| 1. |
-
Barns röster om våld : att tolka och förstå
- 2008. - 1
-
Samlingsverk (redaktörskap) (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Den här boken har två syften. Det första är att utifrån aktuell forskning inom området ge en inblick i kvalitativa, tolkande perspektiv på barn som upplever våld i sin familj. Här är barnens egna röster om sina upplevelser och situation utgångspunkten. Det andra syftet är att ge en grundläggande kunskap om den "nya" barndomssociologin som teori och metod - både i praktiskt arbete med den här gruppen barn samt deras familjer och i forskning.
|
|
| 2. |
|
|
| 3. |
- Eriksson, Maria, et al.
(författare)
-
Barn som offer och aktörer
- 2008
-
Ingår i: Sociologisk forskning. - : Sveriges sociologförbund. - 0038-0342 .- 2002-066X. ; 45:2, s. 81-86
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)
|
|
| 4. |
- Eriksson, Maria, 1969-, et al.
(författare)
-
Delaktighet i familjerättsprocesser för barn som upplevt pappas våld mot mamma
- 2006
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Barn som upplevt pappas våld mot mamma kan i dagens Sverige ses som brottsoffer. Tvister om vårdnad, boende och umgänge ska lösas med barnens bästa för ögonen och i enlighet med barnkonventionen beakta barns inställning med hänsyn till deras ålder och mognad. I papret vill vi belysa dessa frågor i dialog med såväl barndomssociologins diskussioner om barns aktörskap som samtida diskussioner om barn som upplever mäns våld mot kvinnor i sin familj. Syftet är vidare att problematisera frågan om barns delaktighet utifrån frågan om ’barn’ som en social position och ett kulturellt fenomen i samhällets ålders- och generationsordning och vilken betydelse detta kan få för professionellas tolkningar och bemötande av barn som upplever pappas våld mot mamma. De empiriska exemplen hämtas från ett pågående explorativt forskningsprojekt om barn som sociala aktörer i möten med vårdnads-, boende-, umgängesutredare.
|
|
| 5. |
- Eriksson, Maria, et al.
(författare)
-
Delaktighet i familjerättsprocesser för barn som upplevt pappas våld mot mamma : Paper presenterat vid Forskningskonferens 8-10 november 2006 om Utsatt barndom, sårbara familjer och samhällets insatser
- 2006
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- Barn som upplevt pappas våld mot mamma kan i dagens Sverige ses som brottsoffer. Tvister om vårdnad, boende och umgänge ska lösas med barnens bästa för ögonen och i enlighet med barnkonventionen beakta barns inställning med hänsyn till deras ålder och mognad. I papret vill vi belysa dessa frågor i dialog med såväl barndomssociologins diskussioner om barns aktörskap som samtida diskussioner om barn som upplever mäns våld mot kvinnor i sin familj. Syftet är vidare att problematisera frågan om barns delaktighet utifrån frågan om ’barn’ som en social position och ett kulturellt fenomen i samhällets ålders- och generationsordning och vilken betydelse detta kan få för professionellas tolkningar och bemötande av barn som upplever pappas våld mot mamma. De empiriska exemplen hämtas från ett pågående explorativt forskningsprojekt om barn som sociala aktörer i möten med vårdnads-, boende-, umgängesutredare.
|
|
| 6. |
- Eriksson, Maria, et al.
(författare)
-
Delaktighet i familjerättsprocesser för barn som upplevt pappas våld mot mamma
- 2007
-
Ingår i: Socionomen forskningssupplement. ; :22, s. 78-89
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Syftet med artikeln är att diskutera förutsättningar för och hinder för utsatta barns delaktighet i familjerättsliga utredningsprocesser. En teoretisk ram för analyser av delaktighet för utsatta barn skisseras i dialog med den nya barndomsforskningens/ barndomssociologins diskussioner om barns aktörskap respektive samtida diskussioner om barn som brottsoffer då de utsätts för mäns våld mot kvinnor i sin familj. Vi argumenterar för att delaktighet bör ses både ur ett aktörs- och rättighetsperspektiv och ett omsorgsperspektiv. Implikationerna av de teoretiska resonemangen belyses med hjälp av intervjuer med utsatta barn som själva gått igenom familjerättsliga utredningsprocesser. Intervjumaterialet är hämtat från ett forskningsprojekt om utsatta barn som sociala aktörer i vårdnads- boende- och umgängesutredningar (2005 – 2007).
|
|
| 7. |
- Eriksson, Maria, 1969-, et al.
(författare)
-
Familjerättsutredares bemötande och barns strategier : bemyndigande eller underordning av utsatta barn?
- 2008
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- Barn som upplevt pappas våld mot mamma kan i dagens Sverige ses som brottsoffer. Tvister om vårdnad, boende och umgänge ska lösas med barnens bästa för ögonen och i enlighet med barnkonventionen beakta barns inställning med hänsyn till deras ålder och mognad. Med utgångspunkt i ett kvalitativt forskningsprojekt om utsatta barn som sociala aktörer i möten med vårdnads-, boende-, umgängesutredare diskuterar papret utredares bemötande av utsatta barn och barns strategier i möte med utredare samt i utredningsprocessen i stort. De olika former av bemötande som kan rekonstrueras ur barnens berättelser sträcker sig från ett empatiskt, inkännande och barnorienterat förhållningssätt till ett distanserat, vuxenorienterat förhållningssätt som diskvalificerar barnet både som subjekt i processen och som offer för pappans våld. När de gäller barnens strategier sträcker dem sig från en accepterande medverkan i processen, över motvillig medverkan till öppen protest och aktiva försök att åstadkomma en högre grad av delaktighet för sig själv. Diskussionen mynnar ut i frågan om relationen mellan de vuxna utredarnas bemötanden av barn och barnens strategier och vad den typ av bemötanden som beskrivs kan innebära för utsatta barn.
|
|
| 8. |
- Eriksson, Maria, 1969-, et al.
(författare)
-
Familjerättsutredares bemötande och barns strategier – bemyndigande eller underordning av utsatta barn? : Paper presenterat vid Sociologförbundets årsmöteskonferens, Östersund, 31 januari - 1 februari 2008
- 2008
-
Ingår i: Sociologförbundets årsmöteskonferens, Östersund, 31 januari - 1 februari 2008.
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- Barn som upplevt pappas våld mot mamma kan i dagens Sverige ses som brottsoffer. Tvister om vårdnad, boende och umgänge ska lösas med barnens bästa för ögonen och i enlighet med barnkonventionen beakta barns inställning med hänsyn till deras ålder och mognad. Med utgångspunkt i ett kvalitativt forskningsprojekt om utsatta barn som sociala aktörer i möten med vårdnads-, boende-, umgängesutredare diskuterar papret utredares bemötande av utsatta barn och barns strategier i möte med utredare samt i utredningsprocessen i stort. De olika former av bemötande som kan rekonstrueras ur barnens berättelser sträcker sig från ett empatiskt, inkännande och barnorienterat förhållningssätt till ett distanserat, vuxenorienterat förhållningssätt som diskvalificerar barnet både som subjekt i processen och som offer för pappans våld. När de gäller barnens strategier sträcker dem sig från en accepterande medverkan i processen, över motvillig medverkan till öppen protest och aktiva försök att åstadkomma en högre grad av delaktighet för sig själv. Diskussionen mynnar ut i frågan om relationen mellan de vuxna utredarnas bemötanden av barn och barnens strategier och vad den typ av bemötanden som beskrivs kan innebära för utsatta barn.
|
|
| 9. |
- Eriksson, Maria, 1969-, et al.
(författare)
-
Familjerättsutredares bemötanden av barn som upplevt våld och barnens strategier
- 2009
-
Ingår i: Socialvetenskaplig tidskrift. - Lund. - 1104-1420 .- 2003-5624. ; :1, s. 20-37
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Since the early 1990s a chain of law reforms have intended to increase children’s participation in family law proceedings. Based upon a study of vulnerable children as social actors in family law proceedings this article explores family law investigators’ approaches to children, and children’s strategies in encounters with investigators as well as the investigation process at large. The discussion is based upon thematically structured interviews with children whose father has been violent to their mother. The different kinds of investigator approaches that can be reconstructed from the children’s narratives span from an emphatic and child-oriented approach to a distant, adult-oriented one disqualifying the child as participant in the process and as victim of violence. Children’s strategies span from accepting cooperation in the process, unwilling cooperation, open protest to attempts to achieve a higher degree of participation in the process. Most commonly, children have been approached as ‘protected child’ or as ‘disqualified adult’. The informants’ descriptions of themselves as unwilling, unavailable, or openly protesting, tend to coincide with the latter position: to get neither influence over the investigation process nor care and empathy seems to be the most problematic position from children’s point of view. As regards children’s experiences of violence these have rarely been a topic for dialogue between child and investigator. The children have mainly been approached as ‘protected victims’, ‘invisible victims’ or even ‘unprotected victims’ when the children’s own vicitimisation has become visible to investigators but the children are left without protection. Drawing upon this sample of informants, we suggest that the most challenging task for family law investigators seems to be to make children’s vulnerable position visible and at the same time offer them a high degree of participation: to approach them as victims and actors
|
|
| 10. |
- Eriksson, Maria, 1969-, et al.
(författare)
-
Girls and boys as victims : social workers’ approaches to children exposed to violence
- 2008
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- The paper is based upon an explorative research project on children as social actors in investigation processes regulated by the Swedish family law, with particular focus on children whose father is violent to the mother. The discussion draws upon interviews with 17 children in the ages 8-17 who have participated in such processes and these children’s narratives about encounters with investigators. Our analytical framework combines a care perspective focused upon the vulnerable position of children exposed to violence, and a rights/participation perspective focusing upon children’s agency and right to participation. We show how investigators create at least four different victim positions for children in the investigation process: protected victim, invisible victim, unprotected victim, and victim with participation. Problematic aspects of investigators’ approaches are discussed in-depth and we exemplify the kind of practices that create the position invisible and unprotected victim respectively. These positions and practices are also linked to a wider context of interacting forms of inequality, in particular inequality tied to age and gender. Here, we focus upon what notions of the child, victims, girlhood and boyhood may mean for social worker’s approaches to children exposed to violence.
|
|
