| 1. |
- Dressel, Sabrina, et al.
(författare)
-
Perceived adaptive capacity within a multi-level governance setting : The role of bonding, bridging, and linking social capital
- 2020
-
Ingår i: Environmental Science and Policy. - : Elsevier. - 1462-9011 .- 1873-6416. ; 104, s. 88-97
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- In 2012 Sweden implemented a collaborative governance regime for managing moose (Alces alces). This was guided by the awareness that decentralization and stakeholder participation can help to reduce conflicts, foster systematic learning, and handle complexity. However, previous research has highlighted that there are no blueprint approaches to the governance and management of natural resources. In this case, diverse multi-use landscapes, ever-changing ungulate populations, and other external stressors (e.g. climate change, wildlife diseases) can create challenges for collaborative institutions. Adaptive capacity is therefore needed as it allows a system and the actors involved to react successfully to social-ecological changes and to develop even in times of no imminent change or risk. Using Swedish moose management as an example of a multi-level governance system, this research assesses the critical determinants of adaptive capacity across levels. We developed and applied a psychometric approach to measure actors’ perceived adaptive capacity on two levels in the management system. A web-based survey was sent to Moose Management Groups (n = 765, response rate = 81 %) and Moose Management Units (n = 1,380, response rate = 71 %). Using structural equation modelling, we assessed the relative importance of governance aspects, different types of social capital, as well as human and financial capital on actors’ perceived adaptive capacity. Linking and bridging social capital in the system had significant impacts on both levels. Actors felt more prepared to handle future challenges in moose management when they perceived benefits through collaborations with levels below and expressed social trust in authorities and the management level above. Besides those similarities between the two levels, fairness was a more important determinant of actors’ perceived adaptive capacity on the lower management level. These results can contribute to a future improvement of the collaborative governance setting by finessing strategic interventions on different levels. Furthermore, our results illustrate the importance of scale when assessing the adaptive capacity of a system.
|
|
| 2. |
- Forsberg, Magnus, et al.
(författare)
-
RAPPORT GEODATARÅDETS HANDLINGSPLAN 2020 : Aktivitet – 4i, Långsiktig kompetensförsörjning inom geodataområdet
- 2020
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- I den nationella geodatastrategin som gäller för åren 2016–2020 återfinns målet ”Samverkan är välutvecklad” (mål nummer 4). Inom ramen för detta mål ingår en aktivitet (4i) som syftar till att säkerställa den långsiktiga kompetensförsörjningen inom geodataområdet. För att arbeta med frågan tillsattes en arbetsgrupp med representanter från Lantmäteriet och ett antal lärosäten. I denna rapport redovisas resultatet av den tillsatta arbetsgruppens undersökningar. Arbetet är i första hand inriktat på att hitta en väg framåt som kan leda till att kompetensen inom geodataområdet långsiktigt kan säkerställas och utvecklas. I uppdraget ingår även en internationell utblick. Denna har avgränsats till att avse våra nordiska grannländer, dvs. Norge, Finland, Danmark samt Nederländerna och Österrike. Geodataområdet har avgränsats till att omfatta följande områden:Geodesi Tekniska aspekter av geografiska informationssystem (GIS) och geografisk informationsteknologi (GIT)FjärranalysFotogrammetri inklusive laserskanningTekniskt lantmäteriMånga av slutsatserna från äldre rapporter och utredningar gäller fortfarande. Flera initiativ har genomförts för att komma till rätta med de identifierade problemen: samarbeten i olika forum, kostnadsfri tillgång till geodata för universitet och högskolor (via FUK-avtal), en förbättrad infrastruktur för geodata (genom forskning och regeringsuppdrag) samt utbildningssatsningar i tidig ålder (Geoskolan). Geodatarådets tidigare initiativ för att driva kompetensfrågorna i enlighet med 2012 års geodatastrategi har inte följts upp med motsvarande nya satsningar mellan åren 2016 till 2019.Det finns ett stort utbud av utbildningar inom geodataområdet utspridda på olika platser i Sverige. Kompetensförsörjningen inom geodataområdet är beroende av tillgången på välfungerande forskningsmiljöer. Goda forskningsmiljöer knyter till sig värdefulla resurser, exempelvis professorer, forskare, postdocs och doktorander. Förutom att bidra med kunskap och allokera ekonomiska resurser till forskning, förbättras lärosätenas möjligheter att kunna bedriva en attraktiv utbildning. Många gånger är en professur en nödvändighet för att åstadkomma den önskvärda forsknings- och utbildningsmiljön. Trots att flertalet utbildningsvarianter finns valbara vid ett antal lärosäten tycks tillgången på kompetens inte motsvara marknadens behov. Särskilt kritiskt tycks situationen vara för kompetenstillgången inom ämnesområdet fotogrammetri, där det idag inte finns någon profe-ssur i Sverige.Vid de tekniska högskolorna i Stockholm och Lund är söktrycket för de granskade utbildningarna gott, men få studenter väljer en inriktning mot geodata längre fram. Ämnesområdet geodata är relativt litet i förhållande till andra teknikområden och det finns en konkurrens mellan lärosätena. Detta har gjort ämnesområdet fragmentiserat med följden att inget lärosäte för närvarande tillhandahåller en komplett utbildnings- och forskningsmiljö. Det finns ett nationellt behov av en högkvalitativ masterutbildning som omfattar kärnämnena geodesi, fotogrammetri och geoinformatik. Om Sverige lyckas med att skapa en komplett masterutbildning som stöds av vitala forskargrupper bör det locka fler studenter till fortsätt utbildning, både på master- och forskarnivå. Forskningsverksamheten har flera viktiga funktioner i samhället. God forskning bidrar till att värna om Sveriges ställning som kunskapsnation och ger förutsättningar för vilken industri som etableras och stannar i landet. Aktiva forskargrupper bidrar till att skapa kompetensnätverk och får en särskild betydelse vid utbildningen av doktorander, lärare och studenter som sedan kan förse samhället med nödvändig expertkompetens. De ansträngningar som har gjorts för att försöka påverka forskningsfinansiärerna att prioritera geodataområdet har hittills varit fruktlösa. Medel får sökas inom ramen för andra forskningsprojekt. En långsiktig finansiell försörjning är en förutsättning för att forskning ska kunna bedrivas uthålligt och hålla en hög kvalitet. I Sverige finns det ingen utsedd huvudfinansiär för forskning inom geodataområdet, något som uppmärksammades redan i Geodatarådets utredning från 2008. Situationen ser likadan ut i dag, tillgången på forskningsmedel är bristfällig och det saknas en långsiktig forskningsförsörjning. I denna rapport presenteras en handlingsplan för att säkerställa den fram-tida kompetensuppbyggnaden inom geodataområdet. Arbetet bör initieras och följas upp av Geodatarådet samt utgöra en grund för inspel till kommande forskningsproposition (närmast år 2025) och dialog med berörda departement. Tre av de föreslagna aktiviteterna återges nedan:Arbeta för att skapa minst en komplett utbildnings- och forskningsmiljö som kan fungera som kompetenscentrum, och som inkluderar ämnesområdena geodesi, fotogrammetri (inklusive laserskanning) samt geoinformatik.Bilda en marknadsföringsgrupp med representanter från Geodatarådets medlemmar samt lärosäten och branschföretag som tillsammans arbetar fram en gemensam handlingsplan med aktivi-teter och kampanjer för att öka söktrycket till utbildningar med inriktning mot geodata.Ge Lantmäteriet ett forskningsfinansierande uppdrag. Formerna för ett sådant uppdrag behöver utredas närmare med andra forsknings-finansierande myndigheter som förebild. Denna lösning kräver ändringar i Lantmäteriets instruktion samt ett höjt ramanslag vilket måste tas med i beräkning vid ärendets beredning.
|
|
| 3. |
- Gonzalez-Ericsson, Paula, et al.
(författare)
-
The path to a better biomarker: application of a risk management framework for the implementation of PD‐L1 and TILs as immuno‐oncology biomarkers into breast cancer clinical trials and daily practice
- 2020
-
Ingår i: Journal of Pathology. - : Wiley. - 1096-9896 .- 0022-3417. ; 250:5, s. 667-684
-
Forskningsöversikt (refereegranskat)abstract
- Immune checkpoint inhibitor therapies targeting PD‐1/PD‐L1 are now the standard of care in oncology across several hematologic and solid tumor types, including triple negative breast cancer (TNBC). Patients with metastatic or locally advanced TNBC with PD‐L1 expression on immune cells occupying ≥1% of tumor area demonstrated survival benefit with the addition of atezolizumab to nab‐paclitaxel. However, concerns regarding variability between immunohistochemical PD‐L1 assay performance and inter‐reader reproducibility have been raised. High tumor‐infiltrating lymphocytes (TILs) have also been associated with response to PD‐1/PD‐L1 inhibitors in patients with breast cancer (BC). TILs can be easily assessed on hematoxylin and eosin–stained slides and have shown reliable inter‐reader reproducibility. As an established prognostic factor in early stage TNBC, TILs are soon anticipated to be reported in daily practice in many pathology laboratories worldwide. Because TILs and PD‐L1 are parts of an immunological spectrum in BC, we propose the systematic implementation of combined PD‐L1 and TIL analyses as a more comprehensive immuno‐oncological biomarker for patient selection for PD‐1/PD‐L1 inhibition‐based therapy in patients with BC. Although practical and regulatory considerations differ by jurisdiction, the pathology community has the responsibility to patients to implement assays that lead to optimal patient selection. We propose herewith a risk‐management framework that may help mitigate the risks of suboptimal patient selection for immuno‐therapeutic approaches in clinical trials and daily practice based on combined TILs/PD‐L1 assessment in BC.
|
|
| 4. |
- Jendle, Johan, 1963-, et al.
(författare)
-
Real-world cost-effectiveness of insulin degludec in type 1 and type 2 diabetes mellitus from a Swedish 1-year and long-term perspective
- 2020
-
Ingår i: Journal of Medical Economics. - : Informa Healthcare. - 1369-6998 .- 1941-837X. ; 23:11, s. 1311-1320
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Background and Aims: The ReFLeCT study demonstrated that switching to insulin degludec from other basal insulins was associated with reductions in glycated hemoglobin and hypoglycemic events in type 1 (T1D) and type 2 diabetes (T2D), and reductions in insulin doses in T1D. The aim of the present analysis was to assess the short- and long-term cost-effectiveness of switching to insulin degludec in Sweden.Methods: Short-term outcomes were evaluated over 1 year in a Microsoft Excel model, while long-term outcomes were projected over patient lifetimes using the IQVIA CORE Diabetes Model. Cohort characteristics and treatment effects were sourced from the ReFLeCT study. Costs (in 2018 Swedish krona [SEK]) encompassed direct medical expenditure and indirect costs from loss of workplace productivity. In the long-term analyses, patients were assumed to receive insulin degludec or continue prior insulin therapy (primarily insulin glargine U100) for 5 years, before all patients intensified to once-daily degludec and mealtime aspart.Results: Switching to insulin degludec was associated with improved quality-adjusted life expectancy of 0.04 and 0.02 quality-adjusted life years (QALYs) over 1 year, and 0.16 and 0.08 QALYs over patient lifetimes, in T1D and T2D. Combined costs in T1D and T2D were estimated to be SEK 1 249 lower and SEK 1 181 higher over the short term, and SEK 157 258 and SEK 2 114 lower over the long term. Benefits were due to lower insulin doses in T1D, reduced rates of hypoglycemia and lower incidences of diabetes-related complications. Insulin degludec was associated with an incremental cost-effectiveness ratio of SEK 64 298 per QALY gained for T2D over 1 year and considered dominant for T1D and T2D in all other comparisons.Conclusions: Insulin degludec was projected to be cost-effective or dominant versus other basal insulins for the treatment of T1D and T2D in Sweden.
|
|
| 5. |
- Johansson, Maria, et al.
(författare)
-
How stakeholder representatives cope with collaboration in the Swedish moose management system
- 2020
-
Ingår i: Human Dimensions of Wildlife. - : Routledge. - 1087-1209 .- 1533-158X. ; 25:2, s. 154-170
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- The collaborative ecosystem-based management of moose (Alces alces) in Sweden puts a strain on the involved stakeholders. Representatives have to cope with environmental uncertainty and social stress associated with goal conflicts. This article advanced the understanding of representatives' coping strategies in response to perceived challenges and how these coping strategies are associated with social trust, focusing upon salient value similarity. A mixed-method approach, combining a questionnaire survey (n = 624) and interviews (n = 21) among landowners and hunter representatives, was employed. Survey results showed that the presence of emotion-centered coping strategies that involve venting of negative emotions and behavioral disengagement were associated with relatively lower trust, whereas problem-solving centered coping was associated with relatively higher trust. The interviews indicated the importance of appointing group leaders who are skilled at initiating dialogue and working toward decisions and compromises, as this seemed to hinder expressions of emotion-centered coping strategies.
|
|
| 6. |
- Ulan, Maria, et al.
(författare)
-
Towards Meaningful Software Metrics Aggregation
- 2020
-
Ingår i: Proceedings of the 18th Belgium- Netherlands Software Evolution Workshop. - : CEUR-WS.org.
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- Aggregation of software metrics is a challenging task, it is even more complex when it comes to considering weights to indicate the relative importance of software metrics. These weights are mostly determined manually, it results in subjective quality models, which are hard to interpret. To address this challenge, we propose an automated aggregation approach based on the joint distribution of software metrics. To evaluate the effectiveness of our approach, we conduct an empirical study on maintainability assessment for around 5000 classes from open source software systems written in Java and compare our approach with a classical weighted linear combination approach in the context of maintainability scoring and anomaly detection. The results show that approaches assign similar scores, while our approach is more interpretable, sensitive, and actionable.
|
|
| 7. |
- Volchko, Yevheniya, 1979, et al.
(författare)
-
Subsurface planning: Towards a common understanding of the subsurface as a multifunctional resource
- 2020
-
Ingår i: Land Use Policy. - : Elsevier BV. - 0264-8377 .- 1873-5754. ; 90
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- In response to powerful trends in technology, resource and land supply and demand, socioeconomics and geopolitics, cities are likely to increase use of the subsurface in the near future. Indeed, the subsurface and its appropriate use have been put forward as being of crucial importance if we are to achieve resilient and sustainable cities. In recent years, quite apart from being seen primarily as a construction basis to provide physical space for infrastructure and to create a better surface living environment, the subsurface has been recognised as a multifunctional natural resource, one which provides physical space, water, energy, materials, habitats for ecosystems, support for surface life, and a repository for cultural heritage and geological archives. Currently, the subsurface is often utilised according to the “first-come-first-served” principle, which hinders possibilities to take strategic decisions on prioritisation and optimisation of competing subsurface uses, as well as fair inter- and intragenerational distribution of limited natural resources. Taking a broad international perspective, this paper investigates the subsurface as a multifunctional resource from five focal points: (1) what professionals with different backgrounds mean when using different terms related to the subsurface; (2) how professionals describe the subsurface and its multiple resources, functions and services; (3) how planning of subsurface use is supported in policy and regulations; (4) how the subsurface is included in the planning process; and (5) frameworks that can support decision-making on responsible use of the subsurface. The study reveals that the subsurface must be recognised (not only by scientists but also by decision- and policy-makers and other stakeholders) as a precious and multifunctional resource requiring careful planning and sensitive management in accordance with its potential and its value to society. Utilisation of the different subsurface functions to yield services requires careful planning and a framework to support decision-makers in achieving a balance between utilisation and preservation, and between the subsurface functions themselves in the case of outright utilisation. Further, to facilitate the necessary change towards transdisciplinary work settings in the planning process and form a platform for knowledge exchange and capacity building, there is an urgent need for a common language, i.e. mutually understandable terminology, and a common understanding, i.e. an all-inclusive view on the subsurface as a complex multifunctional resource.
|
|
