| 1. |
|
|
| 2. |
- Ahlstrand, Elisabeth, et al.
(författare)
-
Erfarna lärares engagemang : livsberättelser som retrospektiv reflektion
- 2008. - 1
-
Ingår i: Läraren i blickpunkten<em> </em>. - Stockholm : Lärarförbundets Förlag. - 9789197659895 - 9197659894 ; , s. 189-205
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Lärares arbete är komplext och kan beskrivas på olika sätt beroende på vilken utgångspunkt man väljer. I takt med att det ställs allt högre krav på lärare att utgå från en vetenskaplig bas i arbetet, behövs också fler redskap och begrepp för att förstå och förklara läraryrket. Hur ser arbetsprocesserna ut? Vad formar yrket? Vilka insatser kan göras för att förbättra verksamheten? Den här antologin presenterar femton sätt att se på lärares liv och arbete med hjälp av olika teoretiska perspektiv.Boken vänder sig till lärare och blivande lärare samt till alla som är intresserade av kunskapsutvecklingen kring lärares arbete.
|
|
| 3. |
- Eriksson-Gustavsson, Anna-Lena, 1949-, et al.
(författare)
-
A Case Study Examination in Teacher Training.
- 2005
-
Ingår i: Congress of Nordic Educational Research Association, NFPF/NERA,2005. ; , s. 15-20
-
Konferensbidrag (refereegranskat)
|
|
| 4. |
- Eriksson-Gustavsson, Anna-Lena, et al.
(författare)
-
Att göra olika lika : Universitetslärares uppfattningar om och erfarenheter av undervisning av funktionshindrade studenter
- 2009
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Vid svenska universitet och högskolor pågår ett förändringsarbete vars syfte är att anpassa undervisningen och tillgängliggöra högskolan förfunktionshindrade. Vid Linköpings universitet arbetar Strategigruppen för lika villkor för att förebygga och åtgärda diskriminering och trakasserierpå både strukturell och individuell nivå.Forskningen om funktionshindrade studenter i högre utbildning är inte särskilt omfattande och samtidigt ökar antalet funktionshindradestuderande. Ny lagstiftning ställer nya krav på högskolors och universitets anpassning och tillgänglighet och universitetslärarna blir nyckelpersoneri studenternas möte med de akademiska studierna.I denna rapport presenteras en undersökning som fokuserat universitetslärares uppfattningar om och erfarenheter av undervisning avfunktionshindrade studenter. I fokusgruppssamtal har akademiska lärare samtalat om för området centrala begrepp och aktuell lagstiftning.De har också diskuterat undervisningserfarenheter och erfarenheter från möten med funktionshindrade studenter och grupper i vilka dessastudenter har ingått.Av resultaten framgår att lärare har kännedom om lagstiftningen gällande lika villkor för studier inom högre utbildning. Lärarna problematiserarlagstiftningen och dess konsekvenser under utbildningstiden och reflekterar över hur personer med olika funktionsnedsättningarska kunna hantera sin vardag och de krav de ställs inför i arbets- och vuxenliv. Lagstiftningen är inte alltid enkel att tolka och det lyfts framfunderingar huruvida det finns en gräns för möjligheter till studiernas anpassning och tillgängliggörande.Alla i studien deltagande lärare har erfarenhet av studerandegrupper i vilka funktionshindrade studenter ingått och de har mött bådesynliga och så kallade dolda funktionshinder. Lärarna visar på en tydlig ambition att skapa lika villkor för alla, men är osäkra på om studenternauppfattar tillrättalägganden och bemötande som ett verkligt och tillräckligt stöd. Öppenhet och information om såväl funktionshinder,behov som lämpliga stödinsatser efterfrågas av lärarna. Insatserna för att möta studenter utifrån deras olika behov innebär en ökad arbetsbördaoch brist på resurser av olika slag lyfts fram som begränsningar i arbetet. Examinationer är betydelsefulla när det gäller att upprätthållakvalitet i utbildningar och kurser och lärarna framhåller vikten av att samma kriterier för bedömning och samma krav ska uppfyllas
|
|
| 5. |
|
|
| 6. |
- Eriksson-Gustavsson, Anna-Lena, 1949-, et al.
(författare)
-
Didaktiska samtal i specialpedagogiska kontexter : En studie av undervisning i grundläggande svenska och matematik
- 2007
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Larmrapporter om hur svenska elever presterar har under senare tid avlöst varandra. I de senaste nationella och också internationellt järnförande studierna av elevers skriftspråkliga och rnatematiska förmåga, har det visat sig att svenska elever presterar sämre såväl inom "matematikens som svenskans områden" (NU 2003, PISA, Tirnss). Den internationella OECD-studien PISA visar t.ex. att 17% av svenska elever i skolår 9 presterar på den lägsta nivån i matema tik. Vad gäller läsförståelsen så presterar 13 % av svenska elever på den lägsta nivån. Det är ingen orimlig tanke att dessa elever har va rit föremål för specialundervisning. Specialundervisningen och den specialpedagogiska verksamheten i maternatik och svenska lyfts implicit upp på agendan.Specialpedagogisk verksamhet, specialundervisning och special pedagogik, har under senare tid varit föremål för studier, diskus sioner och debatt i olika sammanhang (Börjesson, 1997; Haug, 1998, Persson, 1998; Nilholm, 2003; Brodin & Lindstrand, 2004). Analys och problematisering av begreppen norrnalitet och avvikelse har varit centralt, likaväl som bearbetning av ideologiska och teoretiska perspektiv på kunskapsområdet specialpedagogik I en del studier har centrala begrepp analyserats och problematiserats för att bidra till utvecklingen av en teoretisk ram eftersom specialpedagogiken hittills ansetts vara ett kunskapsområde med en svag teoriförank ring (Skrtic, 1988; Helldin, 1997). Andra studier med specialpedago gisk inriktning har foku1 rat organisatoriska perspektiv vad gäller specialpedagogisk verksamhet. Dessa studier har berört specialun dervisningens omfattning, t.ex. antal elever som åtnjutit specialpe dagogiska insatser samt orsaker till dessa insatser (Persson, 1998). De två ovan beskrivna perspektiven visar på den tudelning som specialpedagogiken och den specialpedagogiska kunskapen idag kännetecknas av. Det är å ena sidan den politiska och norrnativa ideologiska diskursen där norrnalitet och avvikelse problematiseras utifrån det svenska samhällets krav på likvärdighet, jämställdhet, deltagande och demokrati. Å andra sidan finns den handlingsorien terade diskursen med fokus på organisering, resurser och kompe tens. Den senare praxisinriktade forskningen skiljer oftast inte på begreppen specialpedagogik och specialundervisning och det är företrädesvis denna inriktning som debatterats i press och media un der 90-talet och som vi senare ska visa behöver studeras vad gäller undervisningen i företrädesvis ämnena matematik och svenska.
|
|
| 7. |
- Eriksson-Gustavsson, Anna-Lena
(författare)
-
Dyslexi och vuxna
- 2009. - 1
-
Ingår i: Dyslexi och andra svårigheter med skriftspråket. - Stockholm : Natur & Kultur. - 9789127419346 - 9127419347 ; , s. 202-214
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Dyslexi och andra svårigheter med skriftspråketEtt stort antal elever lämnar skolan utan tillräcklig läs- och skrivförmåga. I denna bok får läsaren en god uppfattning om den världsomspännande och aktuella forskning som finns och ges även goda möjligheter att tillämpa den i sitt arbete.I boken 18 kapitel uppmärksammas pedagogisk, psykologisk och biologisk forskning om läs- och skrivsvårigheter. Författarna är lärare och forskare som ingår i ett nationellt nätverk för forskning om dyslexi och andra läs- och skrivsvårigheter.
|
|
| 8. |
- Eriksson-Gustavsson, Anna-Lena, 1949-, et al.
(författare)
-
Funktionshindrade studenter på lika villkor? : Tillgänglighet och delaktighet genom lagstiftning och förändringsarbete
- 2009
-
Ingår i: Ett år med Bologna - vad har hänt vid LiU?. - Linköping : Linköpings universitet Centrum för undervisning och lärande. - 9789173935807 ; , s. 85-90
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Ett år med Bologna – Vad har hänt vid LiU? var rubriken på CUL-dagen 2008. Vi bjöd in lärare och övrig LiUpersonal att komma och presentera sina erfarenheter och tankar omkring detta tema för att därigenom stimulera till samtal och debatt om hur Bologniseringen av utbildningarna vid LiU gestaltat sig sedan den formella starten med arbetet att införa en ny examensstruktur, den 1 juli 2007.
|
|
| 9. |
|
|
| 10. |
|
|
