| 1. |
- Boström, Curt-Åke, et al.
(författare)
-
Det svenska energisystemets utsläpp till luft 1970-1990. Vad hade utsläppen till luft blivit vid en kärnkraftsavveckling? En analys av verkligt utfall och avvecklingsalternativ
- 1994
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Om den svenska kärnkraften hade avvecklats under 1980-talet enligt något av de två avvecklingsalternativ som 1978 års Energikommission presenterade, så skulle energisektorns utsläpp av svaveldioxid till luft ha varit tre till fyra gånger större än de är idag. Energikommissionens konsekvensutredning presenterade i början av 1980-talet två alternativ för en kärnkraftsutveckling. Det första kärnkraftsblock som då var under byggnad skulle inte tas i drift och de övriga sex skulle tas ur drift till 1990. Elanvändningen beräknades i detta alternativ till 105 TWh för år 1990, vilket skulle medfört att nio kolkondensanläggningar hade byggts. I verkligheten blev elanvändningen cirka 119 TWh år 1990. Det andra alternativet innebar att avvecklingen skulle påbörjas 1985 och elanvändningen beräknades till 95 TWh. Om avvecklingsplanerna hade genomförts, skulle energisektorns utsläpp av svaveldioxid ha varit tre till fyra gånger större än vad de är idag. I denna siffra har hänsyn tagits till att dagens miljöteknik ofta medger och i praktiken uppvisar lägre utsläppsvärden än vad som anges i tillståndsvillkor från början och mitten av 1980-talet.För kväveoxider och koldioxid skulle utsläppen ha varit två till tre gånger större. Den fortsatta driften av kärnkraften under perioden 1980-1990 har inneburit att utsläppen av svaveldioxid under dessa tio år har varit drygt 500 000 ton lägre än de skulle ha varit vid en avveckling av kärnkraften. Detta motsvarar just nu fyra års samlade utsläpp från Sverige. För kväveoxider är skillnaden under de tio åren cirka 200 000 ton och för koldioxid cirka 150 miljoner ton. Energiproduktionen (el-, gas- och värmeverk samt uppvärmning av bostäder och lokaler) svarade 1990 för utsläpp av 25 000-30 000 ton svaveldioxid. Enligt kraftindustrins beräkningar var elproduktionens andel cirka 10 % härav. Osäkerheten är betydande om Sveriges totala utsläpp av svaveldioxid år 1980. Trots detta har det med tämligen god noggrannhet gått att beräkna energisektorns utsläpp under åren 1980-1990 och att jämföra utsläppen med de som skulle ha uppkommit vid en avveckling av kärnkraften.
|
|
| 2. |
- Johansson, Gun-Britt, 1954-, et al.
(författare)
-
Svarvning och borrningi metallmatriskompositer (MMC)
- 1993
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Fyra gjutna metallmatriskompositer (MMC) har bearbetats vid svarvning och borrning. De fyra MMC-materialen bestod av aluminiummatriser förstärkta med partiklar av kiselkarbid (Sirp) i volymshalter mellan 10 och 20 %.Målet med arbetet har varit dels att utreda arbetsmaterialets inverkan på bearbetningen, dels att klarlägga prestanda för PCD och andra verktygsmaterial.Svarvning har utförts med verktyg av polykristallin diamant (PCD), diamantbelagda skär av hårdmetall och kiselnitrid, belagd och obelagd hårdmetall samt keramisict skär. Vid borrförsöken användes borr med skruvade skär av hårdmetall (U-borr från Sandvik Coromant) och lödd spiralborr (Deltaborr från Sandvik Coromant), med variation av hårdmetallsort och slipning av borrgeometrierna.Vi har inte sett någon större skillnad mellan de olika matrismaterialen. Högre volymshalt SiC-partiklar ger som förväntat högre förslitning.Vid både svarvning och borrning i aluminiumbaserade MMC år PCD ett oslagbart verktygsmaterial. PCD ger en utslitningstid på 10 minuter vid en skärhastighet på 437 m/minut. Bra resultat visar också de diamantbelagda verktygen, så länge diamantskiktet är intakt. Bästa resultat bland övriga testade verktyg uppvisar whiskersförstärkt keramik (CC670), beroende på dess kombination av hårdhet i grundmaterialet och seghet genom whiskersförstärkningen.Vid borrning med U-borr, var skåren utslitna redan efter 10 mm borrad längd. Beläggning gav ingen förbittring i det extremt abrasiva materialet, ej heller slipad egg. Vid testerna med Deltaborr (vars geometri är gynnsammare för borrning i MMC) höll borrarna längre, ca 200 mm. Här erhölls lägre förslitning med specialslipad egg jämfört med standardegg. Vid borrning med spiralborr av PCD borrades 2500 mm utan att borrarna var utslitna.Skärkraftsmätning i olika arbetsmaterial visade ingen signifikant skillnad. Skärkrafterna stiger snabbare för de keramiska skären i jämförelse med PCD, vilket tyder på att de keramiska skären förslits under skärkraftsmätningen medan diamantens eggskärpa år intakt.
|
|
