| 1. |
- Fazlhashemi, Mohammad, 1961-
(författare)
-
Den våldsbejakande islamismens teologiska rötter
- 2016
-
Ingår i: Våldets sociala dimensioner. - Lund : Studentlitteratur AB. - 9789144115085 ; , s. 81-104
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Listan över religiöst motiverade våldshandlingar kan göras mycket lång. I fokus för detta kapitel står den våldsbejakande islamismen vars förespråkare legitimerar sina brott mot allmängiltiga etiska normer utifrån teologiska föreställningar. Ska våldshandlingar från terrorsekten Daesh/IS, och extremistorganisationer som Boko Haram, al-Qaida m.fl., förknippas med en religiös världsbild, eller kan man reducera deras handlingsmönster till en reaktion mot politiska, sociala och ekonomiska faktorer? I debatten möts diametralt motsatta uppfattningar. På den ena sidan står de som framställer terrorsektens som den sanna islam. En diametralt motsatt uppfattning är den som framhåller att Daesh/IS inte har någonting med islam att göra. Det går att förstå innebörden av den ur ett teologiskt perspektiv, men motargumenten måste ta hänsyn till såväl religion som socio-ekonomiska, politiska, psykologiska, och socialpsykologiska faktorer.
|
|
| 2. |
- Fazlhashemi, Mohammad, 1961-
(författare)
-
Det muslimska i det svenska
- 2017
-
Ingår i: 100% kamp. - Stockholm : Boréa Bokförlag. - 9789189140936 ; , s. 162-183
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- En av grundbultarna i den anti-muslimska föreställningsvärlden är främlingskapet mellan europeisk kultur, civilisation och religiösa föreställningar och deras muslimska motsvarigheter. Motsvarande föreställningar möter vi i den svenska kontexten, där svenskt och muslimskt kulturarv framställs som totalt väsensskilda. Frågan är om det finns beröringspunkter mellan det svenska och det muslimska. Det är svårt att föreställa sig att svensk kultur skulle ha formats i ett vakuum. Men är det relevant att fråga sig vilka spår av muslimsk idétradition som finns i den svenska kulturen.Trots den negativa bild av islamisk kultur och civilisation som finns i Sverige och trots den föreställning som finns om dessa kulturers totala oförenlighet, är det inte svårt att hitta gemensamma beröringspunkter och influenser. Sett ur ett idéhistoriskt perspektiv finns det tydliga spår av det muslimska kulturarvet i svensk och europeisk idétradition. Utifrån ett globalt perspektiv är det tveksamt att se kulturer som enhetliga block. Att isolera Sveriges och Europas idéhistoria från andra idévärldar är inte möjligt. Det är inte heller vetenskapligt motiverat att, i en värld där kulturer och människor kommit i kontakt med varandra och berikat varandra, begränsa sig till enbart en västeuropeisk kontext.Diskussionen om relationerna mellan islamiskt och svenskt kulturarv pågår inte bara inom majoritetssamhället. Det finns ytterligare en arena där denna debatt pågår mycket intensiv. Idag lever en stor grupp människor som har rötter i de båda kulturerna i Sverige. Bland dessa finns både de som invandrat till Sverige och de som är födda och uppvuxna i muslimska hem i Sverige. Inom båda grupperna pågår ett intensivt identitetsarbete. Här finns röster och idéströmningar som gärna vittnar om det väsensskilda svenska och muslimska kulturtraditionerna. Dessa röster tillhör allt från traditionella och konservativa krafter till militanta salafistiska grupperingar vars budskap tar sin utgångspunkt i en åtskillnadstanke. Men det finns också andra röster som uttrycker att synliggörandet av beröringspunkterna mellan de muslimska och svenska kulturarven är viktigt i ett identitetsskapande arbete. Att lyfta fram de olika inslagen av muslimskt kulturarv i den svenska kulturen, fyller flera funktioner. Det motverkar polariseringens tankestruktur, överbryggar imaginära klyftor och bidrar till framväxten av en känsla av samhörighet och är ett förlopp som skulle kunna karaktäriseras som en rekulturaliseringsprocess. En sådan process börjar med en omdefiniering av den svenska kulturhistorien utifrån ett inhemskt muslimskt perspektiv. Den gör det möjligt att konstruera en svensk-muslimsk kulturell identitet som är fast förankrad i svensk kulturhistoria.
|
|
| 3. |
- Fazlhashemi, Mohammad, 1961-
(författare)
-
Faith-Based Welfare Practice : Reflections from thePerspective of Islamic Theology
- 2017
-
Ingår i: Diaconia. Journal for the Study of Christian Social Practice. - Göttingen : Vandenhoeck & Ruprecht. - 1869-3261 .- 2196-9027. ; 8:2, s. 119-137
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Caring for people who for various reasons have found themselves in crises or are in need of help and support has a central place in the Islamic theological tradition. The task of constructing a social safety net for society’s weaker individuals was inspired by these lines of thought in a Muslim context. Themotive for these interventions takes its starting point in a religious conception of taking care of weak members of society. One of the pillars of faith in Islam, zakat , deals with social care and thus relates to the idea of the welfare. Its forms of expression may vary, ranging from involvement in various forms of charitable contributions to faith-based philanthropic volunteer work. Charitable work that is based on a religious foundation, which in its turn is based on a duty-centered perspective, is founded on notions that a believer shall perform his/her duties fittingly. A true believer is expected not to be egocentric, but to consider his/her fellow men. At the same time, we should not forget that the duty-centered religious perspective contains the idea that anyonewho becomes involved in charitable work also receives something in return. Somewhere in the background lies the notion that a person who performs the religious duty of taking care of a neighbor will be rewarded in one way or another, either in this life or a coming life. The faith-based philanthropic motive may also be based on a religious worldview, but here the reward motive is replaced with care of one’s fellow beings and respect for man’s interior character.
|
|
| 4. |
- Fazlhashemi, Mohammad, 1961-
(författare)
-
Gudstrons rationalitet inom islam
- 2018. - 1
-
Ingår i: Gudstro. - Stockholm : Verbum Forlag. - 9789152637487 ; , s. 141-161
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Hur har vägarna till gudstro sett ut i muslimska idévärldar? Hur ställer sig muslimska tänkare till frågan om gudstrons rationalitet och humanistiska idétraditioner?En tillbakablick på de olika idéströmningarna i islams idéhistoria visar att vi möter en mängd olika svar på de inledande frågorna. Svaren varierar beroende på vilka teologiska skolbildningar, filosofiska skolor eller sufiska ordnar som svarar på frågorna. Denna mångfald är karaktäristisk oavsett när vi gör ett nedslag i islams fjortonhundraåriga historia och i vår samtid. Här finns ett brett spektrum av föreställningar i vars ena ända står bokstavstrogna teologer som inte kan acceptera någonting annat än vad som kan beskrivas som uppenbarelsebaserade teologiska föreställningar. På den andra ändan står dem som vill förankra uppenbarelsen i rationella argument. Muslimska sufier, mystiker, väljer en tredje väg och talar om upplevelser, insikt och kunskap genom närvaro. I islams idéhistoria möter vi en rad klassiska muslimska filosofer som tog hjälp av det antika grekiska bildningsarvet och andra filosofiska traditioner för att den vägen förstå Guds ställning i tillvaron utifrån ett rationalistiskt perspektiv. Flera av de sökte efter en modell som hämtade inspiration från en aristotelisk empirisk idétradition som utgick från ett orsak-verkan perspektiv. Flera av de klassiska muslimska filosoferna talade om Gud som den förste röraren. Det resulterade i synen på Gud som den yttersta eller första röraren som hade satt igång tillvaron en gång i tiden.En del muslimska filosofer gick en balansgång mellan filosofins rationalistiska föreställningar och teologernas uppenbarelsebaserade förklaringsmodell. De skapade modellen med dubbla sanningar som innebar att den rationalistiska gudsförståelsen inte betyder att uppenbarelsen är underordnad filosofin. Filosofen al-Kindi underströk att islam inte förhindrar muslimska tänkare från att ta till sig idéer och föreställningar som har sin grund i andra kulturer och civilisationen. Han ville öppna den muslimska tankevärlden för andra kulturers och civilisationers intellektuella landvinningar och underströk att man inte ska skämmas för att erkänna en sanning, även om de kommer från tidigare generationer som inte var muslimer eller främmande kulturer och folkslag som inte betraktas som muslimer. Det är själva sanningen som är det viktiga, inte vem som framför den.Artikeln ger en inblick i muslimska tänkares syn på Gudstro.
|
|
| 5. |
- Fazlhashemi, Mohammad, 1961-
(författare)
-
Islam - ritualer och heliga platser
- 2016
-
Ingår i: Religioner, livsåskådningar och etik. - Malmö : Gleerups Utbildning AB. - 9789140692658 ; , s. 97-109
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Två av punkterna i det centala innehållet i kursplanen för religionskunskap för årskurs 4 till 6 är dessa: Ritualer och religiöst motiverade levnadsregler samt heliga platser och rum i kristendomen och i de andra världsreligionerna islam, judendom, hinduism och buddhism, och Centrala tankegångar bakom ritualer, levnadsregler och heliga platser i kristendomen och de andra världsreligionerna, till exempel som de uttrycks i religiösa berättelser i Bibeln och andra urkunder. I det här kapitlet ges exempel på och diskuteras ritualer, levnadsregler och heliga platser och rum, och centrala tankegångar bakom dem, som kan knytas till islam och dess traditioner. Syftet är att ge en introduktion som kan vara användbar och värdefull för planering och genomförande av undervisning om islam i årskurs 4 till 6.
|
|
| 6. |
- Fazlhashemi, Mohammad, 1961-
(författare)
-
Islams dynamiska mellantid : Muslimsk idéhistoria mellan guldåldern och framväxten av politisk islam
- 2016
-
Bok (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Vad menas med med islams mellantid? Vilken tidsperiod omfattar denna epok? Varför är denna period viktig att uppmärksamma? De idé- respektive filosofihistoriska översiktsverken som uppmärksammar utvecklingen i den islamiska civilisationen göra halt någon gång under europeisk högmedeltid. Detsamma gäller översikten över de teologiska diskussionerna i muslimsk kontext. Man kan få intrycket att perioden efter det abbasidiska kalifatets fall efter mongolinvasionen 1258 och flera århundraden därefter var en period av idéhistorisk stagnation i den islamiska civilisationen. Epoken framställs som en kontrast till storhetstiden, den muslimska guldåldern, det vill säga perioden från 750-talet fram till 1200-talets mitt. Mongolinvasionen var ett svårt bakslag, men att perioden därefter skulle ha varit en tid av intellektuell och vetenskaplig stiltje stämmer inte med verkligheten.Boken vill belysa vilken betydelse de teologiska, filosofiska och politiska idétraditioner som formades under den islamiska mellantiden har haft för utvecklingen av nya idétraditioner inom muslimsk kontext under modern tid.
|
|
| 7. |
- Fazlhashemi, Mohammad, 1961-
(författare)
-
Justifying political decisions through theological arguments
- 2016
-
Ingår i: Studia Theologica. - 0039-338X .- 1502-7791. ; 70:2, s. 179-198
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- The relationship between religion and politics in Muslim contexts has been discussed from many different perspectives. One of these proceeds from the theory of religious politics, according to which political thoughts and decisions are justified and legitimated with the support of theological explanations. A central premise is that religion is able to provide a moral sanction for political actions and decisions. This article discusses the relationship between religion and politics in a Shiite context in pre-modern and early modern times, based on the theory of religious politics. The central point is that the Shiite scholars, during the Safavid era (1501–1736), based their secular viewpoints on interpretations of the Quran, the hadiths, and the 12 Imamite Shiite sources, especially the specific ideas about the hidden imam, to legitimate their own collaboration with the Safavid kings. According to this theory, the religious politics occur within an ideological context such as a nation-state and specific historical circumstances. The religious legitimizations of political actions are usually intertwined with local and historical identities. As such the religious ideologies reflect not a return to tradition per se, but rather an ideological reconstruction of tradition for a new context. The ultimate question is which came first? Did the theological interpretations precede secular and political decisions, or was it the other way around? The theory of religious politics arrives at the conclusion that the theological explanations are employed to legitimate traditions of political thought and secular decisions and not the reverse.
|
|
| 8. |
- Fazlhashemi, Mohammad, 1961-
(författare)
-
Konstruktiv religionskritik och islam
- 2019. - 1
-
Ingår i: Konstruktiv religionskritik. - Stockholm : Sanoma utbildning. - 9789152355916 ; , s. 158-198
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- En vanlig uppfattning, av apologetisk karaktär, är att religionskritik inte är möjlig inom muslimsk idétradition. Den grundar sig på föreställningen att i islam betraktas Koranen som Guds ord och därmed evigt och oföränderlig. Det går inte att blunda för det faktum att dessa föreställningar har haft ett fast grepp om muslimskt tänkande, särskilt inom teologi och rättstolkning, men frågan är om de har förhindrat disparata tolkningar och vad som skulle kunna betecknas som intern kritik inom islam. En tillbakablick på muslimsk idéhistoria visar emellertid att det har förekommit och förekommer kritiska synpunkter vars syfte är att utifrån ett rättviseperspektiv modifiera och i vissa fall helt förändra föreställningar eller regler som inte är förenliga med ett rättighetscentrerat och individbaserat rättstänkande.Den interna religionskritiken inom islam har utformats på olika sätt. Den tar sin utgångspunkt i såväl epistemologiska bevekelsegrunder som ett kritiskt förhållningssätt mot islams urkunder. I den antiklerikala kritiken har muslimska auktoriteter fått stå till svars för sina tillkortakommanden och sin skenhelighet. Bortsett från detta har kritiken för det mesta tagit sin utgångspunkt i filosofiska och teologiska spörsmål. Den senare kategorin av kritik har utformats genom interaktioner med rådande idéströmningar genom historien och i vår samtid. Muslimska auktoriteter har utmanats av muslimska feministiska teologer och muslimska liberalteologer som anklagat dessa auktoriteter för att förfäkta tankegångar som står i disharmoni med det moderna samhällets strukturer och övernationella konventioner. Den självkritiska idétraditionen och därmed den interna kritiken har funnits under hela islams historia. Utfallet har emellertid inte varit entydigt; det finns inslag av både negativ och konstruktiv kritik. De inom-muslimska kritiska rösterna har utvecklats inom teologin, filosofin, rättstolkningen, litteraturen och andra områden. Man kan inte se dessa kritiska tankegångar som fixa och färdiga idétraditioner. De har snarare konstruerats, rekonstruerats eller förhandlats fram genom interaktioner mellan olika enskilda aktörer, institutioner och grupper. Denna process har ägt rum inom ramen för olika kontexter. Dit hör exempelvis olika idéströmningar, sociala strukturer, kulturella referensramar, ekonomiska strukturer, rättsliga traditioner samt religiösa och politiska institutioner. Detta visar att den islamiska teologin och rättstolkningen bygger på en dialog mellan mänskliga aktörer, urkunder (texter) samt traditionen (den religiösa erfarenheten), som är långt ifrån enhetlig. Detta samspel har skett inom ramen för situationer (kontexter), som i sin tur påverkat dialogen.
|
|
| 9. |
- Fazlhashemi, Mohammad, 1961-
(författare)
-
Människosyn och gudsuppfattningar i muslimska tanketraditioner
- 2016. - 1
-
Ingår i: Att undervisa om människosyner och gudsuppfattningar. - Stockholm : Liber. - 9789147111855 ; , s. 116-135
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Frågan om synen på människan och hennes förhållande till Gud i islam aktualiseras redan i själva ordet islam. Det är ett ord som ofta förknippas med företeelser som underkastelse och lydnad, men dessa betydelser är inte de enda som associeras med islam. I själva verket är ordet islam ett mångtydigt begrepp. Det används i lika stor utsträckning i betydelsen fred, frid, harmoni, balans, rättvisa och rättfärdighet. I det arabiska språket härleds ordet islam från roten SLM, vilket betyder fred. Betydelsen lydnad används också i muslimsk terminologi, men då handlar det om en hörsamhet som utgår från tillit och förtroende, inte om fruktan och rädsla. Mångtydigheten tillsammans med det faktum att islam är en textens religion har gjort att såväl definitionen av ordet islam som synen på människan och hennes förhållande till Gud har kommit att få olika tolkningar bland muslimska tänkare under historien gång.Texten diskuterar hur islam en gång växte fram. Det är en historia där tolkningar bryts mot varandra och där den teologiska och den existentiella diskussionen ständigt förs med hjälp av argument som granskas, prövas och accepteras eller förkastas. Ett tema handlar om frågan om hur detta att ”visa ömsinthet mot sina medmänniskor och då framför allt mot de svaga och sköra i samhället, barmhärtighet, framställdes som en framstående dygd”. Kapitlet utgör ett underlag för att relatera viktiga begrepp inom islamsk människosyn till andra religioners uppfattningar om människans väsen, hennes mål i livet och plats i världen.
|
|
| 10. |
- Fazlhashemi, Mohammad, 1961-
(författare)
-
Safaviderna
- 2015. - 1
-
Ingår i: Islam. - Stockholm : Liber. - 9789147112043 ; , s. 224-332
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- I det safavidiska riket (1501-1736) utropades shiaislam som statsreligion. Det safavidiska kungariket var som en kil mellan Osmanska riket i väst och de mongolisk-uzbekiska härskardömena i öst, som båda var sunnitiska. Safaviderna inledde ett samarbete med shiitiska rättslärda som utmynnade i en parallell styrelseform. De shiitiska rättslärda gav safavidernas maktinnehav religiös legitimitet. I gengäld fick de jurisdiktion över en rad vitala områden i samhället. Dit hörde rättstväsendet, utbildningsväsendet, den sociala omsorgen och religiösa frågor. De fick också rätten att sprida shiaislam i det nyinrättade safavidiska riket som till en början dominerades av sunnimuslimer. Kapitlet belyser samarbetet mellan de shiitiska rättslärda och de safavidiska makthavarna som varade i över två hundra år och fick långtgående konsekvenser för utvecklingen i safavidernas rike, Persien, det land som på 1930-talet bytte namn till Iran.
|
|
