| 1. |
- Farstad, Britt Johanne, 1961-
(författare)
-
Glaspärlespelaren : Nya världar, etik och androcentrism i Peter Nilsons science fiction-romaner
- 2013
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- This thesis focuses on Peter Nilson’s (1937-1998) science fiction texts, and particularly on how narrative themes and structures in these texts are related to science as well as to the literary tradition of science fiction (SF). The primary texts are the novels Arken (The Ark, 1982), Äventyret (The Adventure, 1989), Rymdväktaren (The Space Guard, 1995), Nyaga (1996) as well as the short story “Kvinnan som ville ha barn med döden” (The Woman Who Wanted a Child With Death, 1987). Nilson was an established astronomer before publishing fiction, and in both novels and essays he joins “the two worlds” of the natural sciences and the humanities. My study of the reception of his work shows that his symbolic capital, his authority as a scientist, was transferred from one field of knowledge to another, thus increasing the value of his SF texts in critics’ eyes. Central to my analyses are the authorial strategies Nilson used when building bridges between natural science and the humanities, in a move evoking the Glass Bead Players in Herman Hesse’s novel The Glass Bead Game. My study shows that, unlike Hesse’s protagonists, the Glass Bead Players in Nilson’s texts accept, or even welcome, extreme consequences of scientific developments, such as the extinction of life as we know it.SF texts are traditionally categorized as either dystopic or utopic depending on the level of pessimism or optimism in their depictions of technology. I suggest instead that dystopic or utopic outcomes in modern SF novels depend on whether the texts build on an aleatoric or a teleological worldview. In aleatoric narratives, humankind is depicted as alone in the universe and thereby responsible for its own destiny. Teleological narratives feature superior, god-like forces from other worlds, which interfere with life on Earth and may elevate humans to higher levels of consciousness. The latter perspective, which is favoured in Nilson’s SF texts, entails that responsibility is removed from humankind since what happens is presented as meant to be. The tropes of the void and of creatio ex nihilo are recurrent in the examined texts, for instance through the use of myths and archetypes containing images of emptiness such as the “creation out of nothing”. Further, Nilson’s characters are often situated in a mental or physical “void” where their knowledge is of no use to them. My readings show that these voids are not empty but contain mythical and archetypal elements which activate obsolete religious ideas and gender models, such as the Logos vision: the creative power of words. This conservative tendency seems all the more surprising and problematic considering that the SF-genre is based on explorations of possible new worlds and beings.
|
|
| 2. |
- Godhe, Michael, 1964-, et al.
(författare)
-
Från Frankenstein till Blade Runner
- 2010
-
Annan publikation (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Fyra radioprogram för Vetenskapsradion Forum, våren 2010. Från deras hemsida: "Dessutom startar en ny serie om science fiction, en genre som förr ansågs oseriös men som nu har vuxit till att bli en av vår tids populäraste uttrycksformer. Science fiction uppmärksammas också alltmer av forskarna, och ett tecken på det är den kommande antologin ”Möjliga världar – tekniken, vetenskapen och science fiction” i vilken en mängd forskare skriver om science fiction ur olika perspektiv. Under några veckor framöver kommer bokens redaktörer, Michael Godhe och Jonas Ramsten vid Linköpings universitet, att berätta om allt från Frankenstein till Blade Runner. Programledare är Urban Björstadius."
|
|
| 3. |
- Godhe, Michael, 1964-, et al.
(författare)
-
Inledning
- 2014
-
Ingår i: Svensk snillrikhet?. - Lund : Nordic Academic Press. - 9789187351242
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Inledning i antologi som handlar:Uppfinningsrikedom och entreprenörsanda beskrivs ofta som svenska paradgrenar. Innovatörerna har blivit nationsbärare och symboler för varumärket Sverige i en samling idéer med djupa historiska rötter. Media, politik och industri har bidragit till att etablera tankegångarna som odiskutabla sanningar.I Svensk snillrikhet? belyser forskare från olika discipliner hur personer som Gustaf Dahlén och Alfred Nobel, eller företag som Volvo, framställs i stereotypa framgångsberättelser som skapat föreställningar om svensk fallenhet för teknik. Författarna blottlägger en vurm för det manliga geniet och en bergfast tro på tekniska framsteg. Den kombinationen har bidragit till en förenklad bild av nationen Sverige - dess modernisering, invånare och framtid. En bild som lever och ständigt reproduceras.Författarna sätter in aktörerna i idéhistoriska, politiska och ekonomiska sammanhang och visar hur idéerna använts i politiska syften. Snillet, innovatören och entreprenören blir förebilder i debatter om allt från skolfostran av barn och lanseringar av akademiska initiativ till satsningar på teknikdrivna företag.
|
|
| 4. |
- Godhe, Michael, 1964-, et al.
(författare)
-
Introduktion
- 2010
-
Ingår i: Möjliga världar. - Stockholm : Carlsson Bokförlag. - 9789173313247 - 9173313246 ; , s. 9-21
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Vad har Harry Martinsons Aniara gemensamt med filmen Blade runner? Båda ingår i genren science fiction, en genre som har vuxit till en av vår tids mest vitala och populära uttrycksformer. Redan på 20-talet uppkom sf-klubbar inom vilka fans brevväxlade och även träffades på riktigt. det dröjde dock länge innan science fiction kom att uppmärksammas i den akademiska världen. Genren ansågs länge mestadels vara en oseriös och spekulativ verklighetsflykt. Sakta men säkert börjar nu science fiction bli accepterad som forskningsfält inom den akademiska världen. Den används bland annat för att illustrera filosofiska frågor, för att diskutera hur vetenskapliga teorier fungerar eller för att problematisera den teknovetenskapliga utvecklingens betydelse för samhälle och kultur. I den här antologin visar 12 forskare från skilda ämnesområden på hur rikt och fruktsamt science fiction är som forskningsfält. Boken är indelad i fyra delar: Vad är science fiction? De eviga frågorna, Nya perspektiv, och framtiden. Bokens redaktörer Mikael Godhe och Jonas Ramsten är båda verksamma vid Campus Norrköping, Linköpings universitet och undervisar vid Kultur, samhälle och mediegestaltning.
|
|
| 5. |
- Godhe, Michael, 1964-
(författare)
-
"Literature of Estrangement" : Några linjer i feministisk utopi- och sf-forskning
- 2010
-
Ingår i: Möjliga världar. - Stockholm : Carlsson Förlag. - 9789173313247 - 9173313246 ; , s. 157-178
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Vad har Harry Martinsons Aniara gemensamt med filmen Blade runner? Båda ingår i genren science fiction, en genre som har vuxit till en av vår tids mest vitala och populära uttrycksformer. Redan på 20-talet uppkom sf-klubbar inom vilka fans brevväxlade och även träffades på riktigt. det dröjde dock länge innan science fiction kom att uppmärksammas i den akademiska världen. Genren ansågs länge mestadels vara en oseriös och spekulativ verklighetsflykt. Sakta men säkert börjar nu science fiction bli accepterad som forskningsfält inom den akademiska världen. Den används bland annat för att illustrera filosofiska frågor, för att diskutera hur vetenskapliga teorier fungerar eller för att problematisera den teknovetenskapliga utvecklingens betydelse för samhälle och kultur. I den här antologin visar 12 forskare från skilda ämnesområden på hur rikt och fruktsamt science fiction är som forskningsfält. Boken är indelad i fyra delar: Vad är science fiction? De eviga frågorna, Nya perspektiv, och framtiden. Bokens redaktörer Mikael Godhe och Jonas Ramsten är båda verksamma vid Campus Norrköping, Linköpings universitet och undervisar vid Kultur, samhälle och mediegestaltning.
|
|
| 6. |
- Godhe, Michael, 1964-
(författare)
-
Post Scriptum : Vårt behov av geniala och innovativa individer
- 2014
-
Ingår i: Svensk snillrikhet?. - Lund : Nordic Academic Press. - 9789187351242
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Artikeln ingår i antologi som handlar om:Uppfinningsrikedom och entreprenörsanda beskrivs ofta som svenska paradgrenar. Innovatörerna har blivit nationsbärare och symboler för varumärket Sverige i en samling idéer med djupa historiska rötter. Media, politik och industri har bidragit till att etablera tankegångarna som odiskutabla sanningar.I Svensk snillrikhet? belyser forskare från olika discipliner hur personer som Gustaf Dahlén och Alfred Nobel, eller företag som Volvo, framställs i stereotypa framgångsberättelser som skapat föreställningar om svensk fallenhet för teknik. Författarna blottlägger en vurm för det manliga geniet och en bergfast tro på tekniska framsteg. Den kombinationen har bidragit till en förenklad bild av nationen Sverige - dess modernisering, invånare och framtid. En bild som lever och ständigt reproduceras.Författarna sätter in aktörerna i idéhistoriska, politiska och ekonomiska sammanhang och visar hur idéerna använts i politiska syften. Snillet, innovatören och entreprenören blir förebilder i debatter om allt från skolfostran av barn och lanseringar av akademiska initiativ till satsningar på teknikdrivna företag.
|
|
| 7. |
- Godhe, Michael, 1964-, et al.
(författare)
-
Tintin, tekniken och politiken
- 2010
-
Ingår i: Tintinism. - 2000-2521. ; Årsbok 2010, s. 43-60
-
Tidskriftsartikel (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Tintin har lästs och beundrats av miljoner. Barn, ungdomar och vuxna över nästan hela jorden. Tintin är en fantastisk fantasifigur - visst! Men Tintin speglar också en tid; kanske formade Hergé, hans skapare, också den med sin kraftfulla gestaltskapande förmåga.
|
|
| 8. |
-
Möjliga världar : Tekniken, vetenskapen och science fiction
- 2010
-
Samlingsverk (redaktörskap) (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Vad har Harry Martinsons Aniara gemensamt med filmen Blade runner? Båda ingår i genren science fiction, en genre som har vuxit till en av vår tids mest vitala och populära uttrycksformer. Redan på 20-talet uppkom sf-klubbar inom vilka fans brevväxlade och även träffades på riktigt. det dröjde dock länge innan science fiction uppmärksammades i mer akademiska kretsar. Genren ansågs länge endast vara en oseriös och spekulativ verklighetsflykt. Sakta men säkert börjar nu science fiction bli accepterad som forskningsfält inom den akademiska världen. Den används bland annat för att illustrera filosofiska frågor, för att diskutera hur vetenskapliga teorier fungerar eller för att problematisera den teknovetenskapliga utvecklingens betydelse för samhälle och kultur. I den här antologin visar 12 forskare från vitt skilda ämnesområden på hur rikt och fruktsamt scince fiction är som forskningsfält. Boken är indelad i fyra delar: Vad är science fiction? De eviga frågorna, Nya perspektiv, och framtiden.
|
|
| 9. |
- Ramsten, Jonas, 1966-, et al.
(författare)
-
Efterord
- 2010. - 1
-
Ingår i: Möjliga världar. - Stockholm : Carlsson Förlag. - 9789173313247 ; , s. 274-279
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Vad har Harry Martinsons Aniara gemensamt med filmen Blade runner? Båda ingår i genren science fiction, en genre som har vuxit till en av vår tids mest vitala och populära uttrycksformer. Redan på 20-talet uppkom sf-klubbar inom vilka fans brevväxlade och även träffades på riktigt. det dröjde dock länge innan science fiction kom att uppmärksammas i den akademiska världen. Genren ansågs länge mestadels vara en oseriös och spekulativ verklighetsflykt. Sakta men säkert börjar nu science fiction bli accepterad som forskningsfält inom den akademiska världen. Den används bland annat för att illustrera filosofiska frågor, för att diskutera hur vetenskapliga teorier fungerar eller för att problematisera den teknovetenskapliga utvecklingens betydelse för samhälle och kultur. I den här antologin visar 12 forskare från skilda ämnesområden på hur rikt och fruktsamt science fiction är som forskningsfält. Boken är indelad i fyra delar: Vad är science fiction? De eviga frågorna, Nya perspektiv, och framtiden. Bokens redaktörer Mikael Godhe och Jonas Ramsten är båda verksamma vid Campus Norrköping, Linköpings universitet och undervisar vid Kultur, samhälle och mediegestaltning.
|
|
| 10. |
-
Svensk snillrikhet? : Nationella föreställningar om entreprenörer och teknisk begåvning 1800-2000
- 2014
-
Samlingsverk (redaktörskap) (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Uppfinningsrikedom och entreprenörsanda beskrivs ofta som svenska paradgrenar. Innovatörerna har blivit nationsbärare och symboler för varumärket Sverige i en samling idéer med djupa historiska rötter. Media, politik och industri har bidragit till att etablera tankegångarna som odiskutabla sanningar.I Svensk snillrikhet? belyser forskare från olika discipliner hur personer som Gustaf Dahlén och Alfred Nobel, eller företag som Volvo, framställs i stereotypa framgångsberättelser som skapat föreställningar om svensk fallenhet för teknik. Författarna blottlägger en vurm för det manliga geniet och en bergfast tro på tekniska framsteg. Den kombinationen har bidragit till en förenklad bild av nationen Sverige - dess modernisering, invånare och framtid. En bild som lever och ständigt reproduceras.Författarna sätter in aktörerna i idéhistoriska, politiska och ekonomiska sammanhang och visar hur idéerna använts i politiska syften. Snillet, innovatören och entreprenören blir förebilder i debatter om allt från skolfostran av barn och lanseringar av akademiska initiativ till satsningar på teknikdrivna företag.
|
|
