| 1. |
- Andersson, Irene, et al.
(författare)
-
Teacher Education and the Core of Citizenship Education for Young Children
- 2008
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- Abstract This paper is a critical reflection on the basic ideas underpinning the new teacher education programmes at Malmö University. The main idea has been to combine subject studies, didactics and pedagogy in teacher education. We claim that personal encounters are one of the prerequisites for student teachers to learn and in depth understand in order to be able to translate into teaching. In the paper we will present and discuss some examples of personal encounters in relation to Citizenship Education within the main-subject “Social Science Subject and Children’s Learning”. This will illustrates a possible way of the construction of meaning in teacher education.
|
|
| 2. |
- Eriksson-Sjöö, Tina, et al.
(författare)
-
Att använda erfarenheter utanför ordinarie utbildningskontext- Studentens utveckling mot professionell kompetens
- 2008
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Projektets övergripande idé var att stödja studenters lärande genom att använda deras erfarenheter från förvärvsarbete eller föreningsverksamhet för att utveckla empatisk förmåga, perspektivtagande och värderingsförmåga. Avsikten var att bidra till utveckling mot professionell kompetens i lärar- och socionomutbildningarna. Projektet genomfördes i ett antal seminarier i socionom- respektive lärarutbildningen samt med en grupp högskolestudenter i Näktergalen mentorsverksamhet. Utgångspunkten för dessa seminarier var studenternas nedskrivna personliga berättelser från en situation/ett möte som väckt starka känslor positiva eller negativa. Berättelserna i jagform berättades, diskuterades och skrevs om från ett annat perspektiv – återberättades, bearbetades och kopplades till den kommande professionen. Den narrativa metoden och perspektivtagande visade sig betydelsefulla för att stärka studenters kompetenser inom området värderingsförmåga och förhållningssätt.
|
|
| 3. |
- Eriksson-Sjöö, Tina, et al.
(författare)
-
Studenters utveckling till professionell kompetens. Att an-vända erfarenheter utanför ordinarie utbildningskontext
- 2008
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- Denna rundabordssession presenterar ett pågående utvecklingsprojekt, som finansieras av Nshu, ”Studentens utveckling mot professionell kompetens”. Projektet omfattar studenter i socionom- och lärarutbildningarna samt studenter som är mentorer (högskolestudenter) i Näk-tergalen mentorsverksamhet. I denna verksamhet, Näktergalen, medverkar studenter från oli-ka områden inom Malmö högskola som mentorer för var sitt skolbarn. Projektets huvudsakliga syfte har varit att utveckla metoder som tillvaratar studenters erfaren-heter utanför ordinarie utbildningskontext på ett sätt som stödjer deras lärande inom områden av vikt för det yrke de utbildar sig till, särskilt värderingsförmåga och förhållningssätt. Att utveckla ett empatiskt och etiskt förhållningssätt, förmåga att ta den andres perspektiv och en medvetenhet om egna fördomar är exempel på värderingsförmåga och förhållningssätt som ingår i t ex lärares och socionomers professionella kompetens. Studenter kommer till högsko-lan med olika bakgrund och erfarenheter men sällan eller aldrig används eller utnyttjas deras arbetslivs- och föreningserfarenheter. På högskolor får ofta de studenter som har teoretiska kunskaper och kurser bakom sig ett försprång i fråga om skrivande och reflekterande. Tanken har varit att även betona studenters icke akademiska meriter, ge dem bekräftelse på att dessa erfarenheter är viktiga som grund för reflektion och utveckling mot professionell kompetens. Ett annat syfte med projektet har varit att i enlighet med Bolognaprocessens krav, bidra till formulering av lärandemål och bedömningsinstrument som hänför sig till lärandemål inom området värderingsförmåga och förhållningssätt. Studenters arbetslivs- eller föreningserfarenheter i allmänhet före eller vid sidan av studier tex. från servicesektorn, industri etc. men inte minst från social och pedagogisk verksamhet, tex. scout- eller idrottsledare, behandlingsassistent, aktiviteter i frivilliga organisationer har varit utgångspunkt för berättelser som studenterna skrivit. De har ombetts skriva en kort be-rättelse om en situation eller händelse som de varit med om. Det skulle vara en händelse som de minns eftersom den väckt starka känslor, positiva eller negativa. Den kan ha hänt nyligen eller för flera år sedan. Det kan handla om ett dilemma. Berättelserna har sedan varit underlag för diskussioner i seminarierna. Studenterna har också fått skriva om berättelserna från en annan persons perspektiv. Deltagande studenter har ingått i sex olika seminariegrupper omfat-tande 6-14 studenter i varje. Seminariegrupperna från socionom- och lärarutbildningarna har haft 8 seminarier under 2007. Detta sätt att arbeta med berättelser har vi inspirerats av från de kanadensiska forskarna Clan-dinin och Connelly som har studerat lärares kunskap uttryckt i begreppet "personal practical knowledge" baserat i vad de kallar "narratives of experience". Med utgångspunkt i bland an-nat Bateson har Clandinin och Connelly utvecklat begreppet "stories to live by" som ett sätt att förstå hur kunskap, kontext och identitet är relaterade och kan förstås narrativt. Projektet utvärderas med hjälp av en extern utvärderare, som för närvarande sammanställer resultaten. Utvärderingen är både formativ och summativ och har använt kvantitativa och kva-litativa data med utgångspunkt i deltagarnas självvärderingar. I projektgruppen ingår: Lena Rubinstein Reich, projektledare, Lärarutbildningen, Malmö högskola Carina Sild Lönroth, Mentorsverksamheten Näktergalen, Lärarutbildningen, Malmö högskola Tina Eriksson Sjöö, Hälsa och samhälle, Malmö högskola Ingrid Hillborg, Lärarutbildningen, Malmö högskola Pernilla Björemark, Lärarutbildningen, Malmö högskola Martina Campart, universitetslektor, Hälsa och samhälle, Malmö högskola
|
|
| 4. |
|
|
| 5. |
|
|
| 6. |
- Rubinstein Reich, Lena
(författare)
-
Developing Human Rights Didactics for Young Children in Teacher Education
- 2009
-
Ingår i: Proceedings of the eleventh Conference of the Children's Identity and Citizenship in Europe Thematic Network. - : CiCe Thematic Network Project. Institute for Policy Studies in Education, London Metropolitan University. ; , s. 74-77
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- What is Human Rights Didactics in preschool and early years of primary school? What kind of content and what kind of processes should be in focus? How can student teachers learn about and develop Human Rights Didactics? The UN Convention on the Rights of the Child (abbreviated CRC) was adopted by UN twenty years ago and although Sweden already in 1990 started to implement CRC in pre-school and school, it is still an ongoing process. The implementation is a matter for all higher education, especially for professions like teacher education (Hägglund & Thelander, 2003). Taking a self study approach (Loughran et al., 2004) from my own practice as a teacher educator as well as examples from my research as the point of departure the aim of this paper is to reflect on how student teachers learn and develop human rights didactics through CRC. Three different ways to implement CRC will be presented and discussed. The first ex-ample is a group work assignment where student teachers study CRC and develop didactic suggestions for content in preschool and school. The second example presents a mentoring scheme where student teachers encounter a child on a one-to-one basis. The third example is an assignment where student teachers in an essay present a study of children’s perspectives on specific subjects within the area of Social Sciences subjects.
|
|
| 7. |
- Rubinstein Reich, Lena, et al.
(författare)
-
Developing Professional Competences through Building Narratives of Life Experiences
- 2007
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- Paperet presenterar ett pågående projekt, som finansieras av Nshu, "Studentens utveckling mot professionell kompetens". Projektet omfattar studenter i socionom- och lärarutbildningarna samt studenter som är mentorer (högskolestudenter) i Näktergalen mentorsverksamhet. I denna verksamhet, Näktergalen, medverkar studenter från olika områden inom Malmö högskola som mentorer för var sitt skolbarn. Projektets huvudsakliga syfte har varit att utveckla metoder som tillvaratar studenters erfarenheter utanför ordinarie utbildningskontext på ett sätt som stödjer deras lärande inom områden av vikt för det yrke de utbildar sig till, särskilt värderingsförmåga och förhållningssätt.
|
|
| 8. |
- Rubinstein Reich, Lena, et al.
(författare)
-
Invandrade lärares arbetssituation och läraridentitet
- 2006
-
Ingår i: Educare. - : Malmö högskola, Lärarutbildningen. - 1653-1868 .- 2004-5190. ; :2, s. 66-107
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- This article is a report of the second part of a study of how one group of unemployed academics with migrant background perceives their encounter with the Swedish school system and how they construe their “new” teacher identities after a two-year complementary program where they have acquired Swedish teaching certification as Science and Math-teachers. The first part of the study comprised interviews with 28 of these teachers as well as with 12 administrators at the schools where the teachers were employed. This second part of the study was conducted three years later and comprises interviews with 26 of the 28 teachers. A significant result was that nearly all of the teachers who had taken the course had found employment as teachers four years later. Moreover, almost all of the teachers were employed in schools where the majority of the students had migrant backgrounds, that is, in schools where diversity in terms of ethnicity, religion and language is strong. Although the teachers stress their good command of subject areas, they make increasing use of their own migrant background over time. Indeed, their own background becomes an important component when they construe their teacher identities, and they tend to regard themselves as a resource in relation to the students with migrant background. In relation to their “Swedish” colleagues difference is increasingly marked, not similarity.
|
|
