| 1. |
|
|
| 2. |
|
|
| 3. |
|
|
| 4. |
|
|
| 5. |
- Holmberg, Britt, et al.
(författare)
-
Addition med bråk på tallinjen
- 2016
-
Ingår i: Nämnaren. - 0348-2723. ; 2016:4, s. 8-12
-
Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- I sin tredje artikel om tallinjen beskriver författarna hur den används för att utveckla elevers förståelse för addition med oliknämniga bråk. Det beskrivna arbetet pågick under en lektion i årskurs 5 och utgick från projekt Reflekterande och matematiserande barn, ROMB. Lektionen planerades av författarna och genomfördes av Britt Holmberg som är artikelns ’jag’.
|
|
| 6. |
- Holmberg, Britt
(författare)
-
"Jag räknade med fingrarna"
- 2019
-
Ingår i: Nämnaren. - 0348-2723. ; :2019-2, s. 9-13
-
Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Genom intervjuer med elever i åk 3 har författaren fått syn på olika sätt som elever använder sina fingrar på när de räknar. När fingrarna får representera ett antal finns goda möjligheter att utveckla god taluppfattning och effektiva räknestrategier, men då de används för dubbelräkning ger det ofta problem.
|
|
| 7. |
- Holmberg, Britt
(författare)
-
"Jag räknade med fingrarna" - en studie om elevers beräkningsstrategier i subtraktion i årskurs 3
- 2018
-
Annan publikation (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- The aim of the study is to investigate how students in third grade solve subtractions problems and what strategies they use. Earlier research (Neuman, 1987; Svenson & Sjöberg, 1982) has shown that students leave third grade without sufficient knowledge in simple arithmetic. After a diagnose with 43 students in two classes, the students with many incorrect answers or using long time to solve the problems were selected for an interview. 18 students from the two classes were interviewed and videotaped during the last semester in grade 3 (nine years old). In the study the student’s strategies solving subtraction problems with and without fingers were studied. Semi structured interview was used as method in the study. The student’s strategies were analyzed with variation theory (Marton, 2015). Variation theory as a theoretical tool makes it possible to analyze how students experience numbers in different ways. Result of the study show that 60 % of the students are using “double counting”/”keeping track” with fingers as strategy for solving simple subtraction problems. When using double counting the students tend to see numbers as single units instead of groups of number that can be composed or decomposed. Double counting/keeping track as the only strategy for solving addition and subtraction problems indicate that students can have difficulties developing advanced computational skills. Seven of the 18 students did not use fingers for computation but showed difficulties in solving the subtraction problems. There was no difference among the students using or not using fingers, both groups had problems and did not use effective strategies.
|
|
| 8. |
- Holmberg, Britt
(författare)
-
Kollegiala samtal utifrån videoinspelade matematiklektioner.
- 2015
-
Ingår i: Magisteruppsats.
-
Annan publikation (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Med video som verktyg undersöks i studien vad lärare väljer att utveckla genom att analysera och diskutera sin egen undervisning tillsammans med kollegor. Datamaterialet utgörs av videodokumenterade kollegiala samtal där lärare diskuterar sina egna och varandras videoinspelade lektioner med en forskare som moderator. Lärarnas videoinspelade diskussioner har analyserats med hjälp av ramverket Mathematical knowledge for teaching (MKT) utarbetat vid University of Michigan av Ball, Thames och Phelps (2008). Analysen visar att när lärarna själva får bestämma innehållet när den egna undervisningen analyseras, väljer de att diskutera den speciella matematik som behövs för att undervisa Specialized content knowledge (SCK) och innehållsliga aspekter av undervisningen Knowledge of content and teaching (KCT). Däremot är de kateogorier i ramverket som betecknas Common content knowledge (CCK), Horizon content knowledge (HCK), Knowledge of content and students (KCS) samt Knowledge of content and curriculum (KCC) inte i fokus hos lärarna. Lärarna reflekterar och ser möjligheter till förbättringar av sin egen undervisning när de analyserar och diskuterar de videoinspelade lektionerna. Ramverket MKT saknar en kategori för reflektion vilket begränsar kategoriseringen av lärarnas samtal. MKT skulle behöva vidareutvecklas med en kategori för reflektion om ramverket ska användas för att analysera lärares samtal i fortbildningssyfte. Studien visar att i samtal med kollegor om den egna undervisningen med video verktyg ges möjligheter till utveckling av lärares kunskaper och skulle kunna vara ett effektivt medel för fortbildning av lärare.
|
|
| 9. |
|
|
| 10. |
- Kilhamn, Cecilia, 1963, et al.
(författare)
-
Matematiska samtal i klassrummet - vägar till elevers lärande
- 2019
-
Bok (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- I boken presenteras ett ramverk som hjälper läraren att planera, genomföra och utvärdera matematiska samtal i klassrummet. Ramverket bygger på forskning om kommunikation i matematik och har utprövats i samarbete med verksamma och blivande lärare. Boken innehåller också planeringsunderlag för matematiksamtal. Boken är ett resultat av ett forsknings- och utvecklingsprojekt om kommunikation i matematik (KOMMA) vid Institutionen för didaktik och pedagogisk profession vid Göteborgs universitet.
|
|
