| 1. |
- Ahlberg, Erik, et al.
(författare)
-
"Vi klimatforskare stödjer Greta och skolungdomarna"
- 2019
-
Ingår i: Dagens nyheter (DN debatt). - 1101-2447.
-
Tidskriftsartikel (populärvet., debatt m.m.)abstract
- DN DEBATT 15/3. Sedan industrialiseringens början har vi använt omkring fyra femtedelar av den mängd fossilt kol som får förbrännas för att vi ska klara Parisavtalet. Vi har bara en femtedel kvar och det är bråttom att kraftigt reducera utsläppen. Det har Greta Thunberg och de strejkande ungdomarna förstått. Därför stödjer vi deras krav, skriver 270 klimatforskare.
|
|
| 2. |
- Choma, Michal, et al.
(författare)
-
Recovery of the ectomycorrhizal community after termination of long-term nitrogen fertilisation of a boreal Norway spruce forest
- 2017
-
Ingår i: Fungal Ecology. - : Elsevier BV. - 1754-5048 .- 1878-0083. ; 29, s. 116-122
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- © 2016 Elsevier Ltd and British Mycological Society.Ectomycorrhizal fungi (ECM) are a fundamental component of boreal forests promoting tree growth and participating in soil nutrient cycling. Increased nitrogen (N) input is known to largely influence ECM communities but their potential recovery is not well understood. Therefore, we studied the effects of long-term N-fertilisation on ECM communities, and their recovery after termination of N treatment. Fungal ITS sequencing data indicated that N-fertilisation (34 kg N ha-1 y-1) for 46 y decreased the relative abundance of ECM species in the fungal community and suppressed originally dominating medium-distance fringe exploration types adapted to N-limited conditions, while the ECM diversity remained unaffected. In other plots, 23 y after termination of fertilisation at 73 kg N ha-1 y-1 for 23 y, the relative abundance of ECM species shifted closer to, but did not reach, control levels. These observations indicate only slow recovery of ECM community, likely due to a high soil N retention capacity.
|
|
| 3. |
- Eckersten, Henrik, et al.
(författare)
-
Framtida risker och hot mot svensk spannmåls- respektive mjölkproduktion : en analys av forskningsbehov för att bedöma risker
- 2015
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Vad är syftet med denna Riskanalys? Svensk spannmåls- och mjölkproduktion beror på många faktorer av vilka flera är så kallade biofysiska, dvs i allt väsentligt är de av naturvetenskaplig karaktär (t ex väder, sjukdomar mm). En del förändringar i dessa förutsättningar utgör hot. Vår studie avser att identifiera några av dessa hot och utvärdera, utifrån vetenskapligt testade metodiker, sannolikheten för att de orsakar en skada på produktionen. Detta kräver dock ett mycket omfattande arbete och i denna studie har vi därför begränsat oss till att (i) strukturera hur en vetenskapligt baserad riskanalys bör gå till, och (ii) göra ett antal preliminära riskanalyser för att (iii) identifiera kunskapsluckor som behöver forskas på för att analysen ska kunna antas vila på en vetenskaplig grund. Vad menar vi med Risk? Vi har definierat risk som sannolikheten att ett hot orsakar en viss negativ konsekvens för den skyddsvärda tillgången. Av dessa termer är kanske den sistnämnda den mest centrala. Vad är det vi vill skydda? Vi har valt ut två tillgångar, Sveriges nationella spannmåls- respektive mjölkproduktion och avser då den produktion som lämnar gården, eller används inom gården, och att de skyddas så att de förblir ungefär av den omfattningen de har i dagsläget. Hoten mot denna produktion har valts utifrån förslag från tidigare studier, workshop, tillgången på experter och att hoten ska vara av biofysisk karaktär. Vilket hot som verkligen utgör en stor risk vet vi ju dock inte förrän efter riskanalysen är utförd och valen av hot bygger därför på en preliminär uppskattning. Biofysisk karaktär innebär att vi främst analyserat naturvetenskapliga hot. Hoten orsakar effekter på produktionen i mätbara termer som sedan översätts till en mer abstrakt skala från ingen till extremt negativ konsekvens. Beroende på olika osäkerhetsfaktorer erhåller vi flera konsekvensvärden för ett givet hot, och fördelningen av dessa på konsekvensskalan utgör ett mått på sannolikheten. Risken anges alltså som ett förhållande mellan konsekvens och sannolikhet. Varför har vi gjort denna systemavgränsning? Riskanalysen har två huvudaktörer; riskhanteraren som definierar vad som ska anlyseras och analysfunktionen som utför analysen. Riskhanteraren är i vårt fall styrgruppen för SLUs forskningsprogram Framtidens lantbruk (FA, 2015) som har definierat typen av hot och de skyddsvärda tillgångarna som ska analyseras. Vi som utfört denna studie är analysfunktionen, och har alltså dessa definitioner som en utgångspunkt. Om vi ändå tillåter oss att spekulera kring valet av spannmåls- respektive mjölkproduktionen så kan det motiveras av SLU's nationella ansvar vad avser den vetenskapliga kompetensen inom de areella näringarna. Ett fokus på biofysiska hot motiveras av att dessa är potentiellt stora och växande, såsom t ex är fallet vad avser klimatförändringar. Riskanalyser av denna typ bildar centrala underlag för att formulera olika strategier, t ex angående livsmedelsförsörjning. Hur har arbetet gått till? Riskanalyserna har utförts för ett antal "krisscenarier"; fyra avseende hot mot spannmålsproduktionen (Radioaktivt-nedfall, Virus-i-spannmål, Herbicidresistens och Extremt-sommarväder) och tre avseende mjölkproduktionen (Leptospiros-utbrott, Foderimport-stopp och Värmebölja). Analysen tar sin utgångspunkt i ett omvärldsscenario som definierar de yttre förutsättningarna för vad som antas inträffa. Detta ligger till grund för att identifiera troliga hot mot produktionen och vilka åtgärder som förväntas vidtas. Vi har sedan utgått från att dessa hot och åtgärder verkligen har hänt när vi mha våra förklaringsmodeller bestämt effekterna på produktionen i termer av mätbara enheter ("metrics"; t ex procentuell minskning av lokal eller regional veteproduktion). Dessa effekter tolkas/integreras sedan till en konsekvens för, helst den nationella, men i realiteten främst den regionala produktionen i fem nivåer (ingen, liten, måttlig, stor respektive extrem). Osäkerheter i bedömningarna innebär att flera alternativa konsekvenser erhålls, för ett givet hot, och som ligger till grund för en sannolikhetsbedömning. Analyserna har gjorts av experter inom respektive hots vetenskapliga område, men som haft begränsade förutsättningar (av tidsskäl) att göra tillräckligt många bedömningar för att erhålla ett tillförlitligt mått på sannolikhetsfördelningen (osäkerheten). Istället har vi, vilket också är ett huvudsyfte med studien, huvudsakligen försökt identifiera de kunskapsluckor i förklaringsmodellerna som begränsat våra möjligheter att kunna göra vetenskapligt baserade bedömningar av effekterna (se vidare Appendix 3). Vad är resultatet? Vi har gjort vissa grova skattningar av sannolikheten trots det bristfälliga antalet bedömningar av konsekvenser. Om ett radioaktivt nedfall sker i en region får det extrema konsekvenser för dess spannmålsproduktion på regional nivå. Ett omfattande angrepp av jordburna virus orsakar en måttlig eller stor konsekvens. En utvecklad herbicidresistens hos ogräsen orsakar i huvudsak en liten till måttlig konsekvens. En extremt torr sommar kan ett år orsaka en stor konsekvens och ett annat år ingen alls. Likaledes orsakar en Regnig-sensommar i ca hälften av fallen ingen konsekvens, men för de resterande åren kan alla grader av konsekvenser uppstå på spannmålsproduktionen. För mjölkproduktionen orsakar samtliga tre hot (Leptospiros-utbrott, Foderimport-stopp och Värmebölja) en liten till måttlig konsekvens. Vad avser ett importsopp för foder är detta under förutsättning att olika åtgärdsprogram kombineras. Om fokus läggs på endast ett åtgärdsprogram ökar risken väsentligt. Dessa skattningar ska alltså inte betraktas som en vetenskapligt baserad analys i nuläget, utan demonstrerar främst exempel på resultat från sådana analyser. Skattningarna har hjälpt oss att identifiera vilka kunskaper vi saknar för att analyserna ska kunna betraktas som vetenskapligt baserade (se vidare Tabell 4.3a; sammanfattningar av respektive scenario finns i Resultatdelen). Analyserna har ibland också lett till att vi identifierat följdhändelser som faller utanför systemavgränsningen för vår studie och som andra studier har till uppgift att utreda. Många av de hot vi analyserat kan leda till betydande ekonomiska konsekvenser för enskilda företag, vilket i sin tur utgör hot mot produktionen. För denna analys krävs dock socioekonomiska analyser. Vi ser här också kopplingar mellan krisscenarier som är av biofysisk karaktär, t ex kan foder kontaminerat med radioaktivt cesium utgöra ett hot mot mjölkproduktionen. Vår studie har dock bara analyserat ett krisscenarios inverkan på antigen spannmåls- eller mjölkproduktionen.Vilka är de viktigaste slutsatserna? En central fråga är: Hur trovärdiga/säkra är dessa förutsägelser? Risk avser en förutsägelse om något som ännu inte hänt. Det första som behövs är alltså någon form av modell. Dessa modeller kan vara av olika sort i termer av vilken empirisk kunskap de använder för extrapolering (t ex funktioner, behandlingseffekter, mm), om de är objektiva och om de är transparenta. Alla modeller är osäkra i någon mening. Dock saknas i alla de fall vi undersökt mått på modellernas förutsägelseförmåga (med något enstaka undantag). En allmän slutsats blir att forskningen behöver inriktas mot att testa modellernas förutsägelseförmåga mot observationer för att kunna bidra till en vetenskapligt baserad riskanalys av spannmåls- respektive mjölkproduktionen. Detta innebär att experiment- och försöksupplägg behöver göras utifrån hypoteser (modeller) om hur de dynamiska förloppen beror på varierande förutsättningar och omgivningsförhållanden. T ex behöver de statistiska relationerna för hur Extremt-sommarväder påverkar spannmålsproduktionen, som används i vår studie, kompletteras med tester av grödmodeller som kan beakta flera vädervariablers samtida variationer i både tid och rum. För kunskapsluckor som är specifika för respektive hot, se Tabell 4.4Sammanfattningsvis behövs (i) fler förutsägelser av respektive potentiellt hots konsekvenser på produktionen, med modeller som har någon form av graderad tillförlitlighet, för att erhålla mått på osäkerheter. Dessutom behövs det (ii) tester av hypoteser för uppskalningar från kontrollerade experiment och försök (på en liten skala i tid och rum) till regional och nationell skala över flera år, och (iii) utveckling av metodiker för hur sannolikheter för hot, åtgärder respektive konsekvenser kan kombineras till en sannolikhetsfördelning som inbegriper bedömningsosäkerheter för alla dessa faktorer. Troligtvis behövs också att fler potentiella biofysiska hot analyseras. Hur går vi vidare? En mer fullständig riskanalys som inkluderar alla potentiellt stora hot mot produktionen, och samtidigt är vetenskapligt baserad, kräver att potentiella hot utreds kontinuerligt inom respektive produktionsrelaterat ämnesområde vid SLU. Detta kräver troligen att verksamheter som testar hypoteser för att förutsäga effekter av hot knyts nära den experimentella forskningen och experter inom respektive ämnesområde. Det krävs troligen också att en syntesverksamhet etableras på en ämnesövergripande nivå där metodiker kan standardardiseras, och olika hot och dess konsekvenser kan jämföras och kombineras. En sådan fungerande verksamhet behöver utvidga systemgränserna jämfört med vår studie, genom att sannolikheter för att hot uppkommer och att åtgärder faktiskt vidtas, också bedöms. Dessa sannolikheter behöver sedan integreras med sannolikheterna för konsekvenserna på produktionen. Därefter kan riskanalysen utökas till att inbegripa en mer a
|
|
| 4. |
- Gärdenäs, Annemieke I., 1962, et al.
(författare)
-
The grain storage of wet-deposited caesium and strontium by spring wheat - A modelling study based on a field experiment
- 2017
-
Ingår i: Science of the Total Environment. - : Elsevier BV. - 0048-9697. ; 574, s. 1313-1325
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- The aims of this study were to extend the Tracey model in order to quantify and to analyse spring wheat's grain storage dynamics of wet-deposited radionuclides. Tracey, a dynamic model of trace element cycling in terrestrial ecosystems, was extended with descriptions of wet-deposition, interception, foliar uptake and radioactive decay. Radionuclide fluxes were set proportional to corresponding water or carbon fluxes, simulated with CoupModel. The extended Tracey was calibrated against experimental data, where Cs-134 and Sr-85 were deposited on spring wheat at six growth stages in 2010 and 2011. Sensitivities of grain storage to wheat's and radionuclide properties were assessed, using the Eikos software, by 1000 Monte Carlo simulations for each of the 48 scenarios (combination of 2 radionuclides, 1 foliar uptake, 2 root uptake approaches, 6 deposition treatments and 2 years). Simulations were accepted if simulated grain storage values were within 95% confidence intervals (CI) of measurements. We found that 15% of Cs-134 and Sr-85 simulations for 2011, and 6% of the 2010 simulations met the Cl-criterion. Foliar uptake accounted for 99% and 90% of total plant uptake of Cs-134 and Sr-85, respectively. Mean simulated grain storage at harvest increased with lateness of deposition, as the stored proportion of radionuclide deposited was 0.02% when deposition was before flowering, 2% between flowering and ripening, and 5% (2010) or 10% (2011, late harvest) after ripening, respectively. Similarly, the property that governed grain storage depended on the growth stage at time of deposition; stem and leaf fixation rates (deposition before flowering), grain fixation rates (between flowering and ripening) and grains' interception capacity (after ripening). We conclude that grains' interception capacities can be used to predict grain storage of radionuclides deposited in the riskiest period, i.e. close to harvest. (C) 2016 The Authors. Published by Elsevier B.V.
|
|
| 5. |
|
|
| 6. |
- Hansson, Linnea, et al.
(författare)
-
Impacts of off-road traffic on soil physical properties of forest clear-cuts: X-ray and laboratory analysis
- 2018
-
Ingår i: Scandinavian Journal of Forest Research. - : Informa UK Limited. - 0282-7581 .- 1651-1891. ; 33:2, s. 166-177
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- © 2017 Informa UK Limited, trading as Taylor & Francis Group Due to the great year-round demand for forest products, off-road forestry traffic occurs even when the ground is susceptible to soil compaction and rutting. We investigated the impacts of repeated passes with a laden forwarder (34Mg) on the soil physical properties of two clear-cuts on stony till soils in northern Sweden. Core samples (n=71) were collected from the top 5cm of mineral soil in and beside wheel tracks, after six passes with the forwarder. Soil physical properties were quantified using classical soil physical analyses and X-ray tomography. The hydraulic conductivity was 70% lower in the wheel tracks than in the soil beside. The X-ray image analysis indicated that this was due to the smaller total volume and lower connectivity of structural pores (φ > 60µm). Total porosity was 24% and 12% lower in the tracks at the two sites respectively, and mean bulk density was 1.39gcm −3 in the tracks, compared to 1.13gcm −3 beside them. To conclude, traffic changed the soil physical properties in a way that may lead to longer periods of high water content in the wheel tracks, increased risk of surface runoff and insufficient aeration for optimal seedling growth.
|
|
| 7. |
- Hansson, Linnea, et al.
(författare)
-
Soil Compaction Effects on Root-Zone Hydrology and Vegetation in Boreal Forest Clearcuts
- 2019
-
Ingår i: Soil Science Society of America Journal. - : Wiley. - 0361-5995 .- 1435-0661. ; 83
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Soil compaction is a common consequence of forestry traffic traversing unprotected, moist soils; it decreases porosity and affects hydraulic conductivity even in coarse-textured soils. The aim here was to study root-zone hydrology and vegetation in three microsites (in, between, and beside wheel tracks) 4 to 5 yr after forwarder traffic, on stony and sandy till soils in two clearcuts in northern Sweden. Measurements of soil volumetric water content (VWC), vegetation indicators and one-dimensional hydrological modeling (Hydrus-1D) of wheel tracks and undisturbed soil were conducted. Soil VWC was monitored hourly during 2017 and 2018 in three or four plots along a slope on each site. Soil VWC was also measured once with a portable sensor in 117 plots along two slopes at each site, where the vegetation was recorded and analyzed using Ellenberg indicator indexes. Soil VWC was highest in wheel tracks and lowest between tracks; this was corroborated by the species composition in the wheel tracks (Ellenberg indicator for soil moisture). Bare soil was more frequent in wheel tracks and between tracks than in undisturbed soil. The model simulations indicated that the changed soil hydraulic properties influenced the VWC results in the wheel tracks. However, the differences in average pressure heads in the root zone were small between the microsites and only apparent during dry periods. In the wheel tracks, air-filled porosity was <0.10 m(3) m(-3), indicating insufficient soil aeration during 82% (Site T) and 23% (Site R) of the 2017 growing season. Insufficient aeration could be one explanation for the presence of some still unvegetated areas.
|
|
| 8. |
- Hansson, Linnea, et al.
(författare)
-
Soil temperature and water content dynamics after disc trenching a sub-xeric Scots pine clearcut in central Sweden
- 2018
-
Ingår i: Geoderma. - : Elsevier BV. - 0016-7061 .- 1872-6259. ; 327, s. 85-96
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Soil scarification is widely used in boreal forestry to promote the growth and survival of seedlings. The aim of the study was to describe and analyze the impact of disc trenching on soil temperature and water content dynamics during the first six growing seasons after clearcutting. The site is a sub-xeric, coarse textured, coniferous field experiment, near Hagfors, central Sweden. Soil temperature and water content were measured hourly both 20 and 45 cm below the original surface of the mineral soil in three types of microsites created by disc trenching (furrows, ridges, and between-furrow areas) and an undisturbed control microsite outside the disc-trenched area. Pinus sylvestris L. seedlings were planted in the furrows and the control area before the measurements. The soil temperature and water content data were analyzed using linear mixed-effect models. Numbers of days exceeding critical thresholds of soil temperature and water content for seedling growth at each microsite were also calculated. Disc trenching increased soil temperature in the topsoil (<20 cm) of the furrows throughout the study period, but the effect declined over time. Similar, but weaker, effects were detected in ridges and between-furrows areas. Likewise, the largest daily and seasonal temperature amplitudes at 20 cm depth were recorded beneath the furrows, and the soil temperature sums (baseline 5 °C) over the whole study period were 20% higher in these microsites than in the control area. Soil temperatures never exceeded values considered optimal for root growth at any of the microsites. The soil water content in the furrows and control area only significantly differed during the last three years, when it was somewhat higher beneath the furrows. During the study period, the total number of days with potential water stress for the planted seedlings (volumetric soil water content <0.09 m3/m3) was 423 in the furrows compared to 554 in the control area. None of the microsites was wet enough to hamper aeration of roots in the topsoil. In conclusion, soil temperature and water regimes were more favorable for the seedlings in the furrows than in the control area for at least six growing seasons. We recommend planting soon after disc trenching to maximize benefits from the improved soil temperature conditions in the furrows. © 2018 Elsevier B.V.
|
|
| 9. |
|
|
| 10. |
- Mjöfors, Kristina, et al.
(författare)
-
Impact of site-preparation on soil-surface CO2 fluxes and litter decomposition in a clear-cut in Sweden
- 2015
-
Ingår i: Silva Fennica. - : Finnish Society of Forest Science. - 0037-5330 .- 2242-4075. ; 49
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Boreal forest soil contains significant amounts of organic carbon. Soil disturbance, caused for example by site preparation or stump extraction, may increase decomposition and thus lead to higher CO2 emissions, contributing to global warming. The aim of this study was to quantify responses of soil-surface CO2 fluxes (R-s) and litter (needle and root) decomposition rates following various kinds of soil disturbance commonly caused by mechanical site preparation and stump harvest. For this purpose four treatments were applied in a clear-cut site in central Sweden: i) removal of the humus layer and top 2 cm of mineral soil, ii) placement of a humus layer and 2 cm of mineral soil upside down on top of undisturbed soil, forming a double humus layer buried under mineral soil, iii) heavy mixing of the humus layer and mineral soil, and iv) no disturbance (control). Rs measurements were acquired with a portable respiration system during two growing seasons. To assess the treatments' effects on litter decomposition rates, needles or coarse roots (empty set = 6 mm) were incubated in litterbags at positions they would be located after the treatments (buried, or on top of the soil). The results indicate that site preparation-simulating treatments have no effect or may significantly reduce, rather than increase, CO2 emissions during the following two years. They also show that buried litter decomposes more rapidly than litter on the surface, but in other respects the treatments have little effect on litter decomposition rates.
|
|
