| 1. |
- Fjelkestam, Kristina, 1967-
(författare)
-
Blood & Thunder Tale : Louisa May Alcotts sensationsberättelser
- 2011
-
Ingår i: I litteraturens underland. - Stockholm : Makadam Förlag. - 9789170610936 ; , s. 121-132
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- En förbjuden barnbok från 1700-talet, maskulinitet i moderna vampyrberättelser, August Strindbergs fabler och dansens formspråk i Tove Janssons muminromaner, det är några av de ämnen som I litteraturens underland behandlar. I trettiosju texter, från litteraturvetenskapliga artiklar till personliga betraktelser, diskuteras barnlitteratur, saga och fabler, kulturmöten och genusstudier. Artiklarna uppvisar en historisk bredd, genom att uppmärksamma både äldre och nutida material, såväl som ett nordiskt perspektiv, via bidrag från Sverige, Norge, Danmark och Finland.
|
|
| 2. |
- Fjelkestam, Kristina, 1967-
(författare)
-
Charlie
- 2011
-
Ingår i: Salongsberusat. - Stockholm : Charlie by Kabusa. - 9789197928458 ; , s. 45-54
-
Bokkapitel (populärvet., debatt m.m.)
|
|
| 3. |
- Fjelkestam, Kristina, 1967-
(författare)
-
Den nya kvinnans skugga : Kvinnlig homosexualitet i Margareta Subers Charlie
- 2010
-
Ingår i: Genusvetenskapliga litteraturanalyser. - Lund : Studentlitteratur. - 9789144060262 ; , s. 105-124
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Genusvetenskapliga litteraturanalyser samlar tretton studier som fångar fältets bredd och utveckling. Här återfinns både klassiska kanonkritiska texter, inomvetenskapligt granskande bidrag samt skönlitterära läsningar som kretsar kring begrepp som queer, maskulinitet, ironi, utopi och intersektionalitet. Bland annat diskuteras skildringar av lesbisk kärlek från sent 1800-tal och 1930-tal, en gäckande novell av Ninni Holmquist, Elin Wägners utopiska roman Nortullsligan, en ironisk linje i svensk kvinnlig lyrik samt identitetsproblematiken i 2000-talets nya arbetarprosa och interkulturella litteratur. Sammantagna visar dessa texter på den rörelse som skett inom forskningsområdet från 1970-talet till senare decennier. Genusvetenskapliga litteraturanalyser är främst avsedd för kurser på universitet och högskolor, till exempel i litteratur-, genus- och kulturvetenskap. ANDRA UPPLAGAN
|
|
| 4. |
- Fjelkestam, Kristina, 1967-
(författare)
-
Det sublimas politik : Emancipatorisk estetik i 1800-talets konstnärsromaner
- 2010. - 1200
-
Bok (refereegranskat)abstract
- Det sublimas drabbande storslagenhet hade enligt 1700-talets filosofer en förädlande inverkan på den manlige nationsmedborgaren. Baksidan av denna upphöjda sublimitet, det "dåligt" sublima, beskrevs däremot i kvinnliga termer och avfärdades som något alltför politiskt utmanande, närmast revolutionärt. Hos tre kvinnliga 1800-talsförfattare omstöps dessa två sidor av det sublima till en konstruktiv kraft, när de i sina konstnärsromaner förvandlar estetik till politik. Germaine de Staël lägger det sublima till grund för sin politiska teori om hur samhällelig förändring kan komma till stånd. Fanny Lewald visar hur den sublima ögonblicksbilden kan komprimera det förflutnas förtryck med visionen av framtida emancipation och därmed mana till politisk handling i nuet. Louisa May Alcott populariserar det sublima genom att politisera det sentimentala.
|
|
| 5. |
|
|
| 6. |
- Fjelkestam, Kristina, 1967-
(författare)
-
Gendering Cultural Memory : Balzac's Adieu
- 2013
-
Ingår i: Culture Unbound. - Linköping : Linköping University Electronic Press. - 2000-1525. ; 5, s. 239-249
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- In this essay I examine the en-gendering of cultural memory in Honoré de Balzac´s story Adieu (1830), which proceeds from a repressed trauma originating inhistorical events. Balzac wrote the story in the spring of 1830, i. e. at a time whenthe French discontent with the Restoration regime was soon to explode in the JulyRevolution. The story is considered to claim that the Restoration regime’s repressionof revolutionary history will recieve serious consequences in the present. Butthe question is how the now of the Restoration can best be linked to the then of theRevolution and the Empire? How can history be represented in a productive way,without silencing traumatic memories? My suggestion is that the abyss betweennow and then has to be met with an ethically informed respect for difference. Stéphanie,the protagonist, dies when Philippe creates an exact replica of the traumaticsituation in which they were separated many years ago. She then became a sexslave to the retiring French army, dehumanized during the hard Russian campaign,an experience that also dehumanized her. This Philippe refuses toacknowledge, since he wants to retrieve the woman he knew. That can of coursenever happen, but in insisting on it, I would claim that he actually renders Stéphanieslife after the trauma impossible. Instead of emphasizing the distinction betweenpast and present, Philippe overlooks it, with the severe consequence of Stéphanie’sdeath. In my analysis I relate to pertinent discussions in the interdisciplinaryfield of cultural memory studies (an expanding field of research within thewider frame of cultural studies), but since it rarely discusses gender aspects I findit essential to relate also to feminist scholars who continually have scrutinizedissues concerning memory and history writing.
|
|
| 7. |
- Fjelkestam, Kristina, 1967-
(författare)
-
Histories Matter : Materializing Politics in the Moment of the Sublime
- 2011
-
Ingår i: Rethinking Time. - Huddinge : Södertörns högskola. - 9789186069322 ; , s. 227-237
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Questions about the temporality and historicity of knowledge have gained new urgency in the human sciences in recent decades. New modes of critical theorizing, coupled with a reshaping of the historical space of Western culture following the unification of Europe and intensified political and technological globalization, have highlighted the necessity of understanding the formation of historical consciousness from new angles. The "uses of history", the commodification of the past, the pathologies of memory, the chronological framework of historical narrative, and the technological forms of representing and maintaining tradition all now require cross-disciplinary interpretation. This volume gathers a wide range of researchers from philosophy, history, archeology, and the aesthetic and social sciences in a collaborative effort to critically explore historical consciousness as time, memory, and representation.
|
|
| 8. |
- Fjelkestam, Kristina, 1967-
(författare)
-
Konstnärsromanens politiska potential
- 2012
-
Ingår i: Aiolos: tidskrift för litteratur, teori och estetik. - Stockholm : Aiolos tidskrift & förlag. - 1400-7770. ; 18:44-45, s. 117-124
-
Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 9. |
|
|
| 10. |
- Fjelkestam, Kristina, 1967-
(författare)
-
Musan som man : kärleken, döden och den konstnärliga praktiken
- 2013
-
Ingår i: Kvinnorna gör mannen. - : Makadam Förlag. - 9789170611223 ; , s. 53-77
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Kvinnor har i alla tider bidragit till att skapa och forma manlighet. Genom idealbilder och drömmar, fostran och gränsdragningar, kritik och politik har de mejslat fram maskuliniteter och därmed påverkat maktordningarna mellan könen. I Kvinnorna gör mannen berättas om manlighet i olika sammanhang från 1500-tal till 2000-tal. Från maktkamper i adelsfamiljer och intriger vid hovet till 1980-talets debatter om mjukismän och dagens Harlequinsex: det är kvinnorna som betraktar och diskuterar männen. Mary Wollstonecraft, Anne Charlotte Leffler och den finska politikern och kvinnosakskvinnan Hedvig Gebhard efterlyser ett nyanserat och visionärt mansideal för att utveckla relationerna mellan kvinnor och män. Hos Fredrika Bremer är den ideale mannen en nödvändig medhjälpare i kvinnans emancipation; i 1800-talets konstnärsromaner träder en manlig musa fram och stöttar kvinnliga huvudpersoners skapande. Selma Lagerlöf låter en komplex manlig eller omanlig karaktär återspegla sin egen kamp för kontroll över sitt verk, medan mellankrigstidens filmpionjär Karin Swanström gestaltar hedersknyfflar ur arbetarklassen. Forskare inom historia, idéhistoria, film, litteratur och medier visar här hur kvinnors görande av män och maskulinitet är något mer och annat än en tudelad tankefigur av under- respektive överordning. I förlängningen finns nya infallsvinklar på hur hegemoni och legitimitet uppstår och ifrågasätts, nya bilder av hur kön skapas och kanske nya intressanta manligheter.
|
|
