| 1. |
|
|
| 2. |
- Henriksson, Isabelle, et al.
(författare)
-
Hereditary colorectal cancer diagnostics in southern Sweden : retrospective evaluation and future considerations with emphasis on Lynch syndrome
- 2019
-
Ingår i: Journal of Community Genetics. - : Springer Science and Business Media LLC. - 1868-310X .- 1868-6001. ; 10:2, s. 259-266
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Overlapping phenotypes between different hereditary colorectal cancer (CRC) syndromes together with a growing demand for cancer genetic testing and improved sequencing technology call for adjusted patient selection and adapted diagnostic routines. Here we present a retrospective evaluation of family history of cancer, laboratory diagnostic procedure, and outcome for 372 patients tested for Lynch syndrome (LS), i.e., the single most common hereditary cause of CRC. Based on number of affected family members and age at cancer diagnosis in families with genetically confirmed LS, we developed local patient selection criteria for a simplified one-step gene panel mutation screening strategy targeting also less common Mendelian CRC syndromes. Pros and cons of this strategy are discussed.
|
|
| 3. |
- Agrell, Wilhelm, et al.
(författare)
-
Framtiden montrar verkar alltid vara tomma
- 2015
-
Ingår i: Museerna och besökarna 2050. En framtidsantologi från Riksutställningar. - 9789187419645 ; , s. 65-75
-
Bokkapitel (populärvet., debatt m.m.)
|
|
| 4. |
- Almung, Magnus, et al.
(författare)
-
I solitärens skugga : Nyttobyggnadens kreativa restaurering
- 2015
-
Rapport (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Ekonomibyggnader har alltid behövts för de huvudbyggnader som finns inom våra bevarade kulturmiljöer. Några nyttobyggnader uppskattas och används fortfarande, andra betraktas som problematiska överloppsbyggnader, många rivs. Alltför få har dokumenterats eller fått sin historia klarlagd vilket undanhållit viktig kunskap om samhällets framväxt. Vi vill synliggöra och betona vikten av att bevara och utveckla hela bebyggelsemiljöer, ofta med ett antal hus utöver huvudbyggnaden och tillhörande yttre miljö i staden eller på landet. Denna rapport visar kursdeltagarnas projektarbeten om nyttobyggnader. De har dokumenterat med traditionella och nya arbetsmetoder, inventerat och intervjuat, läst och besökt arkiv, värderat, analyserat och därefter föreslagit hur man ska ta hand om och utveckla nyttobyggnaderna i sina kulturmiljöer.
|
|
| 5. |
- Andersson, Tommy, 1970-, et al.
(författare)
-
Patients with atrial fibrillation and outcomes of cerebral infarction in those with treatment of warfarin versus no warfarin with references to CHA(2)DS(2)-VASc score, age and sex - A Swedish nationwide observational study with 48 433 patients
- 2017
-
Ingår i: PLoS ONE. - : Public Library of Science (PLoS). - 1932-6203. ; 12:5
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Aims There is controversy in the guidelines as to whether patients with atrial fibrillation and a low risk of stroke should be treated with anticoagulation, especially those with a CHA(2)DS(2)-VASc score of 1 point. In a retrospective, nationwide cohort study, we used the Swedish National Patient Registry, the National Prescribed Drugs Registry, the Swedish Registry of Education and the Population and Housing Census Registry. 48 433 patients were identified between 1 January 2006 and 31 December 2008 with incident atrial fibrillation who were divided in age categories, sex and a CHA(2)DS(2)-VASc score of 0, 1, 2 and >= 3 and they were included in a time-varying analysis of warfarin treatment versus no treatment. The primary end-point was cerebral infarction and stroke, and patients were followed until 31 December 2009. Patients with 1 point from the CHA(2)DS(2)-VASc score showed the following adjusted hazard ratios (HR) with a 95% confidence interval: men 65-74 years 0.46 (0.25-0.83), men < 65 years 1.11 (0.56-2.23) and women < 65 years 2.13 (0.94-4.82), where HR < 1 indicates protection with warfarin. In patients < 65 years and 2 points, HR in men was 0.35 (0.18-0.69) and in women 1.84 (0.86-3.94) while, in women with at least 3 points, HR was 0.31 (0.16-0.59). In patients 65-74 years and 2 points, HR in men was 0.37 (0.23-0.59) and in women 0.39 ( 0.21-0.73). Categories including age >= 65 years or >= 3 points showed a statistically significant protection from warfarin. Our results support that treatment with anticoagulation may be considered in all patients with an incident atrial fibrillation diagnosis and an age of 65 years and older, i.e. also when the CHA(2)DS(2)-VASc score is 1.
|
|
| 6. |
- Andersson, Tommy, 1970-, et al.
(författare)
-
Patients without comorbidities at the time of diagnosis of atrial fibrillation : causes of death during long-term follow-up compared to matched controls
- 2017
-
Ingår i: Clinical Cardiology. - : John Wiley & Sons. - 0160-9289 .- 1932-8737. ; 40:11, s. 1076-1082
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- BACKGROUND: Little is known about the long-term, cause-specific mortality risk in patients without comorbidities at the time of diagnosis of atrial fibrillation (AF).METHODS: From a nation-wide registry of patients hospitalized with incident AF between 1995 and 2008 we identified 9 519 patients with a first diagnosed AF and no comorbidities at the time of AF diagnosis. They were matched with 12 468 controls. The follow-up continued until December 2008. Causes of death were classified according to the ICD-10 codes.RESULTS: During follow-up, 11.1% of patients with AF and 8.3% of controls died. Cardiovascular diseases were the most common causes of death and the only diagnoses which showed significantly higher relative risk in patients with AF than controls (HR 2.0, 95% CI 1.8-2.3), and the relative risk was significantly higher in women than in men. Stroke was a more common cause among patients with AF, 13.1% versus 9.7% (HR 2.7, 95% CI 1.8-4.0), while cerebral hemorrhage was more common among controls, 4.7% versus 10.2% (HR 0.9, 95% CI 0.6-1.5). The time from AF diagnosis to death was 6.0 ± 3.1 years.CONCLUSIONS: In patients with incident AF and no known comorbidities at the time of AF diagnosis, only cardiovascular diseases were more often causes of death as compared to controls. Women carried a significantly higher relative risk than men.
|
|
| 7. |
|
|
| 8. |
- Bergman, Eva-Mathilda, et al.
(författare)
-
National registry-based case-control study : comorbidity and stroke in young adults
- 2015
-
Ingår i: Acta Neurologica Scandinavica. - : Hindawi Limited. - 0001-6314 .- 1600-0404. ; 131:6, s. 394-399
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- ObjectivesStroke is overrepresented in cohorts of young adults with chronic diseases. The prevalence and impact of comorbidity among young stroke patients have not been compared with individuals without stroke. Our aim was to investigate the association between comorbidity and stroke in young adults. Materials and methodsA nationwide cohort of patients (aged 15-44years), registered in the Swedish Stroke Register, (Riksstroke) 2001-2009, was identified. Age- and sex-matched controls were randomly selected from the Population Register of Sweden. Discharge diagnoses were retrieved from the National Patient Register and grouped by chapter in the International Classification of Diseases 10th revision. Associations between ICD-10 chapters and stroke were stratified (age, sex, and stroke type) and analyzed by multivariable logistic regression. ResultsIn 2599 stroke patients analyzed, the prevalence of vascular risk factors (hypertension 25.3%, dyslipidemia 13.0%, diabetes 9.7%, heart failure 3.2%, and atrial fibrillation 2.8%), all ICD-10 chapters (except pregnancy) and prestroke hospitalizations were more frequent among cases than controls. Independent associations were found between stroke and eight ICD-10 chapters: neoplasms (odds ratios (OR) 1.53, 95% CI 1.15-2.05), blood (OR 1.61, 1.11-2.34), endocrine (OR 2.28, 1.77-2.93), psychiatric (OR 1.50, 1.24-1.81), nervous (OR 1.91, 1.46-2.50), eye (OR 1.67, 1.05-2.64), circulatory (OR 3.05, 2.45-3.80), and symptoms (OR 1.31, 1.13-1.52). The risk of stroke increased by 26% per ICD-10 chapter diagnosed. ConclusionsIn addition to vascular risk factors, comorbidity (represented by ICD-10 chapters) was associated with increased risk of stroke in young individuals. The risk of stroke was further increased with the number of diagnosed ICD-10 chapters.
|
|
| 9. |
- Book, Karin, et al.
(författare)
-
Kollektivtrafikens roll i resenärens vardagsliv : En litteraturöversikt
- 2016
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- År 2015 startade ett nytt forsknings- och utvecklingsområde vid K2 som med olika metoder och angreppssätt ska arbeta med studier som har perspektiv på resenärerna i kollektivtrafiken. Föreliggande litteraturöversikt visar på i första hand bredden i tidigare och pågående forsknings- och utredningsarbete om resenärer. Den gör inte anspråk på att vara heltäckande, men resultatet är ändå relativt omfattande. Översikten tar avstamp med ett kapitel om studier av resenärers beteende, preferenser och attityder. Där beskrivs studier av beteendevetenskaplig karaktär om bland annat kvalitet i kollektivtrafiken och om välbefinnande hos resenärer, baserade på resenärers utsagor och beteenden. Därefter kommer ett kapitel som beskriver studier om resandet och vardagslivets komplexitet, vilket bland annat handlar om resande och tid, samt aktiviteter i samband med kollektivtrafikresor och vad människor gör när de reser med kollektivtrafik (utöver att förflytta sig från en plats till en annan). Vidare beskriver vi i ett kapitel studier om tillgänglighet. Dels handlar det om fysisk tillgänglighet med fokus på fordon, stations- och hållplatsmiljöer; dels handlar det om sociala aspekter på tillgänglighet och om resenärers upplevelser och erfarenheter av tillgänglighet i och till kollektivtrafiken. Ett kapitel beskriver olika resenärsgrupper och deras erfarenheter, vilket är ett omfattande område där flera olika sätt att kategorisera resenärer går att skönja i tidigare studier; såsom ålder (barn, unga, äldre), kön (jämställdhet), resenärer med funktionsnedsättningar, pendlare, arbetsresor, skolresor, fritidsresor. Vidare följer ett kapitel om studier av trygghet och säkerhet i kollektivtrafiken och dess miljöer samt ett kapitel om metoder och prognosmodeller som används i planeringen. I ett avslutande kapitel diskuterar vi vad som framträder via den forskning och utredningsverksamhet som kartlagts i litteraturöversikten. Vad behöver beforskas mer och hur ser kunskapsluckorna ut? Hela resan är ett område som vi ser har utvecklingspotential i förhållande till tidigare studier, detta vill vi prioritera i vårt forsknings- och utvecklingsområde. Likaså tror vi att man inom kollektivtrafiken behöver öka kunskapen om resenärerna för att kunna möta behoven i deras vardagsliv. Utvecklingen av komplementära metoder och modeller för prognoser i planeringen är också ett angeläget område, liksom att planera för hållbart resande (premiera resande med kollektivtrafik i kombination med till exempel gång och cykel).
|
|
| 10. |
- Book, Karin, et al.
(författare)
-
Kollektivtrafikens roll i resenärens vardagsliv : Litteraturöversikt
- 2016
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Föreliggande litteraturöversikt visar på i första hand bredden i tidigare och pågående forsknings- och utredningsarbete om resenärer i kollektivtrafiken. Översikten tar avstamp med ett kapitel om studier av resenärers beteende, preferenser och attityder. Där beskrivs studier av beteendevetenskaplig karaktär om bland annat kvalitet i kollektivtrafiken och om välbefinnande hos resenärer, baserade på resenärers utsagor och beteenden. Därefter kommer ett kapitel som beskriver studier om resandet och vardagslivets komplexitet, vilket bland annat handlar om resande och tid, samt aktiviteter i samband med kollektivtrafikresor och vad människor gör när de reser med kollektivtrafik (utöver att förflytta sig från en plats till en annan). Vidare beskriver vi i ett kapitel studier om tillgänglighet. Dels handlar det om fysisk tillgänglighet med fokus på fordon, stations- och hållplatsmiljöer; dels handlar det om sociala aspekter på tillgänglighet och om resenärers upplevelser och erfarenheter av tillgänglighet i och till kollektivtrafiken.Ett kapitel beskriver olika resenärsgrupper och deras erfarenheter, vilket är ett omfattande område där flera olika sätt att kategorisera resenärer går att skönja i tidigare studier; såsom ålder (barn, unga, äldre), kön (jämställdhet), resenärer med funktionsnedsättningar, pendlare, arbetsresor, skolresor, fritidsresor. Vidare följer ett kapitel om studier av trygghet och säkerhet i kollektivtrafiken och dess miljöer samt ett kapitel om metoder och prognosmodeller som används i planeringen.I ett avslutande kapitel diskuterar vi vad som framträder via den forskning och utredningsverksamhet som kartlagts i litteraturöversikten. Vad behöver beforskas mer och hur ser kunskapsluckorna ut? Hela resan är ett område som vi ser har utvecklingspotential i förhållande till tidigare studier. Likaså tror vi att man inom kollektivtrafiken behöver öka kunskapen om resenärerna för att kunna möta behoven i deras vardagsliv. Utvecklingen av komplementära metoder och modeller för prognoser i planeringen är också ett angeläget område, liksom att planera för hållbart resande.
|
|
