| 31. |
- Gündüz, Kerem, 1985, et al.
(författare)
-
The effect of hydrogen on the breakdown of the protective oxide scale in solid oxide fuel cell interconnects
- 2021
-
Ingår i: Corrosion Science. - : Elsevier BV. - 0010-938X. ; 179
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- In this study, the effect of hydrogen, on the degradation of AISI 441 interconnect, under solid oxide fuel cell operating conditions was investigated between 500−800 °C for 336 h. As a new hypothesis, it is concluded that, hydrogen impedes Cr diffusion, probably in the grain boundaries, leading to the breakdown of the protective oxide scale. This effect is most severe at 600 °C, while at lower or higher temperatures the effect is attenuated. Cr diffusion is enhanced at high temperatures, whereas protective scales can be obtained at low temperatures with a lower amount of Cr.
|
|
| 32. |
- Guné, Henrik, et al.
(författare)
-
Impact of ABO blood group on bleeding complications after surgery for acute type A aortic dissection
- 2021
-
Ingår i: Blood Coagulation and Fibrinolysis. - 1473-5733. ; 32:4, s. 253-258
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Excessive bleeding is a serious complication associated with impaired survival after surgery for acute type A aortic dissection (ATAAD). Different ABO blood groups are associated with variable levels of circulating von Willebrand factor and therefore potentially altered risks of surgical haemorrhage. The current study aimed to assess the impact of blood group on bleeding complications after ATAAD surgery. This was a retrospective cohort study including 336 patients surgically treated for ATAAD between January 2004 and January 2019. Patients with blood group O were compared with non-O patients. In total, 152 blood group O patients were compared with 184 non-O patients. There were no differences in rates of massive bleeding (27.0 vs. 25.5%, P = 0.767) or re-exploration for bleeding (16.4 vs. 13.0%, P = 0.379) in blood group O and non-O patients, respectively. Median chest tube output 12 h after surgery was 520 ml (350-815 ml) in blood group O and 490 ml (278-703 ml) in non-O patients (P = 0.229). Blood group O patients received more fibrinogen concentrate (6.1 ± 4.0 vs. 4.9 ± 3.3 g, P = 0.023) but administered units of packed red blood cells [5 (2-8) vs. 4 (2-9) U, P = 0.736], platelets [4 (2-4) vs. 3 (2-5) U, P = 0.521] or plasma [4 (1-7) vs. 4 (0-7) U, P = 0.562] were similar. This study could not demonstrate any association between blood group and bleeding after surgery for ATAAD. It cannot be ruled out that potential differences were levelled out by blood group O patients receiving significantly more fibrinogen concentrate.
|
|
| 33. |
- Guo, Hao, 1992, et al.
(författare)
-
Predictor Antenna: A Technique to Boost the Performance of Moving Relays
- 2021
-
Ingår i: IEEE Communications Magazine. - 0163-6804 .- 1558-1896. ; 59:7, s. 80-86
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- In future wireless systems, a large number of users may access the networks via moving relays (MRs) installed on top of vehicles. One of the main challenges of MRs is rapid channel variation which may make channel estimation, and its following procedures, difficult. To address these issues, various schemes are designed, among which predictor antenna (PA) is a candidate. The PA setup refers to a system with two (sets of) antennas on top of a vehicle, where the PA(s) positioned in front of the vehicle is(are) utilized to predict the channel state information required for data transmission to the receive antennas (RAs) aligned behind the PA. In this paper, we introduce the concept and the potentials of PA systems. Moreover, summarizing the field trials for PAs and the 3GPP attempts on (moving) relays, we compare the performance of different PA and non-PA methods for vehicle communications in both urban and rural areas with the PA setup backhauled through terrestrial or satellite technology, respectively. As we show, with typical parameter settings and vehicle speeds, a single-antenna PA-assisted setup can boost the backhaul throughput of MRs, compared to state-of-the-art open-loop schemes, by up to 50%.
|
|
| 34. |
|
|
| 35. |
- Hallman, David, 1979-, et al.
(författare)
-
Working from home during the COVID-19 outbreak in Sweden: effects on 24-h time-use in office workers
- 2021
-
Ingår i: BMC Public Health. - : Springer. - 1471-2458. ; 21
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Background: The COVID-19 pandemic has triggered national recommendations encouraging people to work from home (WFH), but the possible impact of WFH on physical behaviors is unknown. This study aimed to determine the extent to which the 24-h allocation of time to different physical behaviors changes between days working at the office (WAO) and days WFH in office workers during the pandemic.Methods: Data were collected on 27 office workers with full-time employment at a Swedish municipal division during the COVID-19 outbreak in May–July 2020. A thigh-worn accelerometer (Axivity) was used to assess physical behavior (sedentary, stand, move) during seven consecutive days. A diary was used to identify periods of work, leisure and sleep. 24-h compositions of sedentary, standing and moving behaviors during work and non-work time were examined using Compositional data analysis (CoDA), and differences between days WAO and days WFH were determined using repeated measures ANOVA.Results: Days WFH were associated with more time spent sleeping relative to awake, and the effect size was large (F = 7.4; p = 0.01; ηp2 = 0.22). The increase (34 min) in sleep time during WFH occurred at the expense of a reduction in work and leisure time by 26 min and 7 min, respectively. Sedentary, standing and moving behaviors did not change markedly during days WFH compared to days WAO.Conclusion: Days working from home during the COVID-19 pandemic in Sweden were associated with longer duration of sleep than days working at the office. This behavioral change may be beneficial to health.
|
|
| 36. |
- Hansson, David, et al.
(författare)
-
Etableringstidpunktens inverkan på sommarmellangrödors ogräsbekämpande egenskaper, markkolsbidrag och potential som biogasråvara – fältförsök Norra Åsum 2018
- 2021
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Under 2018 genomfördes ett fältförsök för att studera etableringstidpunktens inverkan på sommarmellangrödorsogräsbekämpande egenskaper, dess markkolsbidrag och dess potential sombiogasråvara. Mellangrödorna odlades i renbestånd (bovete, honungsört, hampa, oljerättika) och isamodling med de kvävefixerande mellangrödorna luddvicker alt. doftklöver (persisk klöver).Mellangrödorna såddes vid tre tidpunkter 9 juli, 27 juli och 28 augusti. Mellangrödorna i renbeståndvar ogödslade resp. gödslade med 40 kg ammoniumkväve per ha, i form av biogasgödsel. Försöksledenmed de kvävefixerande mellangrödorna i samodling gödslades inte.I försöket fanns 12 led med mellangrödor och dessa var upprepade i tre block. Försöket var placeratpå en lätt sandjord på Norra Åsum, vid Kristianstad i nordöstra Skåne, med en förfrukt av havre,antingen som helsäd eller som tröskad spannmålskärna, beroende på havrens skördedatum, införsådden av mellangrödorna.Sommarmellangrödornas effekt på fröogräsMellangrödorna som såddes den 9 juli resp. den 27 juli hade bra ogräskonkurrerande egenskaper,förutom honungsörten. En möjlig förklaring till honungsörtens dåliga utveckling och svagaogräskonkurrerande förmåga, vid dessa såtidpunkter var den varma sommaren 2018, som troligenresulterade i groningsvila hos honungsörten. Mängden ogräs var relativ hög i de mellangrödor sometablerades den 28 augusti, speciellt i de gödslade leden med mellangrödor.I de mellangrödor som var ogödslade var ogräsets marktäckningsgrad lägre, d.v.s. både i renbeståndoch i de mellangrödor som samodlades med de kvävefixerande mellangrödorna. Ogräsens vikt (ts)reduceras radikalt av mellangrödorna. Ogräsvikten var 83 till 97 % lägre för ogödslade mellangrödor irenbestånd, sådda 9 juli resp. 27 juli, jämfört med den ogödslade kontrollen utan mellangrödor.Gödsling ökar markens produktionsförmåga av både mellangröda och ogräs. I försöket resulterade 40kg ammoniumkväve per ha, i form av biogödsel, i en större biomassa av ogräs, trots att mellangrödansbladyteindex (LAI) ökade med ca 55 % och därmed även mellangrödans beskuggningsgrad av markoch lågväxande ogräs.Gödslingen gav en ökad höjdtillväxt hos sommarmellangrödorna. För mellangrödor sådda den 9 julivar höjdtillväxten störst i framför allt hampa och oljerättika. Höjdtillväxten efter gödsling vargenerellt inte lika stor i mellangrödor sådda den 27 juli resp. 28 augusti.Baserat på detta försök under 2018 och tidigare försök med sommarmellangrödor som genomförts vidInstitutionen för biosystem och teknologi, kan vi ge följande preliminära rekommendationer rörandesommarmellangrödors ogräskonkurrerande förmåga:1) Vid sen sådd av mellangrödor, i slutet av augusti, så ger honungsört och oljerättika en braeffekt mot fröogräs, även om dessa mellangrödors biomassaproduktion blir relativt låg.2) Vid tidig sådd, dvs fram till början av augusti, så ger mellangrödorna bovete, honungsört,hampa och oljerättika en bra effekt mot fröogräs.3) Effekten förstärks när mellangrödorna är ogödslade och samodlade med kvävefixerandemellangrödor som doftklöver och luddvicker. Denna effekt var inte lika tydlig vid sådd islutet av augusti.4) Gödsling med 40 kg ammoniumkväve per hektar, i form av biogasgödsel, leder inte till bättreeffekt mot ogräsen, även om mellangrödan tillväxer bättre och ger bättre beskuggning avogräsen.5) När mellangrödorna såddes vid höga jordtemperaturer under 2018, verkade det som atthonungsört gick i groningsvila, vilket resulterade i sämre etablering och fördröjd tillväxt.De andra mellangrödorna verkade klara de höga jordtemperaturerna bättre.6) Skall sommarmellangrödor etableras vid höga jordtemperaturer föreslår vi en blandning avmellangrödor bestående av honungsört, bovete och någon kvävefixerande gröda t.ex.doftklöver eller alexandrinerklöver. Denna blandning bör även fungera vid sen sådd, i slutetav augusti. I de fall bovetet skulle frysa bort tidigt på hösten, så kommer de andra grödorna,som är något mer köldtåliga, att kunna växa vidare.7) I de fall man inte vill ha oljerättika i växtföljden, så finns det ur ogrässynpunkt flera braalternativ, bland annat honungsört i renbestånd, eller honungsört i samodling med andramellangrödor, t.ex. blodklöver eller någon annan kvävefixerande gröda.8) Inför sådd av mellangrödor. Genomför 1-2 falska såbäddar, max 3-5 cm djupt, efter skördenav huvudgrödan, för att bekämpa fröogräs, t.ex. sent groende ogräs såsom nattskatta.9) Om sådden av mellangrödorna fördröjs av de falska såbäddarna, så kan det leda till en sämrebiomassaproduktion, men man får ändå en bra effekt på ogräsen från mellangrödornahonungsört och oljerättika, både i renbestånd eller samodlade med någon baljväxt.Sommarmellangrödornas markkolsbidragGödslade icke kvävefixerande mellangrödor gav 64 % mer markkolsuppbyggnad jämfört med när devar ogödslade, men bara 10 % mer markkolsbidrag jämfört med när de samodlades med en baljväxt.Detta innebär att icke kvävefixerande mellangrödor i samodling med baljväxter kan vara ett mycketintressant alternativ när det gäller att odla mellangrödor utan gödsling.Ogödslat är ett krav för att kunna erhålla stöd för odling av mellangrödor på Ekologiska fokusarealer,enlig gällande regelverk 2020. Baljväxten behövde i de flesta fall betydligt längre tid för att etablerasig och bidrog i mycket liten omfattning till markkolsuppbyggnaden kort tid efter etableringen. För demellangrödor som mognar tidigt och därmed vissnar ner, så blev samodling med baljväxter ettkomplement som kunde bromsa eller vända minskningen i biomassaavkastningen och slutligen ökamarkkolseffekten.För att uppnå en bra markkolseffekt kan vi rekommendera att:1) Etablera mellangrödan så tidigt som möjligt.2) Vid etablering i senare halvan av augusti välja en mellangröda som etablerar sig snabbt (t.ex.bovete) eller en mellangröda som har bra tillväxt långt in i hösten t.ex. oljerättika ochhonungsört.3) Gödsla honungsört respektive hampa om sådden sker i slutet av augusti. De kan då bidra tillmarkkolsuppbyggnaden om de får växa hela hösten, fram till mitten av november, specielltom de plöjs ner utan skörd. Då bidrar de med 80-135 kg stabilt kol per hektar. Honungsörtenoch hampan är ändå ej skördbara i mitten av november, vid sådd i slutet av augusti ur ettekonomiskt perspektiv. I detta försök, under 2018, var deras biomassaproduktion endast 1-1,2ton ts per hektar i mitten av november.4) Samodla icke kvävefixerande mellangrödor med en baljväxt om du vill kompensera för tidigtmognande mellangrödor, t.ex. bovete, som kan samodlas med doftklöver. Eller om du önskaren stark biomassaproduktion, men vill undvika att gödsla mellangrödan, t.ex. hampa elleroljerättika i kombination med luddvicker.Sommarmellangrödornas biomassaproduktion och potential som biogassubstratVår studie visar att flera av mellangrödorna genererar stora mängder skördbar biomassa, mellan 3 och12 ton torrsubstans (ts) per hektar, när de är ogödslade och samodlade med baljväxter, alternativtodlade i renbestånd och gödslade. Detta gäller under förutsättning att de är sådda före den 1 augustioch skördade från mitten av september till mitten av november. Enligt Molinuevo-Salces m. fl.(2013a) som gjort studier på mellangrödor som biogasråvara, så visar deras ekonomiska beräkningaratt mellangrödor kan användas om skördarna överstiger 1,8 till 2,7 ton ts per hektar. I medeltal skullemetanproduktion från sommarmellangrödorna i vår studie bli 770 m³ metan per hektar, motsvarandeenergiinnehållet i 770 liter dieselolja, när mellangrödorna skördas med ca 10 cm stubbhöjd.Vid sådd före 1 augusti så gav oljerättika och hampa i snitt ca 7 ton ts per hektar, när de var ogödsladeoch samodlade med luddvicker, alternativt odlade i renbestånd och gödslade, om de skördades imitten av oktober eller i mitten av november. En biomassaskörd på 7 ton ts genererar ca 2100 m³metan, motsvarande 2100 liter diesel.Mellangrödorna lagrar stora mängder kväve i den ovanjordiska biomassan, ca 130 respektive 50 kgkväve per hektar, för mellangrödor som etablerades den 9 respektive den 27 juli 2018. Av dennakvävemängd bortförs ca 110 respektive ca 40 kg kväve per hektar med biogasråvaran, när stubbhöjdenär ca 10 cm. I princip kan hela denna kväveängd återföras till nästa huvudgröda följande vårsom biogödsel.Skördar man inte mellangrödan går man miste om möjligheten att producera biogas. Vidare är riskenöverhängande att biomassans stora kväveinnehåll mineraliseras under höst och vinter, och atthuvuddelen av detta kväve läcker ut till vattendrag eller atmosfären. Enligt Blanco-Canqui m. fl.(2015) och Blanco-Canqui m. fl. (2020), så ökar eller så är nästa huvudgrödas skördenivå opåverkad,efter att en mellangröda skördats.Vidare menar de att skörd av mellangrödor, som foder eller för produktion av biodrivmedel, kan varaviktiga incitament för att odla mellangrödor i större omfattning, för att på så sätt erhålla nyaekosystemtjänster från odlingssystemet. De menar att det räcker att lämna rötterna och 7,5-10 cmstubb vid skörden av mellangrödan för att bibehålla markens bördighet.Vår studie anger, i en översiktlig kolbalansberäkning, att det ur växthusgas-synpunkt är ca 2,5 ggrbättre att skörda en mellangröda, i form av ogödslad oljerättika i samodling med luddvicker, för attproducera fordonsgas och biogasgödsel, jämfört med att plöja ner hela mellangrödan på hösten, för attmaximera markkolsinlagringen.
|
|
| 37. |
- Harati, Ebrahim, 1986-, et al.
(författare)
-
Comparison of effect of shot-peening with HFMI treatment or use of LTT consumables on fatigue strength of 1300 MPa yield strength steel weldments
- 2020
-
Ingår i: Welding in the World. - : Springer Science and Business Media LLC. - 0043-2288 .- 1878-6669. ; 64:7, s. 1237-1244
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- In this paper, T-joint samples in a 1300 MPa yield strength steel were produced using conventional or low transformation temperature (LTT) type consumables. The welded samples were either subjected to high-frequency mechanical impact (HFMI) treatment or to shot-peening. Fatigue testing was performed under fully reversed, constant amplitude bending load. Shot-peening gave a significant increase in fatigue strength for more than around 50,000 cycles. Shot-peened LTT welds had the highest fatigue strength, with conventional welds being shot-peened having slightly lower fatigue strength. HFMI treatment of conventional and LTT welds improved the fatigue strength also, but to a lesser extent, keeping the slope in the SN diagram close to three, while shot-peened samples had a slope of 5–7. Significant differences in compressive residual stress were seen between the different welds, with the most compressive stress found in the shot-peened samples. This was probably one of the main reasons for the improved fatigue life of shot-peened samples. © 2020, The Author(s).
|
|
| 38. |
- Heiden, Marina, 1974-, et al.
(författare)
-
Productivity, Well-Being and Work-Family Conflict in Mandatory Telework during the COVID-19 Pandemic
- 2021
-
Ingår i: Proceedings of the International Ergonomics Association Conference 2021.
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- SUMMATIVE STATEMENT Results from an ongoing questionnaire study on telework during the COVID-19 pandemic show that mandatory telework (as opposed to voluntary), but not the extent of telework, is associated with poor well-being and more family-to-work conflict.KEYWORDS: Corona, survey, telecommutingPROBLEM STATEMENT Most of what is known today about attitudes and preferences regarding telework is based on studies where telework is an available option in certain occupational groups (Allen, et al., 2015). During the COVID-19 pandemic, however, many organizations have implemented telework to an unprecedented extent, with employees being required or strongly recommended to work from home, in order to reduce the spread of the virus and protect people at higher risk of severe illness from COVID-19. This means that more employees are now teleworking, and for long periods of time, not by choice, but by necessity. Some of these employees have previous experience of telework, and some have not.When telework is not voluntary, recommendations for how to arrange telework based on previous findings may not apply. Studies of consequences of telework, and whether they differ between voluntary and mandatory telework, may contribute to a better understanding of how recommendations should look, and how they should be implemented.RESEARCH OBJECTIVE/QUESTION The aim of this study is to determine the association between telework practice (i.e., extent of telework, previous experience of telework, and whether telework is mandatory or voluntary) and self-reported productivity, well-being and work-family conflict.METHODOLOGY In an ongoing survey among employees in private and public organizations, an electronic questionnaire was distributed between June and December 2020 to 2859 employees, of which 1157 responded. The questionnaire addressed the extent of telework performed now, whether it was mandatory or voluntary, previous experience of telework, productivity (Haapakangas, et al., 2018), well-being (Winther Topp, et al., 2015), and work-family conflict (Carlson, et al., 2000). It also included questions about satisfaction with IT tools/support and number of work hours per week (actual hours as well as hours according to the employment contract).The questionnaire data have been analyzed using linear regression to determine the association between the extent of telework (in hours/week) and the outcomes productivity, well-being and work-family conflict (i.e., work-to-family conflict and family-to-work conflict). In the regression models, previous experience of telework (≥ 1 year) and whether telework was mandatory were also included as predictors. The analyses were performed with and without adjustment for satisfaction with IT tools/support and actual working hours relative to working hours according to the employment contract.RESULTSThe results showed that the extent of telework had a marginal effect on all outcomes. Employees who had teleworked for less than 1 year reported less work-to-family and family-to-work conflict than employees who had more than 1 year of telework experience. Whether telework was mandatory appeared to have no association with productivity ratings, but mandatory telework was associated with poorer well-being and more family-to-work conflict.When the regression models were adjusted for satisfaction with IT tools/support and actual working hours relative to working hours according to the employment contract, associations between telework practice and outcomes remained largely the same. Satisfaction with IT tools/support had a large effect on productivity, well-being and work-to-family conflict. Working longer hours (i.e., working more hours than according to the employment contract) was associated with increased productivity but also more work-to-family conflict. DISCUSSIONThe association between mandatory telework, poor well-being and more family-to-work conflict could possibly be explained by reduced autonomy at work. When it is not possible to decide when to telework and which work tasks to perform during telework, telework may not offer the opportunities to achieve better work-life balance that voluntary telework does. Reasonably, this effect would be stronger among more experienced teleworkers.CONCLUSIONS Our findings suggest that the extent of telework performed during the COVID-19 pandemic does not affect self-rated productivity, well-being and work-family conflict. Mandatory telework, however, was associated with poor well-being and more family-to-work conflict, compared to voluntary telework. ACKNOWLEDGEMENTSThe study was conducted within the research program Flexible Work: Opportunity and Challenge funded by the Swedish Research Council for Health, Working Life and Welfare (reg. no. 2019-01257) and AFA Insurance (reg. no. 200244). REFERENCESAllen, T.D., Golden, T.D., & Shockley, K.M. (2015). How effective is telecommuting? Assessing the status of our scientific findings. Psychological Science in the Public Interest, 16(2), 40–68.Carlson, D.S., Kacmar, K.M., & Williams, L.J. (2000). Construction and initial validation of a multidimensional measure of work–family conflict. Journal of Vocational Behavior, 56, 249-276.Haapakangas, A., Hallman, D.M., Mathiassen, S.E., & Jahncke, H. (2018). Self-rated productivity and employee well-being in activity-based offices: The role of environmental perceptions and workspace use. Building and Environment, 145, 115-124.Winther Topp, C., Dinesen Østergaard, S., Søndergaard, S., & Bech, P. (2015). The WHO-5 Well-Being Index: a systematic review of the literature. Psychotherapy and Psychosomatics, 84(3), 167-176.
|
|
| 39. |
- Hendrikse, Natalie, et al.
(författare)
-
Ancestral lysosomal enzymes with increased activity harbor therapeutic potential for treatment of Hunter syndrome
- 2021
-
Ingår i: ISCIENCE. - : Elsevier BV. - 2589-0042. ; 24:3
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- We show the successful application of ancestral sequence reconstruction to enhance the activity of iduronate-2-sulfatase (IDS), thereby increasing its therapeutic potential for the treatment of Hunter syndrome-a lysosomal storage disease caused by impaired function of IDS. Current treatment, enzyme replacement therapy with recombinant human IDS, does not alleviate all symptoms, and an unmet medical need remains. We reconstructed putative ancestral sequences of mammalian IDS and compared them with extant IDS. Some ancestral variants displayed up to 2-fold higher activity than human IDS in in vitro assays and cleared more substrate in ex vivo experiments in patient fibroblasts. This could potentially allow for lower dosage or enhanced therapeutic effect in enzyme replacement therapy, thereby improving treatment outcomes and cost efficiency, as well as reducing treatment burden. In summary, we showed that ancestral sequence reconstruction can be applied to lysosomal enzymes that function in concert with modern enzymes and receptors in cells.
|
|
| 40. |
- Huang, Zhehao, et al.
(författare)
-
3D electron diffraction as an important technique for structure elucidation of metal-organic frameworks and covalent organic frameworks
- 2021
-
Ingår i: Coordination chemistry reviews. - : Elsevier BV. - 0010-8545 .- 1873-3840. ; 427
-
Forskningsöversikt (refereegranskat)abstract
- Metal-organic frameworks (MOFs) and covalent organic frameworks (COFs) have emerged as the most widely investigated classes of porous materials during the past two decades. The almost unlimited combination of building units (metal clusters and organic molecules) endows highly tuneable porosities and functionalities that are appealing for a wide scope of applications. The applications of MOFs and COFs depend on their physical and chemical properties, which in turn are determined by the arrangement of atoms - the crystal structures. Therefore, structure determination is arguably the most important characterization step for MOFs and COFs. While single crystal X-ray diffraction (SCXRD) is the most widely used method for structure determination, many MOFs and COFs are synthesized in too small sizes or their crystal qualities are too low for SCXRD. During recent years, three-dimensional electron diffraction (3DED) methods has undergone rapid developments and can be used for structure determination of nano- and submicro-sized crystals to overcome this fundamental drawback. In this review, we summarize the development of 3DED methods and their applications for structure elucidation of MOFs and COFs. Advances of 3DED data collection techniques are described, from step-wise rotation to continuous rotation of the crystal. The latter allows fast data collection which is crucial for beam sensitive materials including MOFs and COFs. Examples of ab initio structure determination of various MOFs and COFs by using 3DED are presented, with highlighted examples for solving the structures of mesoporous MOFs, mixed-metal MOFs, flexible MOFs, and for studying host-guest interactions. Finally, the accuracy and reproducibility of structure determination by 3DED are presented. We show the structure information obtained from 3DED provides crucial insights into structure-property relationships, which could further accelerate the development of new functional materials.
|
|
