| 1. |
- Andersson, Anders, et al.
(författare)
-
A transcriptional timetable of autumn senescence
- 2004
-
Ingår i: Genome Biology. - : Springer Science and Business Media LLC. - 1465-6906 .- 1474-760X. ; 5:4, s. R24-
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Background We have developed genomic tools to allow the genus Populus (aspens and cottonwoods) to be exploited as a full-featured model for investigating fundamental aspects of tree biology. We have undertaken large-scale expressed sequence tag (EST) sequencing programs and created Populus microarrays with significant gene coverage. One of the important aspects of plant biology that cannot be studied in annual plants is the gene activity involved in the induction of autumn leaf senescence. Results On the basis of 36,354 Populus ESTs, obtained from seven cDNA libraries, we have created a DNA microarray consisting of 13,490 clones, spotted in duplicate. Of these clones, 12,376 (92%) were confirmed by resequencing and all sequences were annotated and functionally classified. Here we have used the microarray to study transcript abundance in leaves of a free-growing aspen tree (Populus tremula) in northern Sweden during natural autumn senescence. Of the 13,490 spotted clones, 3,792 represented genes with significant expression in all leaf samples from the seven studied dates. Conclusions We observed a major shift in gene expression, coinciding with massive chlorophyll degradation, that reflected a shift from photosynthetic competence to energy generation by mitochondrial respiration, oxidation of fatty acids and nutrient mobilization. Autumn senescence had much in common with senescence in annual plants; for example many proteases were induced. We also found evidence for increased transcriptional activity before the appearance of visible signs of senescence, presumably preparing the leaf for degradation of its components.
|
|
| 2. |
|
|
| 3. |
- Rönnelid, Johan, et al.
(författare)
-
Immune complexes from SLE sera induce IL10 productionfrom normal peripheral blood mononuclear cells by anFcvicious cycle maintaining B cell hyperactivity in SLEgRII dependent mechanism : implications for a possible vicious cycle maintaining B cell hyperactivity in SLE
- 2003
-
Ingår i: Annals of the Rheumatic Diseases. - : BMJ. - 0003-4967 .- 1468-2060. ; 62:1, s. 37-42
-
Forskningsöversikt (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- BACKGROUND: Raised interleukin (IL)6 and IL10 levels are thought to contribute to the pathogenesis of systemic lupus erythematosus (SLE) by enhancing autoantibody production and immune complex (IC) formation. These immune complexes can then stimulate cellular reactions through Fc and complement receptors. OBJECTIVE: To investigate whether circulating SLE ICs stimulate type 2 cytokine production. METHODS: Twenty serum samples from patients with active SLE were compared with sera from 18 healthy controls. Sera and polyethylene glycol (PEG) precipitates from sera were added to peripheral blood mononuclear cell (PBMC) cultures, and the production of IL10 and IL6 was investigated by enzyme linked immunospot assay (ELISPOT) and enzyme linked immunosorbent assay (ELISA). Fc gamma receptor (FcgammaR) antibodies were used in blocking experiments, and flow cytometry was used to assess the correlation between monocyte FcgammaR expression and IC-induced cytokine production. RESULTS: Ten per cent dilutions of the SLE sera induced a significantly increased number of IL10-producing cells in comparison with control sera (median, 11.75 v 1.25 spot forming cells/50 000 PBMC; p<0.0001). PEG precipitates from SLE sera also induced significantly increased levels of IL10 (p=0.016) and IL6 (p=0.042) in comparison with control PEG precipitates. IL10 production induced by SLE PEG precipitates or by artificial ICs could be blocked by anti-FcgammaRII antibodies, and the FcgammaRII expression on CD14+ monocytes correlated with the IC-induced production of IL10 and IL6. CONCLUSIONS: SLE sera stimulate IL10 and IL6 production from PBMC, and this effect is at least partly explained by precipitable ICs acting through FcgammaRII. This effect provides a possible mechanism for the enhanced production of IL10 in SLE, whereby B cell activation, antibody production, IC stimulated monocytes/macrophages, and type 2 cytokines create a vicious cycle that may help to maintain B cell hyperactivity in SLE.
|
|
| 4. |
|
|
| 5. |
- Akesson, Karl Petter, et al.
(författare)
-
Designing leisure applications for the mundane car-commute
- 2002
-
Ingår i: Personal and Ubiquitous Computing. - : Springer Science and Business Media LLC. - 1617-4909 .- 1617-4917. ; 6:3, s. 176-187
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Commuting by car from home to work can be very time consuming. We have conducted a study to explore what people are doing, and want to do, while commuting. People use their time in the car on a wide variety of activities with great innovation. There was no unanimous activity that everyone wanted, rather a wide variety of activities were requested. Three different categories of activity were identified which we refer to as mundane, vocational and traffic related. To demonstrate a possible IT service supporting commuters, a prototype based on speech output and a simple input mechanism from a wheel was developed. This service moves sampling of music from the conventional shop into the car. The prototype was informally tested with users, which resulted in a number of improvements. Preliminary user results indicate good functionality, a comprehensive interaction interface.
|
|
| 6. |
- Andersson, Jan, et al.
(författare)
-
Utslagen fiskrekrytering och sviktande fiskbestånd i Kalmar läns kustvatten
- 2000
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Undersökningar gjorda 1994-1997 i ett antal områden i Kalmarsund visade minskande bestånd av främst gädda och abborre samt en låg årsyngelproduktion vid jämförelse med tidigare studier. Observationerna stöddes av rapporter från fiskare och allmänhet och uppfattades så allvarliga, att ett tvåårigt forskningsprojekt beslutades genomföras för att dels dokumentera skadornas karaktär och geografiska utbredning, dels analyserade bakomliggande orsakerna. Projektet, som pågick under 1998-1999, omfattade ett flertal områden efter Kalmarsunds fastlandskust, ett område öster om Öland, samt några referensområden norr om sundet och ett söder därom. Inventerande provfisken och årsyngelundersökningar gjordes för att kartlägga fisksamhällets sammansättning och rekryteringen till de vuxna bestånden. Trålningar genomfördes under abborrens kläckningsperiod för att mäta tätheten av fisklarver samt undersöka deras överlevnad och tillväxt. I samband med detta gjordes insamlingar av djurplankton för att kartlägga larvernas födounderlag. Fält- och laboratorieexperiment genomfördes för att studera romutveckling, kläckning och larvöverlevnad hos gädda och abborre. Som stöd vid tolkningarna av resultaten inhämtades vattenkemiska data från den samordnade kustvattenkontrollen i Kalmar län.Tätheten av främst vuxen abborre men även gädda var mycket låg i området mellan Emån och Revsudden i sundets mitt och andelen gamla fiskar var stor. Även längre ner mot länsgränsen fanns tecken på att bestånden var negativt påverkade. På lokalen vid östra Öland var tätheterna likaså mycket låga. Inventeringen av årsyngel gav en ännu mer negativ bild. Bara ett fåtal yngel av abborre och gädda fångades i hela Kalmarsundsområdet. Även yngel av karpfiskar,strömming och stubbar förekom i lågatätheter. Något påverkade alltså fiskrekryteringen så negativt, att även de vuxna bestånden av flertalet arter reducerats. Det strandnära yngel- och småfisksamhället dominerades av spiggar, vilka förekom i högre tätheter än i referensområdena. Resultaten från de lokaler som besökts vid upprepade tillfällen visade att skadorna förvärrats med tiden.Vattenkemiska data visade, att högsalt- eller ammoniumhalt knappast kunde vara en tänkbar förklaring till den uteblivna rekryteringen. Ammoniumhalterna når inte skadliga nivåer i rekryteringsområdena, och salthalten har minskat i stället för ökat i kustområdet under de senaste 10 åren. Såväl fält- som laboratorieexperimenten gav resultat som talar emot en toxisk påverkan på föräldrafiskar eller ägg och larver. Befruktningsgrad, kläckning och larvöverlevnad vartill synes normala. Undersökning av snäckor från de områden där kläckningsförsök och rekryteringsstudier genomfördes, visade att det åtminstone detta år inte förekom larver eller cerkarier ögonsugmasken Diplostomum sp. under den känsliga period då fisklarver kan dödas av parasitangrepp. Eutrofiering har förts fram som en tänkbar orsak till den sviktande fiskrekryteringen. Närsaltsdata visar att området är övergött, och en förändrad kväve/fosforkvot antyder att primärproduktionen blivit alltmer kvävebegränsad under produktionsperioden senare år.Eutrofieringen yttrar sig som en ökning av primärproduktionen. Halterna klorofyll-a har tenderat att öka i de kustnära vattnen och bedöms som höga enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder för miljökvalitet, Kust och Hav (1999). Under de senaste 4-5 åren har halterna emellertid sjunkit, vilket kan kopplas till ökat siktdjup. Utvecklingen indikerar att en större del av primärproduktionen under senare år sker i det bentiska växtsamhället. Denna utveckling ses inte i referensområdena. Även om en rik bottenvegetation normalt är positivt för fisk, kan alltför kraftig algpåväxt ha flera negativa effekter, t ex att leksubstraten försämras. En förskjutning av produktionen från pelagiska mikroalger till det bentiska systemet kan också innebära att fiskens födotillgång påverkas. Analyserna av zooplanktonproven visade tydliga avvikelser jämfört med referensmaterialen, såväl vad avser artsammansättning som täthet, och indikerar att födounderlaget försämrats för pelagiska fisklarver, t ex abborre, strömming och stubbar.Utsläppen från Mönsterås Bruk har också ansetts utgöra en möjlig förklaring. Om skadorna på fisk beror på eutrofiering, kan effekterna av brukets utsläpp ses som ett bidrag bland andra till den antropogena belastningen i området. Risken för att toxiska eller hormonellt störande ämnen i avloppsvattnet påverkat fisken måste enligt resultaten från fält och laboratorieexperimenten bedömas vara liten.Kalmarsund hyser landets tätaste skarvkolonier. Teoretiska beräkningar, baserat på uppskattningar av skarvbeståndets storlek, visar att dess konsumtion skulle kunna uppgå till den totala produktionen av stationär fisk i området vilket kan vara en viktig förklaring till de minskande tätheterna. Det finns dock observationer som talar mot skarven som den enda bakomliggande faktorn. Årsyngel utnyttjas normalt inte som föda av skarvarna, och rekryteringen försämrades inte bara för de stationära arterna abborre och gädda, utan även för stubbar och sillar vars vuxna bestånd inte påverkas lika starkt av skarv. Modellsimuleringar visar dock, att i dagens situation kan skarvpredationen effektivt motverka att bestånden återhämtar sig när, förhoppningsvis, rekryteringen åter börjar bli normal.
|
|
| 7. |
|
|
| 8. |
|
|
| 9. |
- Berggren Söderlund, Maria, et al.
(författare)
-
Biological variation of retinoids in man.
- 2002
-
Ingår i: Scandinavian Journal of Clinical & Laboratory Investigation. - : Informa UK Limited. - 1502-7686 .- 0036-5513. ; 62:7, s. 511-519
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- This investigation was undertaken to assess biological variation, especially the within-subject variations of all- trans retinoic acid, 13- cis retinoic acid and retinol in human serum. Diurnal variation and variation over a week, a month and a year were studied in 11 males (aged 21 - 54 years) and 17 females (aged 22 - 63 years), all subjectively healthy. We found no diurnal variation with the exception of all- trans retinoic acid, which had maximal concentrations at noon irrespective of food intake. Seasonal variations were marginal. Both all- trans and 13- cis retinoic acids had fairly high within-subject (13.1% and 12.6%, respectively) and between-subject coefficients of variation (15.9% and 21.0%, respectively), while the within-subject CV of retinol was less (5.6%, with a between-subject CV of 21.1%). Thus, the indices of individuality were <1 for all retinoids. The critical differences between two consecutive samples were <40% for the retinoic acids and <20% for retinol. Women had higher all- trans retinoic acid concentrations in serum (5.1 nmol/L vs. 4.5 nmol/L), lower 13- cis retinoic acid concentrations (4.5 nmol/L vs. 5.5 nmol/L) and lower retinol concentrations in serum (2.1 µmol/L vs. 2.5 µmol/L) than men. Thus, samples for retinoid determinations should be drawn in the morning and evaluated using separate gender reference intervals.
|
|
| 10. |
|
|
