| 1. |
- Ankre, Rosemarie, 1975-, et al.
(författare)
-
Managers' experiences of visitor monitoring in Swedish outdoor recreational areas
- 2016
-
Ingår i: Journal of Outdoor Recreation and Tourism. - : Elsevier. - 2213-0780 .- 2213-0799. ; 14, s. 35-40
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Systematically collected information on outdoor recreation participation, motives and behaviors can improve recreation opportunities and reduce the risk of user conflicts. There are many uses of this type of information for managers of recreational areas including analyses of environmental, social and economic impacts, development of infrastructure, and marketing to appropriate audiences. One key component in building this knowledge is the application of visitor monitoring. This study takes an exploratory approach by analyzing managers' experiences on different on-site monitoring methods at 12 recreational areas in Sweden. Results show that knowledge of these methods and their use are strongly linked to individual managers' skills and competence. Contemporary changes in recreation behavior calls for more innovative monitoring approaches, but managers included in this study primarily work with rather traditional methods, which is likely representative of the overall situation in Sweden. Networking, educational programs and closer collaborations with universities could facilitate some of the challenges identified.Management implications● The study showed the relevance of improved visitor monitoring practices, and tailor-made monitoring guidelines, based on actual use and experience-based data.● Adequate visitor monitoring practices:- help to better incorporate recreation activities and values in natural resource management decisions,● increase the awareness of possible conflicts between recreational and other resource users,● show the possible need for increased management capacity, additional training or new ways of visitor management and provide a better foundation for decision making.
|
|
| 2. |
|
|
| 3. |
|
|
| 4. |
|
|
| 5. |
- Fredman, Peter, et al.
(författare)
-
Dagens miljömål och framtidens fjällupplevelser: Iakttagelser av aktivitetsmönster, landskapsrelationer och kommunikationsformer
- 2016
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Rapporten "Dagens miljömål och framtidens fjällupplevelser – Iakttagelser av aktivitetsmönster, landskapsrelationer och kommunikationsformer" ger inledningsvis en bakgrund till fjällupplevelser och en genomgång av de metoder som använts i projektet. Därefter följer en beskrivning av de förändringar forskarna anser kunna se i de olika datamaterial som samlats in, följt av en diskussion av dagens miljökvalitetsmål i förhållande till framtidens fjällupplevelser.
|
|
| 6. |
|
|
| 7. |
- Fredman, Peter, et al.
(författare)
-
Friluftsliv 2014 : nationell undersökning om svenska folkets friluftsvanor
- 2015
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Denna rapport redovisar resultaten från en nationell enkätundersökning avseende svenskarnas friluftsvanor år 2014 (december 2013 till november 2014). Enkäten utgör en viktig del i arbetet med uppföljning av friluftsliv i miljömålssystemet samt målen för friluftspolitiken (se Naturvårdsverket, 2014). Undersökningen genomfördes som en elektronisk panelundersökning (8410 intervjuer med personer bosatta i Sverige i åldersintervallet 16-84 år) och utfördes av Mittuniversitetet (i samarbete med undersökningsföretaget Norstat) på uppdrag av Naturvårdsverket. Resultaten redovisas i fyra delar som omfattar (i) friluftslivet enligt nyckelbegreppen (utövande av friluftsliv, deltagande i friluftsaktiviteter, värna och bibehålla värden för friluftslivet, tillgänglighet och buller), (ii) friluftslivet hos olika grupper, (iii) friluftslivet i miljökvalitetsmålen, samt (iv) friluftslivets förändring över tid. Från undersökningen kan bland annat noteras; - att 83 procent är ute i naturen "ganska eller mycket ofta" på längre ledigheter, 60 procent på helger och 51 procent på vardagar. - att nöjes- och motionspromenader, vistelser i skog och mark och trädgårdsarbete är de vanligaste friluftsaktiviteterna (bad är populärast på sommaren medan kälkåkning, tur- och längdskidor är populäras på vintern). - att lövskogar är den naturtyp som uppskattas mest att utöva friluftsliv i, följt av barrskogar, fjäll, odlingslandskapet och myrar (äldre skogar är betydligt mer attraktiva än ungskog och kalhyggen). - att över hälften av de svarande i hög grad haft upplevelser av trygghet, återhämtning och en naturpräglad miljö vid det senaste friluftstillfället. - att nästan hälften av de svarande i någon grad upplever brist på lämpliga platser eller områden för att ägna sig åt friluftsaktiviteter i den utsträckning man önskar. - att friluftsliv till havs, i skärgård eller till fjälls ofta sker långt från hemmet. - att ca 30 procent har upplevt någon grad av buller vid senaste friluftstillfället (främst från trafik, vägar och flyg). - att på vardagar är kvinnor ute oftare i naturen än män, äldre personer är ute oftare än yngre, personer bosatta på landsbygden är ute oftare än personer i storstäder, personer utan hemmavarande barn under 18 år är ute oftare än personer med barn i samma ålder, och personer som vuxit upp i Europa är ute oftare i naturen än personer som själva, eller vars far eller mor, växt upp utanför Europa. - att brist på tid är det vanligaste hindret för utövande av friluftsaktiviteter (andra vanliga hinder är att man saknar någon att utöva aktiviteten med, att man saknar lämpliga områden eller familjesituationen). - att yngre personer har sämre kunskaper om allemansrätten jämfört med äldre personer.
|
|
| 8. |
- Fredman, Peter, 1965-, et al.
(författare)
-
Friluftsliv 2018 : Nationell undersökning av svenska folkets friluftsvanor
- 2019
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Rapporten redovisar en nationell enkätundersökning över svenskarnas friluftslivår 2018. Friluftsliv i olika former är en populär fritidssysselsättningbland svenskarna, vilken kan beskrivas som ”vistelse utomhus i natur- ellerkulturlandskapet för välbefinnande och naturupplevelser utan krav på tävling”.Målet för den av riksdagen antagna friluftspolitiken är att stödja människorsmöjligheter att vistas ute i naturen och utöva friluftsliv där allemansrätten ären grund för friluftslivet. Åtta av Sveriges 16 miljömål innehåller också preciseringarsom berör friluftsliv. Dagens friluftsliv har dessutom nära kopplingartill en växande naturturism. Syftet med undersökningen är att ge ett bra underlag för uppföljningar avfriluftsmålen och friluftslivet i miljömålen. Detta sker genom att dels redovisastatus för friluftslivet i Sverige år 2018, dels genom att visa på förändringarsedan år 2007. Ytterligare ett viktigt syfte är att erhålla data över friluftslivbåde nationellt och i respektive län, för att på så sätt få ett underlag till analyserav friluftslivet på olika geografiska nivåer. Undersökningen genomfördes i form av en postal enkätundersökningriktad till personer bosatta i Sverige i åldern 16 år och äldre under periodenseptember – november 2018. Mittuniversitetet utformade frågorna i samrådmed Naturvårdsverket och i dialog med andra myndigheter som ingår i nätverketför friluftsliv. Datainsamlingen genomfördes av Statistiska centralbyrån(SCB) och rapporten är framtagen av Mittuniversitetet på uppdragav Naturvårdsverket.
|
|
| 9. |
- Fredman, Peter, 1965-, et al.
(författare)
-
Income elasticity of demand for tourism at Fulufjället National Park
- 2018
-
Ingår i: Tourism Economics. - : SAGE Publications. - 1354-8166 .- 2044-0375. ; 24:1, s. 51-63
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- National Parks are significant markers in the tourism attraction system and represent an important supply of recreation opportunities for the clients of the nature-based tourism industry. In this study, we analyze income elasticities among visitors from two major nationalities at Fulufjället National Park (FNP)—a cross-boundary park between Sweden and Norway—to see if this tourism product is a luxury or not. Modeling demand with a Tobit model, we find that visiting this National Park is close to a luxury, but results also show that elasticities differ across both income and nationality: FNP is more likely to be a luxury good among low-income Germans and high-income Swedes. The article concludes with a discussion on policy and management implications from these results.
|
|
| 10. |
|
|
