SwePub
Sök i SwePub databas

  Utökad sökning

Träfflista för sökning "WFRF:(Schön Ulla Karin) srt2:(2010-2014)"

Sökning: WFRF:(Schön Ulla Karin) > (2010-2014)

  • Resultat 1-10 av 13
Sortera/gruppera träfflistan
   
NumreringReferensOmslagsbildHitta
1.
  •  
2.
  • Rosenberg, David, 1957-, et al. (författare)
  • Ett återhämtningsorienterat arbetssätt i Jönköpings län : erfarenher från ett uppföljningsarbete
  • 2014
  • Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
    • Under de senaste åren har forskning om återhämtning från psykisk ohälsa resulterat i ny kunskap som fått relevans för såväl socialtjänstens som psykiatrins verksamhetsfält. Allt fler verksamheter som ger stöd och vård till människor med psykisk ohälsa syftar att bli mer återhämtningsinriktade. Det innebär att verksamheter fokuserar mer på insatser som främjar individens önskemål och delaktighet, och mindre på omsorgsinriktade insatser som främst fokuserar på symtom eller funktionsnedsättning. De brukare som beskriver sin återhämtning lyfter fram delaktighet, hopp för framtiden, meningsfullhet och egenmakt som centrala i den individuella återhämtningsprocessen. Det utbildningsarbete som sedan 2010 har bedrivits i Jönköpings län kring ett återhämtningsinriktat arbetssätt, dialogutbildningar, resurspersoner och återhämtningsombud, ligger i linje med nationell och internationell forskning och utveckling. Syftet med dessa utbildningar har varit att utveckla värderingar och attityder i socialtjänst och psykiatri för att främja brukares återhämtning samt att omvandla återhämtningsperspektivet till konkreta arbetssätt. Under hösten 2013 kontaktades författarna till denna rapport av representanter från Regionförbundet i Jönköping för en diskussion om hur ett återhämtningsperspektiv kan omvandlas till konkreta arbetssätt. Återhämtningsombud hade utbildats och varit aktiva i de dialogutbildningar som genomförts. Man ville nu genomföra ett utvärderingsarbete av dialogutbildningarna för att undersöka vilken betydelse de hade på personalens förhållningssätt och bemötande, samt studera om det hade haft någon betydelse på brukarnas upplevelser av de insatser de får från psykiatri och socialtjänst. Föreliggande rapport är ett resultat av det utvärderingsarbetet.
  •  
3.
  •  
4.
  • Rosenberg, David, 1957-, et al. (författare)
  • Återhämtning : Från idé till praktik
  • 2014. - 2
  • Ingår i: Att leva med psykisk funktionsnedsättning. - Lund : Studentlitteratur. - 9789144083872
  • Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
  •  
5.
  • Schön, Ulla-Karin, 1970- (författare)
  • Brukarmedverkan i en evidensbaserad praktik
  • 2012
  • Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
    • BakgrundNär det gäller stöd och service till människor med psykisk ohälsa finns idag en förhållandevis god kunskap om människors möjligheter till återhämtning från allvarliga psykiska besvär (Schön, 2009; Slade 2011; Topor 2004). Faktorer som brukarmedverkan, kontinuitet, sociala relationer är några av de faktorer som identifieras som grundläggande i en återhämtningsprocess (a.a). Fortfarande är dock brukarmedverkan i socialtjänsten en begränsad praktik och relativt outforskat. Trots att det på senare år allt mer påtalats att socialtjänstens praktik behöver bli en ”evidensbaserad” praktik är användandet av brukarkunskap i socialtjänstens en saknad del i en sådan kunskapsutveckling (McLaughlin, 2011). En evidensbaserad praktik definieras ofta som att bestå av ”tre ben” bästa tillgängliga kunskap, de professionella samt brukarnas kunskaper och önskemål. Brukarmedverkan i denna process innebär att brukare och deras närstående inte bara ses som aktörer i en politisk process, utan också som en omistlig kunskapskälla med erfarenheter och perspektiv viktiga för en bred kunskapsbildning (Socialstyrelsen 2005).Argument och fokus för brukarmedverkan kan relateras till tre områden, nämligen frågor relaterade till demokrati (Dahlberg & Vedung, 2001), frågor relaterade till makt och egenmakt (Beresford et al, 2008; Beresford 2010) samt frågor relaterade till tjänsters utveckling (Barnes et al 2000), där utvecklingen av en evidensbaserad social service ingår. Vissa forskare menar att socialtjänstens utveckling, i likhet med andra områden såsom t ex vård och omsorg, under senare år har präglats av en stark individualisering och valfrihets ambition utifrån en top-down perspektiv, vilket anses ha överskuggat den demokratiska eller "bottom-up"-strategi som är mer kritisk och främjande av social förändring och social rättvisa (Beresford 2010; Ferguson, 2008). I Storbritannien t ex har t ex brukarmedverkan setts som framgångsrikt om deltagande har varit framgångsrik i motsats till att fokusera på resultat eller effekt av detta deltagande för t ex utvecklingen av tjänster eller forskning (Carr 2004; McLaughlin, 2009).SyfteSyftet med detta projekt är att studera och utveckla kunskapsområdet brukarmedverkan i socialtjänstens praktik. Detta ska ske genom en kunskapsöversikt av betydelsen av brukarmedverkan i socialtjänstens praktik. Ett annat syfte är att pröva om, och i så fall hur, brukarkunskap påverkar kunskapsområdet genom att göra erfarenhetsbaserad kunskap tillgänglig för lärande för studenter, yrkesverksamma och för forskare inom socialt arbete. Ett ytterligare syfte är att undersöka vad brukarmedverkan i en sådan erfarenhetspanel kan innebära för enskildas återhämtningsprocesser från psykisk ohälsa. 
  •  
6.
  • Schön, Ulla-Karin, 1970- (författare)
  • Can gender sensitivity in psychiatry improve recovery?
  • 2012
  • Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
    • Introduction: In recent years research on recovery have resulted in new knowledge and gained relevance in the mental health field. Still recovery is discussed in terms of individual journeys to find ways to live a hopeful and satisfying life. Taking the concept of gender into consideration it is possible to begin to address additional questions about how women and men influence their recovery; how they perceive and understand the society in which they live, and how they are likely to be regarded and treated within that society.Methods: In a study conducted in Sweden 30 first-person accounts of recovery from mental illness were examined. The study was undertaken to determine if there was gender diversity in what people described as being decisive factors for their recovery.Results: The results illustrates a gender advantage for the men in their ability to make use of the psychiatric services offered in their coping strategies mainly focusing on remission, education and control over symptoms. The women, on the other hand, described hospitalization and psychiatric medication more in terms of coercion and helplessness. These results may raise the need for a gender perspective in psychiatry to reduce the female impediment to access to safe and effective psychiatric care. But the results also illustrate how gender norms, outside psychiatry, benefit women more than men in a recovery perspective. In spite of structural gender inequalities, female gender norms seemed to be an advantage in the recovery process. The female recovery process was focused on making sense and meaning, whereas the male recovery process was focused on reinforcement of traditional roles such as occupation and independence. The women also had a higher capacity to receive and maintain support from their social networks than did the men.
  •  
7.
  • Schön, Ulla-Karin (författare)
  • Kunskapsbaserad praktik och brukarmedverkan för att stödja människors återhämtning från psykisk ohälsa
  • 2011
  • Ingår i: Hälsa, Livskvalitet och Välfärd. Forskningskonferens. - Falun.
  • Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
    • Bakgrund Behovet av en evidensbaserad praktik påtalas allt mer. Det handlar bland annat om ett behov av att implementera ny kunskap, att systematiserat följa upp de insatser som ges, och i högre utsträckning inkludera brukaren i insatsernas utformning. I dag är kunskapen fortfarande begränsad kring betydelsen av brukarmedverkan både för verksamhetsutveckling och för den enskildes livskvalitet och upplevelse av tjänsterna. När det gäller stöd och service till människor med psykisk ohälsa har faktorer som brukarmedverkan, kontinuitet, sociala relationer identifierats som grundläggande i återhämtningsforskningen. Men denna kunskap har i mycket begränsad omfattning fått implikationer på politik och praktik. Det saknas metoder och system för en evidensbaserad psykiatri och socialtjänst till stöd för människors återhämtning från psykisk ohälsa. Syfte Projektet ska studera former för brukarmedverkan i en kunskapsbaserad praktik. Den centrala forskningsfrågan handlar sålunda om brukarmedverkan kan bidra till verksamhetsutveckling och förbättra den enskildes livskvalitet och upplevelse av tjänsterna. Om systematiserade mätningar av brukarupplevelse påverkar de insatser som ges till människor med psykisk ohälsa, med speciellt fokus på samspelet mellan individens erfarenhetskunskap och personalens bemötande och verksamheters utbud. Projektets syfte och forskningsfråga rymmer även ett återhämtningsperspektiv i vilket ovanstående frågor studeras utifrån grundantagandet att en ökad brukarmedverkan bidrar till ökade möjligheter till återhämtning. I projektet planeras tre delstudier, var och en med sin speciella fokusering när det gäller kunskap, implikationer för praktiken och individers möjligheter till återhämtning. Metod Delstudie 1 är en kvalitativ litteraturstudie. Delstudie 2 har en explorativ ansats där en erfarenhetspanel planeras samt brukarerfarna forskningspartners. Fokusgruppsintervjuer samt individuella intervjuer kommer att genomföras. Delstudie 3 är en kvantitativ studie där en validerad skattningsskala, Inspire 3.0, kommer att användas.
  •  
8.
  • Schön, Ulla-Karin, 1970- (författare)
  • Recovery from mental illness, a gender perspective
  • 2010
  • Ingår i: Scandinavian Journal of Caring Sciences. - : Wiley. - 0283-9318 .- 1471-6712. ; 24:3, s. 557-564
  • Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
    • Background and research objectives: Recovery from mental illness is an individual process characterized by regaining a positive sense of self and developing a new meaning. Knowledge concerning differences between male and female recovery processes is, however, limited. The objective of this study was to determine gender diversity in what individuals described as decisive factors for their recovery.   Subjects and methods:  In this qualitative study based on grounded theory 30 first-person accounts of recovery from mental illness are examined. After informed consent data were collected through in-depth interviews with people in recovery from psychosis, bipolar disorders or personality disorders.   Results: The results show that in spite of structural gender inequalities, female gender norms seem to be an advantage in the recovery process. The female participants were focused on making sense and meaning in their recovery process, while the male participants were focused on control over symptoms and reinforcement of traditional roles such as occupation and independence. Another result showed psychiatric hospitalization to mainly contribute to male recovery processes.   Conclusion: These results provide new insights into gender as an important factor in understanding recovery processes and in providing care to facilitate these processes.
  •  
9.
  • Schön, Ulla-Karin (författare)
  • Recovery in involuntary psychiatric care : is there a gender difference?
  • 2013
  • Ingår i: Journal of Mental Health. - : Informa Healthcare. - 0963-8237 .- 1360-0567. ; 22:5, s. 420-427
  • Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
    • Background: Research on recovery from mental illness and the influence of compulsory psychiatric institutional care has revealed the complexity of this concept. There is also limited knowledge regarding the impact of gender-role expectations in these contexts, and how such expectations may influence both the care and individuals’ recovery processes.Aim: To explore women’s and men’s perceptions of the impact of compulsory inpatient care on recovery from severe mental illness.Method: Grounded theory was used to analyse 30 first-person accounts of recovery from mental illness, elicited via interviews with individuals who had been compulsorily treated in hospital and diagnosed with a severe mental illness.Results: Inpatient care at an early stage was crucial for the informants’ recovery. However, there was ambivalence in their perceptions of the impact of compulsory inpatient care. The narratives confirmed gender differences as well as gender stereotypes.Conclusions: The results have implications for recovery research, in that they emphasise the importance of understanding recovery as a gender-influenced process.
  •  
10.
  • Schön, Ulla-Karin, 1970- (författare)
  • The power of identification. Peer support in recovery from mental illness
  • 2010
  • Ingår i: Scandinavian Journal of Disability Research. - : Stockholm University Press. - 1501-7419 .- 1745-3011. ; 12:2, s. 83-90
  • Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
    • Abstract: Peer support has been described as facilitating individuals’ recovery from mental illness and offer useful support, hope and encouragement. The aim of this study was to explore how individuals with experience of severe mental illness in Sweden perceived peer support facilitating their recovery. The results from the grounded theory analysis of 24 in depth interviews illustrated that despite diagnoses of severe mental illness, often described in terms of an inability to interact with other people, the identification when meeting others with similar experiences was powerful. The participants described how peer support meant an end to isolation and became an arena for identification, normalization, connection and being important to others. Involvement in the peer support group was related to time and recovery stage, the participants pay attention to their own achievements in relation to peers and their recovery progress, comparing their level of wellness with that of their peers.
  •  
Skapa referenser, mejla, bekava och länka
  • Resultat 1-10 av 13

Kungliga biblioteket hanterar dina personuppgifter i enlighet med EU:s dataskyddsförordning (2018), GDPR. Läs mer om hur det funkar här.
Så här hanterar KB dina uppgifter vid användning av denna tjänst.

 
pil uppåt Stäng

Kopiera och spara länken för att återkomma till aktuell vy