter diagnos, upplevde barnen och deras föräldrar som fått HBHC mer oro jämfört med de som hade fått sjukhusbaserad vård vid diagnosen (p=0,012). Oaktat vilken vårdform som erbjudits rapporterade barnen mer obehag av sjukdomen jämfört med vad deras föräldrar upplevde att barnen kände (p=0.017). Konklusion: Sammanfattningsvis så indikerar resultatet att både sjukhusbaserad vård och HBHC erbjuder jämförbara resultat gällande barnens diabetes-specifika HRQOL. Dock verkar en vårdmodell mer lik vård i hemmet innebära större påfrestning för vissa familjer. Dessa familjer behöver bli identifierade och rutinerna behöver vara mer flexibla för att kunna möta dessa familjers behov.
|
|
| 6. |
- Baroudi, Mazen, et al.
(författare)
-
Preteen children’s health related quality of life in Sweden: changes over time and disparities between different sociodemographic groups
- 2019
-
Ingår i: BMC Public Health. - : BioMed Central. - 1471-2458. ; 19
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Background: Assessing disparities in health-related quality of Life (HRQoL) is important as a part of health-related disparities in the society. The aim of this study was to explore HRQoL among 12-year-olds in Sweden in terms of differences between years 2005 and 2009 and disparities related to sociodemographic background.Methods: During the school years 2005 and 2009, a total of 18,325 sixth grade students in Sweden were invited to a celiac disease screening study; 13,279 agreed to participate. Jointly with the celiac screening, the children answered a questionnaire that included EuroQol 5 Dimensions-youth (EQ-5D-Y) and their parents responded to separate questionnaires about their own and their child’s country of birth, family structure, their employment status, occupation, and education. In total 11,009 child-parent questionnaires were collected. Logistic regression was used to study differences in HRQoL between 2005 and 2009, and between various sociodemographic subgroups.Results: Compared with 2005, children in 2009 reported more pain (OR: 1.20, 95% CI: 1.1–1.3) and more mood problems (OR: 1.35, 95% CI: 1.2–1.5). In general, girls reported more pain and mood problems and had more disparities than boys. There were no significant differences based on parents’ occupation, however, children of parents with low or medium education levels reported less “mood problems” than those of parents with high education levels (OR: 0.65, 95% CI: 0.46–0.92) and (OR: 0.84, 95% CI: 0.73–0.96), respectively. A slight variation was seen in HRQoL between children with different migration background. Girls living in small municipalities reported more pain (OR: 1.51, 95% CI: 1.14–2.01), and problems performing usual activities (OR: 3.77, 95% CI: 2.08–6.84), compared to girls living in large municipalities. In addition, children living with two parents had less mood problems than children living in other family constellations.Conclusion: More children reported pain and mood problems in 2009 compared with 2005. To study future trends, health outcomes among children in Sweden should continue to be reported periodically. More efforts should be invested to increase the awareness of health-related disparities as highlighted in this study especially for girls living in small municipalities and children of parents with high education level.
|
|
| 7. |
- Bybrant, M. C., et al.
(författare)
-
Tissue transglutaminase autoantibodies in children with newly diagnosed type 1 diabetes are related to human leukocyte antigen but not to islet autoantibodies: A Swedish nationwide prospective population-based cohort study
- 2018
-
Ingår i: Autoimmunity. - : Informa UK Limited. - 0891-6934 .- 1607-842X. ; 51:5, s. 221-227
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Objectives: This study explored the association between tissue transglutaminase autoantibody (tTGA), high-risk human leucocyte antigen (HLA) genotypes and islet autoantibodies in children with newly diagnosed type 1 diabetes (T1D).Patients and methods: Dried blood spots and serum samples were taken at diagnosis from children <18years of age participating in Better Diabetes Diagnosis (BDD), a Swedish nationwide prospective cohort study of children newly diagnosed with T1D. We analyzed tTGA, high-risk HLA DQ2 and DQ8 (DQX is neither DQ2 nor DQ8) and islet auto-antibodies (GADA, IA-2A, IAA, and three variants of Zinc transporter; ZnT8W, ZnT8R, and ZnT8QA).Results: Out of 2705 children diagnosed with T1D, 85 (3.1%) had positive tTGA and 63 (2.3%) had borderline values. The prevalence of tTGA was higher in children with the HLA genotypes DQ2/2, DQ2/X or DQ2/8 compared to those with DQ8/8 or DQ8/X (p=.00001) and those with DQX/X (p.00001). No significant differences were found in relation to islet autoantibodies or age at diagnosis, but the presence of tTGA was more common in girls than in boys (p=.018).Conclusion: tTGA at T1D diagnosis (both positive and borderline values 5.4%) was higher in girls and in children homozygous for DQ2/2, followed by children heterozygous for DQ2. Only children with DQ2 and/or DQ8 had tTGA. HLA typing at the diagnosis of T1D can help to identify those without risk for CD.
|
|
| 8. |
- Carlsson, Annelie, et al.
(författare)
-
10 år med BDD-studien har gett bättre diabetesdiagnos hos barn : Studiens analysbatteri är nu klinisk rutin och kunskapen om olika diabetessjukdomar har ökat
- 2018
-
Ingår i: Läkartidningen. - 0023-7205. ; 115:11, s. 484-484
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- The Swedish study Better Diabetes Diagnosis (BDD) has now been ongoing for ten years and detailed information and blood samples have been collected from more than 8000 children and adolescents with newly diagnosed diabetes. We have been able to demonstrate that by means of HLA diabetes antibodies and C-peptide the discrimination between type one and type 2 diabetes is improved. These analyses are therefore included in the clinical check-up for all children and adolescents in Sweden who are diagnosed with diabetes. Type 1 diabetes is by far the most prevalent type of diabetes among Swedish children and adolescents. Type 2 diabetes is still relatively rare in Sweden but it is urgent to obtain a correct diagnosis as the long-term prognosis depends on a prompt pharmacological treatment. Monogenic diabetes (MODY) is also important to identify early. We therefore recommend that sequencing of MODY genes should be performed if an individual with newly-diagnosed diabetes is auto-antibody negative and has an HLA pattern associated with low risk for type 1 diabetes. However, despite these analytical tools it can be difficult to make the correct diabetes diagnosis initially. It is therefore prudent to re-evaluate the diabetes diagnosis after one year.
|
|
| 9. |
|
|
| 10. |
- Carlsson, Annelie, et al.
(författare)
-
Faktorer som påverkar lammköttskvaliteten - en litteraturstudie
- 2016
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Konsumenter uppmärksammar och värdesätter lammköttets ätkvalitet allt mer både nationellt och internationellt. Ur ett kundperspektiv framhålls i internationella studier att ätkvalitetsegenskaper som smak, mörhet, saftighet och färg som viktigast. I de fåtaliga svenska studierna utrycker svenska konsumenter snarlik prioritering men hänsyn måste tas till att olika individer, beroende på erfarenhet, tradition och smak, har olika önskemål och förväntningar. För att säkerställa att konsumenten får den ätkvalitet som den enskilde individen efterfrågar krävs att hela produktionskedjan har kunskap om vad som påverkar de efterfrågade egenskaperna och möjlighet att ge konsumenten information om det specifika köttets kvalitet. I Sverige har satsningen på lammköttskvalitet hittills varit liten inom både forskningen och branschen. Internationellt har intresset varit större och de stora exportländerna har sedan länge satsat stora forskningsresurser på att undersöka konsumenternas önskemål, vad som påverkar ätkvaliteten i produktionskedjan och att utveckla genomarbetade kvalitetssäkringsprogram. I nuläget satsas mycket resurser på forskning om genomisk selektion för köttkvalitetsegenskaper. Internationella erfarenheter visar att lammköttets ätkvalitet påverkas av många faktorer som t.ex. utfodring och hantering av både det levande djuret och slaktkroppen men även djurets ålder och kön. Djurets kön påverkar ätkvalitetsegenskaperna. Ett exempel är att tacklamm vanligen har högre andel intramuskulärt fett än jämförbara bagglamm. En annan och kanske mer betydelsefull skillnad mellan könen som norska undersökningar visat är risken att bagglamm äldre än fem till sex månader får en oönskad bismak. Till skillnad mot de stora lammproducerande länderna kastreras inte bagglamm i Norden vilket gör att bagglammens ätkvalitet inte är så väl utforskad internationellt. Djurets ålder inverkar på flera ätkvalitetsegenskaper. Det är välkänt att köttet från äldre djur är mörkare samt har intensivare och starkare smak än kött från yngre djur. Kött från äldre djur upplevs ofta som segare då både andelen bindväv ökar och att den blir fastare. Samtidigt ökar det intramuskulära fettet med stigande ålder vilket kan mildra den negativa effekten på köttets mörhet av förändringarna i bindväven. Det är svårt att uttala sig om svenska raser avviker från den internationella uppfattningen att ras i sig har liten påverkan på ätkvalitetsegenskaper då inga försök gjorts på inhemska rasers ätkvalitet. Ett av de internationella exemplen där det är belagt att ras påverkar ätkvaliteten är att stresskänsliga raser som ullrasen merino löper en högre risk för kvalitetsfelet DFD där drabbade djurs kött upplevs som torrt, hårt och med avvikande mörk färg. Det finns kopplingar mellan ätkvalitetsegenskaper (smak, mörhet, saftighet) och andelen intramuskulärt fett. Några studier visar att det kan finnas skillnader i andelen intramuskulärt fett mellan olika raser. Det är också undersökt att genetisk selektion inom en ras för låg fettansättning och hög andel muskelmassa, utan att samtidigt ta hänsyn till intramuskulärt fett, medför sämre ätkvalitet då andelen intramuskulärt fett tenderar att minska. Det intramuskulära fettet är mycket viktigt för ätkvaliteten då fett är en smakbärare samt bidrar positivt till köttets mörhet och saftighet. Fodret bedöms ha inverkan på köttets färg och smak men har inte någon större inverkan på mörhet eller saftighet. Köttet från lamm uppfödda på enbart bete bedöms oftast i smaktester ha en intensivare och starkare lammsmak än kraftfoderuppfödda lamm som i sin tur beskrivs vara mildare i smaken. Försök med olika typer av betesgräs har haft liten inverkan på köttets smak. Vissa växter, som t.ex. foderraps, kan ge bismak på köttet. Man har sett att om djuren utfodras med ett mer neutralt foder än foderraps de sista 7-14 dagarna innan slakt minskar risken för avvikande smak. Att djuren är i tillväxt vid slakt är positivt för köttets mörhet, smak och saftighet. Kollagenet i bindväven omsätts snabbare i växande djur vilket förbättrar mörheten. Omvänt blir köttet segare om djuret inte växer eller till och med minskar i vikt, då djuret för att näringsförsörja sig bryter ned muskelfibrer och intramuskulärt fett. Ett växande djur har också bättre förutsättningar att ha hög glykogennivå i musklerna. Djur som stressas under sista perioden innan slakt riskerar att tömma musklernas glykogenreserver vilket är negativt för köttets ätkvalitet. Branschrekommendationerna i t ex Australien, Nya Zeeland och England är att djuren ska växa ca 100-150 g/dag vid slakt och att de ska hanteras så stressfritt som möjligt på gården, under transporten och på slakteriet. Hanteringen av det levande djuret och slaktkroppen på slakteriet har mycket stor betydelse för ätkvalitetsegenskaperna. Om pH inte sjunker till önskad nivå på grund av brist på glykogen eller om nedkylningen av kroppen inte görs på rätt sätt finns stor risk för att köttet blir segt och i vissa fall torrt. Det är mycket viktigt att slakterierna har god kontroll över hela processen och följer pH-utvecklingen i slaktkropparna och slaktkroppens temperatur under kylningen. Erfarenheter från Australien visar att det är en stor fördel för ätkvaliteten om lammet möras genom hängning eller vakuummörning. Rekommendationen är att akilleshängda slaktkroppar som inte är elstimulerade bör hängas i ca 10 dagar vid 1 oC. Om slaktkroppens bäckenbenshängs eller elstimuleras kan hängningstiden sänkas till 5 dagar. Rätt utförd elstimulering av slaktkroppen ger också förutsättningar för jämnare köttkvalitet.
|
|
