| 1. |
- Dahlgren, E., et al.
(author)
-
A screening study of relationships among concentrations of algal toxins, PFAS, thiamine deficiency and biomarkers in the European flounder from the southern Baltic Sea
- 2022
-
In: Regional Studies in Marine Science. - : Elsevier BV. - 2352-4855. ; 53
-
Journal article (peer-reviewed)abstract
- In the disturbed Baltic Sea ecosystem, several animal species display failing health related to exposure to toxic compounds, reduced energy metabolism and immune system disorders. In order to investigate possible associations between fish health and exposure to chemicals affecting the energy metabolism and immune defence, the levels of algal toxins (bromophenols, hydroxylated polybrominated diphenyl ethers and nodularin), perfluorinated alkyl substances (PFAS) and thiamine (vitamin B1) were determined in European flounder (Platichthys flesus). Several biomarkers indicating health status were examined in the fish, including ethoxyresorufin-O-deethylase (EROD), and activities of glutathione reductase, glutathione S-transferase and catalase, in addition to a large set of blood variables. The fish were collected from Hanobukten in the south-western parts of the Baltic Sea in late August 2018. Regression analyses of algal toxins, PFAS and thiamine concentration displayed several significant associations with biomarkers associated with detoxification and liver function, immune system function and blood status of the fish. (c) 2022 The Authors. Published by Elsevier B.V. This is an open access article under the CC BY license (http://creativecommons.org/licenses/by/4.0/).
|
|
| 2. |
- Förlin, Lars, 1950, et al.
(author)
-
Health status in fish in eight polluted coastal sites in Sweden.
- 2022
-
In: Conference: Pollutant Responses In Marine Organisms (PRIMO21) in May 22-25, 2022. Poster paper abstract.
-
Conference paper (other academic/artistic)abstract
- The health of perch and eelpout were assessed by effect-based methods (including physiological and biochemical endpoints, i.e. biomarkers) in eight different polluted hot spot areas along the Swedish coast. An important purpose was to get an overview of the severity of impacts of environmental pollutants in the polluted areas compared to the reference sites. Taken together, the results suggest moderate to severe impacts on the fish health in all hot spot areas studied. The results indicate that coastal areas act as sources of environmentally harmful substances to the aquatic environment. In addition, the results contributes to the assessment of biological effects of contaminants, which is an important component within EUs Marine Strategy Framework Directive.
|
|
| 3. |
- Gustafsson, Johan, et al.
(author)
-
Adult female European perch (Perca fluviatilis) from the Baltic Sea show no evidence of thiamine deficiency
- 2021
-
In: Journal of Sea Research. - : Elsevier BV. - 1385-1101 .- 1873-1414. ; 174
-
Journal article (peer-reviewed)abstract
- Deficiency of thiamine (vitamin B1) has been demonstrated in several species in the northern hemisphere and is suggested as a cause for declining populations. European perch from the Baltic Sea show negative temporal trends for several health biomarkers and poor recruitment of unknown cause. In this study, thiamine status of perch liver from the Baltic Sea was studied with emphasis on seasonal variation. During spring the thiamine concentration increased, reached a higher level during the summer and then decreased again during autumn. Despite this variation the thiamine concentration was always sufficient in the perch liver. These results indicate that direct thiamine deficiency is an unlikely explanation for the health effects observed in adult female perch from the Baltic Sea.
|
|
| 4. |
- Gustafsson, Johan, et al.
(author)
-
Correlating seasonal changes of naturally produced brominated compounds to biomarkers in perch from the Baltic Sea
- 2021
-
In: Aquatic Toxicology. - : Elsevier BV. - 0166-445X .- 1879-1514. ; 240
-
Journal article (peer-reviewed)abstract
- Hydroxylated polybrominated diphenyl ethers (OH-PBDEs), naturally produced by algae and cyanobacteria in the Baltic Sea, are potent disrupters of energy metabolism as well as endocrine disruptors and neurotoxins. In this study, European perch (Perca fluviatilis) from the Baltic Sea were sampled from May until October. OH-PBDEs and ten biomarkers were measured in each individual (n = 84 over 18 sampling time points) to study potential correlations between exposure to OH-PBDEs and changes in biomarkers. Several biomarkers showed significant non-linear seasonal variation. In the perch, ethoxyresorufin-O-deethylase (EROD) activity, plasma lactate concentration, and plasma glucose concentration showed a significant positive log-linear correlation with OH-PBDEs, whereas lipid percentage and liver somatic index showed a significant negative log-linear correlation with OH-PBDEs. These results strengthen the concern that OH-PBDEs could cause negative health effects for fish in the Baltic Sea.
|
|
| 5. |
- Hanson, N., et al.
(author)
-
Ecological changes as a plausible explanation for differences in uptake of contaminants between European perch and eelpout in a coastal area of the Baltic Sea
- 2020
-
In: Environmental Toxicology and Pharmacology. - : Elsevier BV. - 1382-6689 .- 1872-7077. ; 80
-
Journal article (peer-reviewed)abstract
- Unexpected increasing trends in the concentration of contaminants in European perch (Perca fluviatilis) and in activity of ethoxyresorufin-O-deethylase (EROD) in European perch and eelpout (Zoarces viviparus) have been observed at a Swedish coastal reference site. This study uses data from different sources to investigate plausible explanations. The results showed that a change in diet and an improved overall condition coincide with an increase in mercury in European perch. Furthermore, an increase in several organic contaminants in European perch coincided with the introduction of an invasive deep-burrowing polychaete, which likely contributed to the release of contaminants through bioturbation. The increase in EROD-activity in both species seems to be related to contaminants that reach the fish through the water rather than the diet. The results show that for contaminants that are taken up via the diet, trends in contamination can be opposite for different species of fish in the same area. © 2020
|
|
| 6. |
- Heimbrand, Yvette, et al.
(author)
-
Faktablad från Integrerad kustfiskövervakning 2022:1 Fjällbacka, Västerhavet, 1989–2021
- 2022
-
Reports (other academic/artistic)abstract
- Den integrerade kustfiskövervakningen i Fjällbacka visar på en dominans av mesopredatorer som skärsnultra, stensnultra och svart smörbult i provfisket i augusti, och en dominans av rovfiskar som gråsej, vitling och torsk i provfisket under oktober. Fångsten av torsk var dock låg under 2021. Förekomsten av gråsej och svart smörbult har ökat i fångsterna sedan 2002. Även gulål var vanligt förekommande i fångsten både i augusti och oktober och visar en tendens till ökning sedan 2002, vilket även mesopredatorer gör. Hälsotillståndet hos tånglake har blivit sämre, samtidigt som de flesta analyserade miljögifter visar relativt låga och nedåtgående eller oförändrade halter. Liknande förändringar har även observerats i de andra referensområdena för kustfisk, vilket kan tyda på att det är fråga om en likartad och generell inverkan på fisken hälsa längs våra kuster. Det är oroande att tånglakens hälsotillstånd har försämrats i ett referensområde som anses vara relativt opåverkat av direkt mänsklig aktivitet. Det är därför angeläget att klarlägga om det är okända miljögifter, kända miljögifter som inte övervakas idag, eller andra miljöfaktorer som orsakar den försämrade hälsan hos tånglake.
|
|
| 7. |
- Heimbrand, Yvette, et al.
(author)
-
Faktablad från Integrerad kustfiskövervakning 2022:2 Holmöarna, Bottniska viken, 1989–2021
- 2022
-
Reports (other academic/artistic)abstract
- Den integrerade kustfiskövervakningen i Holmöarna visar på en tydlig förändring i fisksamhället från ett abborrdominerat till karpfiskdominerat tillstånd. Abborrens tillväxt har ökat under provfiskeperioden, men storleken på stora abborrar har inte ökat över tid. De arter som har ökat i förekomst är mört och sik, liksom mängden stora individer i fisksamhället (fiskar >30 cm). Hos tånglaken har leversomatiskt index minskat och andelen onormala yngel ökat över tid. Hälsotillståndet hos abborre är påverkat, samtidigt som de flesta analyserade miljö-gifter visar relativt låga och nedåtgående eller oförändrade halter. Inverkan på abborrens hälsotillstånd talar för att fisken är exponerad för något eller några kemiska ämnen som idag inte mäts. Liknande förändringar har även observerats i de andra referensområdena för kustfisk och kan tyda på att det är fråga om en likartad och generell inverkan på fiskens hälsa längs våra kuster. Det är oroande att abborrens hälsotillstånd är påverkat i ett referensområde som anses vara relativt opåverkat av direkt mänsklig aktivitet. Det är därför angeläget att klarlägga om det är okända miljögifter eller kända miljögifter som inte övervakas idag, eller andra miljöfaktorer som orsakar fiskens försämrade hälsa och den begynnande negativa utvecklingen som ses på populationsnivå hos abborren.
|
|
| 8. |
- Heimbrand, Yvette, et al.
(author)
-
Faktablad från Integrerad kustfiskövervakning 2022:3 Kvädöfjärden, Egentliga Östersjön, 1981–2021
- 2022
-
Reports (other academic/artistic)abstract
- Den integrerade kustfiskövervakningen i Kvädöfjärden har visat på minskande fångster av abborre och rovfisk sedan 2002, men den varma sommaren 2018 vände trenden med en relativt hög fångst av abborre och även gös under senare år. Abborrens tillväxt har ökat över tid, men inte indikatorn L90 som representerar storleken på stora abborrar. Förekomsten av karpfiskar har ökat, medan gädda har minskat i fångsten sedan 2002. Konditionen hos tånglakehonor har försämrats. Andelen onormala yngel hos tånglaken har varierat mellan åren, men var relativt hög under 2021. Hälsotillståndet hos abborre och tånglake är negativt påverkat. Samtidigt är halterna av de flesta analyserade miljögifterna relativt låga med nedåtgående eller oförändrade trender, med undantag av koppar. Liknande förändringar har även observerats i de andra referensområdena för kustfisk och kan tyda på att det är fråga om en likartad och generell påverkan på fiskens hälsa längs våra kuster. Det är oroande att abborrens och tånglakens hälsotillstånd är påverkat i ett referensområde som anses vara relativt opåverkat av direkt mänsklig aktivitet. Det är därför angeläget att klarlägga om det är okända miljögifter, kända miljögifter som inte övervakas idag, eller andra miljöfaktorer som orsakar fiskens försämrade hälsa.
|
|
| 9. |
- Heimbrand, Yvette, et al.
(author)
-
Faktablad från Integrerad kustfiskövervakning 2022:4 Torhamn, södra Egentliga Östersjön, 2002–2021
- 2022
-
Reports (other academic/artistic)abstract
- Den integrerade kustfiskövervakningen i Torhamn visade en tendens till minskning av abborre och ökning av karpfiskar i provfiskefångsten. Abborrens tillväxt har ökat sedan 2002, men indikatorn L90 som representerar storleken på stora abborrar har inte förändrats över tid. Den främmande arten svartmunnad smörbult har påträffats i låga tätheter i provfisket sedan 2015. Sill har ökat i förekomst, medan sarv, id och gädda har minskat. Hälsotillståndet hos abborre i Torhamn har blivit sämre. Inverkan på abborrens hälsotillstånd talar för att fisken är exponerad för något eller några kemiska ämnen. Liknande förändringar har även bserverats i de andra referensområdena för kustfisk, och kan tyda på att det är fråga om en likartad och generell inverkan på fiskens hälsa längs våra kuster. Att abborre växer snabbare är sannolikt en effekt av den ökade vattentemperaturen, dock är abborrarna unga och som äldst 3 år i fångsten 2021. Det är oroande att gädda som är en nyckelart i ekosystemet minskar och att abborrens hälsotillstånd har försämrats i ett referensområde som anses vara relativt opåverkat av direkt mänsklig aktivitet. Det är därför angeläget att klarlägga om det är okända miljögifter eller kända miljögifter som inte övervakas idag, eller andra miljöfaktorer som orsakar den försämrade hälsan hos abborren.
|
|
| 10. |
- Mustamäki, N, et al.
(author)
-
Faktablad från integrerad kustfiskövervakning 2020:1 – Fjällbacka, Västerhavet, 1989–2019; Torhamn, södra Egentliga Östersjön, 2002–2019; Kvädöfjärden, Egentliga Östersjön, 1981–2019; Holmöarna, Bottniska viken, 1989–2019.
- 2020
-
Reports (other academic/artistic)abstract
- Inom den nationella miljöövervakningen av kust och hav bedrivs årligen sedan slutet av 1980-talet ett program för integrerad kustfiskövervakning i fyra nationella referensområden, ett vardera i Bottniska viken, Egentliga Östersjön, södra Egentliga Östersjön och Västerhavet. Syftet med programmet är att kartlägga fiskbeståndens status samt fiskens hälsotillstånd och miljögiftsbelastning för att upptäcka förändringar som indikerar storskalig påverkan av miljöhot som eutrofiering, miljögifter, klimatförändringar och andra miljöfaktorer. Detta faktablad sammanfattar resultaten från den integrerade kustfiskövervakningen i alla fyra områden under tidsperioden 1980–2019. Temperatur, siktdjup och salthalt: Miljöförhållandena, kvantifierat som siktdjup, vattentemperatur och salthalt, i provfiskeområdena har varit relativt stabila sedan början av 2000-talet. Salthalten är naturligt högst i Fjällbacka i Västerhavet och lägst i Holmöarna i Bottniska viken. Längre tidsserier med början under 1960-talet i Kvädöfjärden visar på en ökad övergödning (minskat siktdjup) och en ökad vattentemperatur i området. Dessa förändringar avspeglar både den ökande övergödningen och pågående klimatförändringen i Östersjön. Fisksamhällets struktur och funktion: Fisksamhället i provfiskeområdena påverkas av de lokala miljöbetingelserna och är mer artrikt och diverst i de marina förhållandena i Fjällbacka på Västkusten jämfört med de mer sötvattenspåverkade områdena i Östersjön. I Fjällbacka var provfiskefångsterna av torsk och ål relativt höga under 2019, och ål är även en art för vilken provfiskefångsterna ökat under senare år. I Östersjön finns en generell trend för de tre provfiskeområdena där fångsterna av karpfiskar (framförallt mört) som gynnas av varmare och mer näringsrika vatten har varit höga eller ökande sedan början av 2000-talet. I Holmöarna har även fångsterna av sik ökat och i Torhamn har rovfisken gädda minskat under samma tidsperiod. Abborren är en indikatorart för kustfisksamhällets tillstånd, och det finns en tendens till minskande provfiskefångster av abborre sedan början av 2000-talet i alla områden i Östersjön. De fångade abborrarnas storlek har dock inte ändrats under den studerade tidsperioden. Tillväxt hos abborre och tånglake: Abborrens och tånglakens längd vid ålder har generellt ökat i alla provfiskeområden, vilket indikerar snabbare tillväxt hos fisken. Reproduktion hos tånglake: Det finns inga tydliga tecken på förändring i tånglakens reproduktion sedan början av 2000-talet, även om förekomsten av onormala yngel observerats i alla provfiskeområden och andelen av dessa under enstaka år överskrider det föreslagna gränsvärdet för den naturliga bakgrundsnivån. En oroväckande trend är dock en successiv maskulinisering av tånglakeynglen i Fjällbacka och Kvädöfjärden, där proportionen av honyngel minskat sedan början av 2000-talet. Hälsotillstånd hos abborre och tånglake: Abborrens och tånglakens hälsotillstånd är negativt påverkade i de undersökta kustområdena. Det finns dock tecken på att den negativa utvecklingen har planat ut något under de senaste åren. Den tidigare tidstrenden med minskningen av relativ gonadvikt hos abborrhonor (GSI) har avstannat, men GSI under de senaste åren är fortfarande ca 30 % lägre än i början av tidsperioden. GSI kan påverkas av att fiskens tillväxt ökat, av flera olika miljöfaktorer, samt även av exponering för miljögifter som påverkar könsmognaden och fortplantningen. Den tidigare ökningen i aktiviteten av avgiftningsenzymet EROD hos abborre har avstannat, men aktiviteten under senare år ligger fortfarande på en högre nivå än i början av tidsperioden. Detta tyder på att fisken periodvis är exponerad för organiska miljögifter, t.ex. PAHer eller ämnen med dioxinlik effekt. Starkt ökade aktiviteter av leverenzymerna GR och katalas indikerar även att det föreligger en ökad oxidativ stress hos abborre och tånglake av båda könen. Dessutom observeras hos abborren och tånglaken tecken på påverkat immunförsvar, påverkad saltreglering och ämnesomsättning. Metaller och organiska miljögifter i abborre och tånglake: Flertalet metaller, pesticider och PCB:er visar inga tydliga trender från början av 2000-talet hos varken abborre eller tånglake, men det finns en del undantag. Kvicksilver ökar i abborre men minskar i tånglake. Sett över hela mätserien, från 1980, så minskade halterna av kvicksilver i abborre fram till slutet av 1990-talet för att därefter öka igen. Halterna ligger över EU:s gränsvärde för kvicksilver i toppredatorer, men under gränsvärdet för skydd av människans hälsa vid konsumtion av fiskeriprodukter. Hos abborre ses en indikation på minskande blyhalter i alla provfiskeområden och halterna ligger under EU:s gränsvärde. Halterna av koppar ökar i både abborre och tånglake i Kvädöfjärden. Pesticiden HCB ökar i abborre i Holmöarna och en ökning indikeras även i Kvädöfjärden. Liksom för kvicksilver, har halterna av HCB minskat från tidsseriens början (mitten av 1980-talet) fram till början av 2000-talet, för att därefter öka igen. Halterna ligger under EU:s gränsvärde. Pesticiderna DDE och α-HCH visar inga förändringar. För PCB ses inga tydliga trender men en indikation på minskning ses i abborre i Holmöarna för PCB-118 och PCB-153. Halterna av PCB-153 är under gränsvärdet medan halterna av PCB-118 ligger över gränsvärdet i tånglake i Fjällbacka. Sammanvägd bedömning av tillståndet för kustfisk i referensområdena: Utvecklingen av de studerade fisksamhällena visar en tydlig påverkan från övergödning och klimatförändring, och de ökande fångsterna av karpfisk i områdena i Östersjön indikerar en icke önskvärd utveckling ur ett ekosystemperspektiv. Det finns även positiva signaler i att fångsterna av ål i Fjällbacka, gös i Kvädöfjärden och sik i Holmöarna ökar. Oroväckande för ekosystemets struktur och funktion, samt dess förmåga att bidra med viktiga ekosystemtjänster är de vikande fångsterna av gädda i Torhamn och tendensen till minskade fångster av nyckelarten abborre i alla områden. Vad dessa förändringar grundar sig i är inte klarlagt, men ökad predation från säl, skarv och storspigg är faktorer som kan bidra till det observerade tillståndet. Att abborrens storlek och tillväxt samtidigt ökar tyder på goda förutsättningar för artens populationsutveckling, och indikerar samtidigt att fisketrycket i de undersökta områdena inte är förhöjt. Det kan heller inte uteslutas att den ökade tillväxten hos abborre kan vara kopplad till en minskad inomartskonkurrens då det finns en indikation att förekomsten av abborre minskar i alla områden. Den minskande förekomsten av abborre kan möjligen även kopplas till att fiskens hälsostatus inte är tillfredställande i provfiskeområdena. Ett flertal hälsovariabler uppvisar förändringar och en tydlig påverkan på fiskens hälsa. Utöver inducerat avgiftningssystem och förminskade gonader (bara hos abborre), observeras ökad oxidativ stress, påverkat immunförsvar samtpåverkad saltreglering och ämnesomsättning. Förändringarna visar att flera viktiga fysiologiska funktioner hos fisken är påverkade och det kan inte uteslutas att orsaken kan vara att fisken är exponerad för kemiska ämnen. Vilka ämnen detta är och hur det observerade hälsotillståndet för fisken kopplar till andra miljöförändringar är inte klarlagt, då halterna av de flesta av de undersökta miljögifterna minskar eller är oförändrade över tid. Ökande halter ses dock av kvicksilver och pesticiden HCB i abborre sedan 2002, men inte i tånglake. Detta skulle kunna tyda på förändringar i födoväven och i arternas födoval. Halterna av koppar ökar i abborre både från Holmöarna och Kvädöfjärden och i tånglake från Kvädöfjärden. Detta skulle kunna bero på den ökade användningen av båtbottenfärger innehållandes koppar under de senaste 10 åren, men andra förklaringar är också möjliga. Den pågående maskuliniseringen av tånglakeynglen i Fjällbacka och den periodvis höga andelen av onormala yngel är ytterligare en indikation på att tillståndet i våra kustfisksamhällen inte är tillfredställande. Orsaken bakom detta är inte klarlagt.Det är oroande att de observerade förändringarna sker i referensområden som anses vara relativt opåverkade av direkt mänsklig aktivitet. Det är därför angeläget att klarlägga om det är okända miljögifter, kända miljögifter som inte övervakas idag, utöver andra bakomliggande miljöfaktorer såsom övergödning, klimatförändringar och förändrad födovävsstruktur som orsakar förändringarna i kustfiskens hälsotillstånd och förändringarna som ses på populationsnivå hos abborre, rovfisk och karpfisk.
|
|
