| 1. |
- Johansson, Marléne, 1953
(författare)
-
Att lära slöjd och hantverk
- 2014
-
Ingår i: Professorsinstallationen 2014, GU. - Göteborg : University of Gothenburg. ; , s. 36-37
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Att lära slöjd och hantverk. Att tillverka fysiska föremål är en av våra äldsta kunskapsformer; det är något som människan har gjort i alla tider och kulturer och gör än i dag. I ett samhälle som ska bygga på hållbar utveckling är det angeläget att ha kunskaper om föremåls livscykler. Skolans slöjdämne är förhållandevis ensamt om att låta barn och ungdomar utvecklas i kunskapsformen att tillverka fysiska föremål. I slöjden får eleverna möjlighet att utveckla insikter om hållbar utveckling när de med hjälp av redskap och material arbetar i en hel tillverkningsprocess från en idé till ett fysiskt slöjdföremål. Arbetsinsats, upplevd materialitet och föremålet kan inge respekt för hållbar utveckling och kulturella och etiska värden. Det kan vara lätt att tro att intresset för att kunna slöjda dämpas när allt finns lättillgängligt i vårt konsumtionssamhälle, men lyckligtvis kommer hållbarhet och funktion alltmer i fokus med nya värderingar. Slöjdverksamhet blomstrar på stickkaféer och i sociala medier. Hantverket förenar och blir gränsöverskridande på flera vis. En fantastisk känsla kan upplevas med föremål som använts länge vilket visar sig i trendig re-design av second-hand kläder. Idag vill allt fler kunna göra själv, som i do-it-yourself-rörelsen. I ett hållbart samhälle är det angeläget att ha kunskaper om material och tillverkning. Känn gärna på materialet i de kläder ni har på er, eller på materialet på stolen ni sitter på! Vad är det för material? Hur ska det skötas, och kan det tvättas? Var har det tillverkats, och hur har det transporterats hit? Kunskaper om varför föremål ser ut som de gör, vilka material de är tillverkade av och hur de blir till, främjar ett reflekterat bruk. Genom att själv få arbeta med material, känna dess möjligheter och begränsningar, utvecklas handlingsburen och kroppsbaserad kunskap. Slöjdarbete kan exempelvis innehålla att se och känna skillnad på om det bearbetade materialet känns tillräckligt mjukt, eller innebära känslan av hur kroppen blir ett med verktyget. I slöjdundervisningen får eleverna möjlighet att komma åt tidigare generationers inbyggda kunskaper som levandegörs via materialens, redskapens och slöjdteknikernas möjligheter och begränsningar. Att själv kunna bygga in sina tankar och idéer i ett fysiskt föremål är i stora delar unikt för skolans slöjdämne. Begreppet slöjd är gammalt och finns omtalat redan på 1300-talet i Östgötalagen. Ordböcker beskriver att slöjd grundar sig på det fornsvenska ordet slöghþ, som står för slughet, flitighet, skicklighet, kunnighet och klokhet, och av slögher, egenskapen att vara händig, flink, hantverksskicklig, konstfärdig, förfaren, skicklig, fyndig och påhittig. Slöjdbegreppets pedagogiska betydelse stämmer väl än idag när eleven i skolan bearbetar material till ett slöjdföremål. Att lära slöjd och hantverk innefattar såväl materiella som immateriella resurser. Men det färdiga slöjdföremålet kan också skugga lärprocessen vid tillverkningen. Att lära sig slöjda kan utveckla förmågor som självförtroende, uthållighet, organisationsförmåga, koncentration, initiativförmåga, problemlösning, att våga ta risker, att föreställa sig något som ännu inte finns, att se helhet och sammanhang samt att känna välbefinnande och få tid för tankar och känslor. Listan kan göras lång och kompetenserna kan relateras till de flesta yrkesområden. Trots det verkar dessa kompetenser inte värdesättas av föräldrar då de rangordnar slöjdämnet på näst sista plats av vilka skolämnen som är viktiga för deras barns studier eller framtid. I samma undersökning uppger eleverna att de tycker att slöjd är ett av de roligaste ämnena i skolan, ett ämne där de känner engagemang, får ta ansvar och vara med och påverka. Men resultaten visar också att eleverna är mindre säkra på vad de lär sig genom att slöjda. Slöjdämnets kunskapskvalitéer verkar vara gömda i slöjdföremålet. En för snäv kunskapssyn riskerar att slöjdkunnande räknas bort i jakten på kunskaper som kan mätas, vägas eller betygsättas. Kanske beror det på att slöjdforskning om lärande i slöjd är en bristvara. Forskningsresultat behövs också för att balansera eget tyckande och inför politiska beslut. Alla som har gått i svensk och nordisk skola har haft obligatorisk slöjdundervisning. Jag har förmånen att få arbeta med nordisk lärarutbildning och forskning. Min forskning handlar om lärande, interaktion och multimodalitet vid tillverkning av fysiska artefakter i slöjdrelaterade verksamheter, såväl i skola som i miljöer utanför skolan.
|
|
| 2. |
- Johansson, Marléne, 1953
(författare)
-
Dagboksmetod – att beskriva slöjdarbete med elevers och lärares egna ord
- 2011
-
Ingår i: Techne Journal. - 1893-1774. ; 18:1
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- I denna artikel ligger fokus på dagbokstexter för reflektion och lärande i skolans slöjdundervisning. Att dokumentera och skriva om sin dag och sina känslor har förekommit sedan människan började skriva. Dagböcker som lämnats åt efter¬världen har blivit intressanta dokument som speglat den tid de är skrivna i. Likaså pågår idag en omfattande dokumentation av händelser som snabbt når andra via virtuella medier. Däremot har dagboksanteckningar inom slöjdforskning använts först under senare år. I artikeln redogörs för erfarenheter med dagboks¬anteckningar insamlade som empiriskt forskningsunderlag vid tre tillfällen; Skolverkets första nationella utvärdering av grundskolans slöjdämne 1992–1996, NU-92 (Johansson, 1994, 1995; Skolverket, 1993, 1994a, 1994b), avhandlings¬studie av Johansson (Johansson, 1999, 2002) och Skolverkets andra nationella utvärdering av grundskolans slöjdämne 2003–2007, NU-03 (Hasselskog, 2004, 2010; Johansson & Hasselskog, 2008; Skolverket, 2005, 2007).
|
|
| 3. |
- Johansson, Marléne, 1953
(författare)
-
Didactical dimensions on digital learning: One Case of Developing Software and Content for Mobile Learning
- 2013
-
Ingår i: NERA/NFPF 41st Congress, Reykjavik, Iceland.
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- The main project Didactic Dimensions in Digital learning, DiDiDi, at Åbo Akademi University, Finland, was initiated in the spring of 2012 with a broad spectrum as its goal. DiDiDi ranges from tablet computers in the classroom to Second Life as a learning environment, and from laboratory teaching to teacher training. DiDiDi aims to gather theoretical knowledge on digital tools as pedagogic resources to support new theories on digital learning. DiDiDi wants to stay in touch with what is digitally happening in the classrooms in Finnish schools and participate in generating pedagogic theories for teaching through different projects. For example how learning is supported by using blogs in the classroom or using tablet computers while reading in class. One of the sub-projects in DiDiDi is Talking Tools, an interdisciplinary research- and development project with the ambition to develop a smartphone-based learning platform to support a variety of learning and teaching activities in sloyd [slöjd]. Sloyd is a subject taught in grades 1-9 in primary schools in Finland. In sloyd, learners design and manufacture unique artifacts in a multifaceted process involving several steps and decision making. Since every learner in sloyd works with a unique design, there are as many unique, asynchronous work processes as there are learners. Consequently, learners are in the need of different information at very different times. The sloyd teacher is therefore often forced to repeat her instructions for individual learners focusing the teacher-learner interaction on repeating rather than tutoring individual learner in their work process. The Talking Tools platform includes a range of learning tools from quick information access using code scanning technology to work process documentation in interactive micro blogs. Our hypotheses are that portable devices combined with online pedagogical content and documentation tools makes it possible to support a mode of learning that enables learners to work both individually and in groups, in their own time, at their own pace, and from their own place. This will hopefully help learners to more independently advance in their work process and change the character of the communication between the teacher and the learners.
|
|
| 4. |
- Johansson, Marléne, 1953, et al.
(författare)
-
Educational Sloyd–learning through making artefacts
- 2010
-
Ingår i: Accept paper, Technological learning & thinking conference, Vancouver, British Colombia, Canada.
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Educational Sloyd–learning through making artefacts.
|
|
| 5. |
- Johansson, Marléne, 1953, et al.
(författare)
-
Expressions of learning in sloyd practitices
- 2012
-
Ingår i: Paper, presenterat vid Making – an international conference on Materiality and Knowledge, Høgskolen i Telemark, Notodden, Norge.
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- Within the master's studies in sloyd education at the Faculty of Education, Abo Akademi University, a research project focusing on learning in sloyd activities in different areas of society has been initiated. The project is called Expressions of learning in sloyd practitices and is carried through during 2011-2013. The project is led by a working group of research leader PeD Mia Porko-Hudd, associate professor Ph.D. Marléne Johansson and lecturer PeD Barbro Sjoberg. The aim of the project Expressions of learning in sloyd practitices is to scientifically collect, analyze and report on how learning is expressed in sloyd activities in various areas such as day care centers, preschools and schools and as vocational, recreational and therapeutic activities. Also sloyd activities performed by various stakeholders such as students, teachers, parents, hobby crafts people and professional craftsmen are involved in the project. The project originated in a perceived need to, on the one hand, broaden the themes of research subjects within the scientifical discipline of sloyd education and on the other hand to facilitate the student's choice of theme and advancement in their master's theses. In the initial phase of the project (autumn 2011) a group of master students in sloyd education gathered an extensive empirical data material from sloyd practitices in various fields using video observations and audio recordings. The collected data is used only for scientific purposes, primarily for the students' master's theses. The collected data material should also be made available to graduate students and postdoctoral researchers in order to write articles and reports. In addition, an aim of the project is to analyze the conclusions of the master theses on a meta level to obtain an idea of how learning has been expressed in the researched sloyd practitices.
|
|
| 6. |
- Johansson, Marléne, 1953, et al.
(författare)
-
Kommunikationens inbäddade resurs för lärande i slöjdundervisningen
- 2014
-
Ingår i: Forskning om undervisning och lärande. - 2001-6131. ; 12:1, s. 5-20
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Artikeln fokuserar kommunikativa aspekter i slöjdundervisning och baserar sig på en delstudie inom projektet "Lärandets uttryck i slöjdpraktiker". Det empiriska materialet består av videodokumentation av ett undervisningstillfälle i textilslöjd. I artikeln redogörs för studiens forskningsresultat som speglar hur olika kommunikativa aspekter används som resurs för lärande under ett slöjdtillfälle i skolan. Resultaten kan bidra till att stärka slöjdens roll som skolämne då de visar att elever, utöver sådant som kan uppfattas som traditionella slöjdkunskaper, också ges möjligheter att bli delaktiga i värdegrundsfrågor som finns inbäddade i kommunikationen.
|
|
| 7. |
- Johansson, Marléne, 1953
(författare)
-
Läroämnet slöjd. − att tänka om, − att veta om, − att tycka om : Pedagogiska rum i fokus. Lärande i ett framtidsperspektiv
- 2011
-
Ingår i: Rapport från Pedagogiska fakulteten vid Åbo Akademi, nr 32/2011. - Vasa, Finland : Pedagogiska fakulteten, ÅA. - 9789521226656 ; , s. 71-88
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Slöjd har funnits som läroämne i det finländska skolsystemet allt sedan introduktionen av folkskolan på 1860-talet. Genom tiderna har läroämnet utvecklats i takt med samhällsutvecklingen. Inledningsvis var slöjden (dåvarande handarbete) ett könsindelat läroämne med betoning på undervisning av färdigheter som kunde komma till nytta i vardagslivet i ett agrart samhälle. Numera är slöjd (inkluderande textilslöjd och teknisk slöjd) ett mångdimensionellt vetenskapligt grundat gemensamt läroämne för alla elever. Trots läroämnets långa historia och existens i den grundläggande utbildningen samt forskning inom området, får slöjden fortfarande i många sammanhang gå upp till kamp för att berättiga sin existens. Kunskaperna och färdigheterna som slöjden kan erbjuda har dock inte passerat ett bäst före datum. Fortfarande, om inte till och med i större utsträckning än tidigare, behöver människorna få ta del av de lärprocesser, kunskaper och färdigheter som slöjden kan erbjuda. I föreliggande artikel diskuteras läroämnets existens och utmaningar utgående från tre perspektiv; ett läroplansperspektiv som fokuserar på ett politiskt tänkande om slöjdundervisningen, ett forskningsperspektiv som beskriver ett vetenskapligt grundat vetande om slöjdundervisningen samt ett generellt perspektiv som grundar sig på allmänhetens värderingar och tyckande om slöjdundervisningen.
|
|
| 8. |
- Johansson, Marléne, 1953
(författare)
-
Slöjdkunnande som central framtidsinvestering
- 2011
-
Ingår i: Paper, presenterat vid NOFA3, Den tredje nordiska ämnesdidaktikkonferensen, Karlstads universitet.
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Rubriken "Slöjdkunnande som central framtidsinvestering" kan antingen uppfattas som en fråga eller som ett påstående. Utifrån traditionsbundna värderingar om skolans slöjdämne och slöjdkunnande jämte brist på uppmärksamhet om kunskapsområdets styrka behöver forskningsresultat bättre nyttjas i diskussioner om vilka kunskaper elever skall ges möjlighet att lära. I ett samhälle med snabba förändringar är det komplicerat att förutsäga vilka kompetenser skolan skall utveckla. I skolans slöjdämne får eleverna möjlighet att utvecklas i en av de äldsta och ständigt aktuella kunskapsformerna; att med hjälp av redskap bearbeta olika material och tillverka föremål. Över tid har kunskapsområdet blivit indelat i olika skolämnen efter varje lands traditioner och politiska beslut. Förnyad läroplan och ny struktur på lärarutbildningen i Sverige är ett bidrag till en ny ton i samhällsförändringen. Att tillverka föremål kan diskuteras som nytta eller nöje i ett samhälle som är översvämmat av olika föremål. Nyttan har ändrats över tid. Elevers egentillverkade föremål tenderar att skugga de kunskaper eleverna har möjlighet att erövra under slöjdarbetet. Skolverkets nationella mätningar har visat att eleverna tycker att slöjdämnet är ett av de roligaste ämnen i skolan och där de har störst påverkansmöjligheter. Samtidigt anger eleverna att kunskaperna inte är nyttiga vare sig för fortsatta studier eller framtid. Likaså rangordnar föräldrarna slöjdämnet som mindre viktigt för deras barns utveckling och lärande. Att fantisera och själv tänka ut, att få utveckla kreativitet, initiativförmåga, problemlösning, självförtroende, vilja ta risker och nå resultat, eller att integrera design, teknik och upplevd materialkännedom, komma nära historien och resurshushållningsaspekter, känna lust och välbefinnande eller se resultatet i ett fysiskt föremål tycks inte vägas in i uppfattningarna. Än mer forskning och medvetenhet behövs för att visa på både immateriella och materiella värden när elever lär sig slöjda. Om inte slöjdkunnande uppmärksammas som en central framtidsinvestering kan eleverna få en kunskapslucka som upptäcks först när blicken höjs.
|
|
| 9. |
- Johansson, Marléne, 1953, et al.
(författare)
-
Smart slöjd med smarta mobiltelefoner? – om didaktiska dimensioner i digitalt lärande
- 2013
-
Ingår i: Tilde- skriftserie, nr 1/2013. - Umeå : Umeå universitet, Institutionen för estetiska ämnen. - 9789174596472
-
Bokkapitel (refereegranskat)abstract
- Slöjd undervisas ofta utan läroböcker eller didaktiskt utvecklade läromedel, läraren skapar oftast sina läromedel enligt vad arbetsområdena, undervisningen och eleverna förutsätter. Även om läraren undervisar ämnestekniker för en hel grupp, är det oftast nödvändigt att upprepa undervisningen för enskilda elever. ”Vad och hur ska jag göra nu?” är en mycket vanlig fråga som slöjdläraren möter. I många skolor har eleverna tillgång till en stationär internetuppkopplad dator i slöjdsalen. Att alla elever samtidigt följer med vad läraren visar med hjälp av en projektor eller att endast en eller några elever åt gången kan sitta vid en dataskärm fungerar ändå inte ändamålsenligt i alla undervisningssituationer. Alla elever har heller inte samtidigt behov av samma information eller undervisning. Tvärtom är det ofta så att elever har behov av väldigt varierande information under helt olika tidpunkter. De individuella slöjdprocesserna medför individuella lärandebehov. I och med teknikens utveckling och tillgången till förmånligare smarta mobiltelefoner med stor minneskapacitet och snabb internetuppkoppling, upplever vi att en stationär dator i slöjdsalen nu kunde kompletteras med smarta mobiltelefoner. Syftet med det slöjdpedagogiska projektet Talking Tools är att i samarbete med näringslivet utveckla en applikation, så kallad ”app”, för smarta mobiltelefoner som fungerar som en digital lärmiljö i slöjden. Visionen är att appen kan bidra till att dels öka elevens självständighet och medvetenhet i lärandesituationen, dels skapa nya undervisningspraktiker där läraren kan skifta fokus och karaktär på kommunikationen med eleverna.
|
|
| 10. |
- Johansson, Marléne, 1953, et al.
(författare)
-
Smart slöjd med smarttelefon? Ett forsknings- och utvecklingsprojekt om didaktiska dimensioner i digitalt lärande
- 2012
-
Ingår i: Paper, presenterat vid KLÄM, Konferens om Lärande, Ämnesdidaktik och Mediebruk, Umeå universitet.
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Slöjd undervisas oftast utan läroböcker eller didaktiskt utvecklade läromedel. På grund av läroämnets elevcentrerade och produktiva karaktär skapar läraren långt själv sina läromedel enligt vad arbetsområdena, undervisningen och eleverna förutsätter. Även om läraren undervisar ämnesteknologi för en hel grupp, är hon många gånger tvungen att upprepa undervisningen för enskilda elever. "Vad och hur ska jag göra nu?" är en mycket vanlig fråga som slöjdläraren möter. I många skolor har eleverna tillgång till en internetuppkopplad dator i slöjdsalen. Att alla elever samtidigt följer med vad läraren visar med hjälp av en projektor eller att endast en eller några elever åt gången kan sitta vid en dataskärm fungerar ändå inte ändamålsenligt i alla undervisningssituationer. Alla elever har heller inte samtidigt behov av samma information eller undervisning. Tvärtom är det ofta så att elever har behov av väldigt varierande information under helt olika tidpunkter. De individuella slöjdprocesserna medför individuella lärandebehov. I och med teknikens utveckling upplever vi att en stationär dator i slöjdsalen nu kunde kompletteras med smarttelefonen som med tiden verkar bli allt vanligare. Syftet med det slöjdpedagogiska projektet vid Åbo Akademi är således att i samarbete med näringslivet utveckla en applikation för smarttelefoner som fungerar som en digital lärmiljö i slöjden. Parallellt med innehållsproduktionen forskas i hur användningen av den nya tekniken påverkar elevens lärande i slöjd. Forskningsfrågor som inledningsvis står i fokus utgörs av följande: -Hur påverkar användningen av a pplikationen elevens lärande i slöjd? - Vilka mönster i elevens sociala lärande syns vid användning av applikationen? - Hur inverkar användningen av applikationen på elevens intresse för slöjd? Det slöjdpedagogiska delprojekt ingår i projektet "Didaktiska dimensioner i digitalt lärande" som är ett brett upplagt forsknings- och utvecklingsprojekt med fotfäste vid Åbo Akademi i Vasa.
|
|
