| 1. |
- Ericsson, Karin, et al.
(författare)
-
The biogas value chains in the Swedish region of Skåne
- 2013
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Biogas systems are complex in the sense that they cut across several sectors, mainly agriculture, waste management and energy. Cooperation between actors in these sectors must work for biogas projects to be realised and successful. The aim of this report is to describe the biogas systems in Skåne from a value chain perspective, including important development pathways. The different segments in the value chain are mapped with regard to actors, actors in supporting activities, technologies and institutions (mainly regulations). Skåne is a fairly small part of Sweden in terms of land area but it is the most important agricultural and food producing region in Sweden and comparatively densely populated. These characteristics explain why Skåne is an important (if not the most important) biogas region in Sweden. The earliest applications of biogas were for the purpose of reducing the volume of sewage from waste water treatment plants. The biogas produced was used mainly for plant process needs and part of it was often flared. Much of the biogas today, from a variety of types of biogas plants, is upgraded and used for transport. The development towards transport applications can be traced back to the desire to reduce oil dependence and urban air pollution from diesel buses. Initially buses were converted to compressed natural gas, but with regional ambitions for fossil free public transport attention in recent years has turned to compressed biogas. Biogas value chains have developed in response to sustainability concerns in energy and transport, sewage sludge and waste handling, and in agriculture. The development has generated new business opportunities, especially in the field of upgrading. The production of biogas, for transport fuel, waste handling and fertiliser, is expected to continue to grow in Skåne.
|
|
| 2. |
- Nikoleris, Alexandra, et al.
(författare)
-
Elektrobränslen - en kunskapsöversikt
- 2013
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- De vanligtvis beaktade fossilfria alternativen till dagens olje- och fossilgasbaserade drivmedel i transportsektorn är förnybar el, vätgas och biodrivmedel. De begränsningar, osäkerheter och problem som finns med batterier, vätgas och biodrivmedel gör det intressant att beakta möjligheterna att från el producera kolhaltiga drivmedel – flytande och gasformiga kolväten. Dessa så kallade elektrobränslen har en rad viktiga fördelar. De kan produceras från förnybar primärel och ses ibland som ett sätt att lagra billig ”överskottsel” från variabel elproduktion (detta gäller dock även batterier och vätgas). Elektrobränslen kan relativt enkelt integreras i befintlig infrastruktur och fordon. Elektrobränslen har också flera viktiga nackdelar. Verkningsgraden i kilometer per kWh el för en bil med elektrobränslen kan hamna på en tiondel av batteribilens (0,5-1 km/kWh jämfört med 5 km/kWh för en batteribil). Elektrobränslen i förbränningsmotorer har dessutom liknande problem som dagens fordon med utsläpp av luftföroreningar och buller. Av dessa skäl är alltså batteri- och bränsleceller att föredra i de fordonstillämpningar där de fungerar. Men framtida behov av fossilfria kolväten i andra tillämpningar såsom flyg, tunga transporter och arbetsmaskiner kan motivera även en utveckling av elektrobränslen. Det finns många möjliga processvägar och slutprodukter. Elektrolys av vatten och koldioxid kan producera en syntesgas liknande den från termisk förgasning, och som på samma sätt därefter kan processas till kolväten. Vätgas kan integreras med biobaserad produktion som har ett överskott på koldioxid i syntesgasen för att höja utbytet av kolväten. Vätgas kan också reageras med koldioxid (exempelvis från uppgradering av biogas) för produktion av metan eller metanol. Viktiga frågor att utreda vidare är bland annat vilka källor till biogen koldioxid som finns och vilka möjligheter som finns till integration med biobaserad drivmedelsproduktion. Ett förslag är därför att öka forskningen generellt inom området och samtidigt utreda vilken roll Sverige och svensk industri kan ha i en framtida utveckling.
|
|
