SwePub
Sök i SwePub databas

  Utökad sökning

Träfflista för sökning "WFRF:(Svensson Olof) srt2:(1995-1999);srt2:(1998)"

Sökning: WFRF:(Svensson Olof) > (1995-1999) > (1998)

  • Resultat 1-3 av 3
Sortera/gruppera träfflistan
   
NumreringReferensOmslagsbildHitta
1.
  •  
2.
  • Engström, Henri, et al. (författare)
  • Mellanskarvens ekologi och effekter på fisk och fiske : Undersökning av fritidsfisket vid Gålö-Ornö, Stockholms skärgård, 1995-96 : Biologiska undersökningar vid Ringhals kraftverk 1988-1996 : Från sediment till fisk - en översiktlig studie av Vombsjönsekosystem 1994-95
  • 1998
  • Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
    • Mellanskarvens ekologi och effekter på fisk och fiskeMellanskarven är såväl en insjö- som havsfå­gel. Den häckar i grunda kustområden och insjöar i Syd- och Mellansverige samt sällsynt i norrlands kustland. Kärnområdet för beståndet av svenska mellanskarvar är södra Kalmarsund där skarven etablerade sig på nytt i slutet av 40-talet efter att ha varit fördriven som häckfågel i Sverige under nära 50 år. Fram till mitten på 80-talet var antalet skarvar i Sverige mycket lågt men populationen har under de därpå följande tio åren genomgått en mycket kraftig tillväxt. Denna kraftiga beståndstillväxt är gemensam för stora delar av Västeuropa, och har satts i samband med förbättrat fågelskydd samt förändringar i fiskbestånden vilken kan bero på ökad eutrofiering.Vad beträffar födan är skarven generalist och fångar de fiskarter som är vanligast förekommande och mest tillgängliga. Abborre och mört är de dominerande fiskarterna i sjöar och grunda kustområden och är också viktiga byten för skarven. I skärgårdsområden, under skarvarnas häckning, utgör även tånglake och strömming en stor andel av födan.Den urgamla konfliktsituationen mellan människa och skarv har sitt ursprung i konkurrens om en gemensam resurs samt fåglarnas påverkan på vegetationen på de öar där de häckar. Skarvens effekter på yrkesfisket kan indelas i direkta och indirekta effekter. Till direkta effekter hör skador på fisk samt förlust av fisk i redskap genom skarvpredation. Till indirekta effekter hör långsiktiga förändringar av fisksamhällena orsakat avskarvens fiskkonsumtion. Ett annat problem är att ett mycket stort antal skarvar drunknar i redskap.Bitskador på fisk av skarv i redskap förekommer lokalt i Sverige, och under vissa perioder. Av de platser där en dokumentation och kvantifiering av skador på fisk ägt rum (insjöar i Skåne och Östergötland, kustområden i norra Kalmarsund och delar av Vä­nern) är omfattningen av skador för närvarande förhållandevis liten. Endast i Vänern (vissa områden) och Roxen, Ög, kan stundom ett större antal fiskar vara så pass skadade att de blir osäljbara för yrkesfiskaren. Storskaliga förändringar av fiskpopulationer genom skarvpredation har i studier ej kunnat beläggas men teoretiska beräkningar av skarvarnas fiskuttag i närheten av stora kolonier antyder att fåglarna rimligen kan påverka fiskbeståndens storlek. Förändringar i fiskarnas beteende och därmed uppehållsort ärockså att vänta i närheten av stora skarvkolonier.En del yrkesfiskare uppfattar skarvens predation på ål som ett problem. Alen har ett högt kommersiellt värde och är en viktig inkomstkälla för ett antal yrkesfiskare i Syd och Mellansverige. Det är oklart hur mycket ål skarvarna konsumerar, men totalt sett är ålen av liten betydelse som föda för skarven. Ålinvandringen till svenska vatten har under senare decennier minskat utan fullgoda förklaringar. Med minskade åltätheter kan deti nte uteslutas att skarvpredation, och omfattande yrkesfiske av ål, ytterligare kan krympadet redan svaga ålbeståndet. Yrkesfisket efter ål i insjöar och i Östersjön är idag dessutom mer eller mindre helt beroende av stödutsättningar.Den kraftiga expansion av antalet skarvar som ägt rum under senare år har nu delvis avstannat. Orsaker kan vara populationsmättnad på grund av födokonkurrens, begränsande faktorer i övervintringskvarteren, brist på lämpliga boplatser samt mänsklig förföljelse vid skarvarnas häckningsplatser.
  •  
3.
  • Janson, Per-Olof, 1940, et al. (författare)
  • Acromegaly and Cushing's syndrome due to ectopic production of GHRH and ACTH by a thymic carcinoid tumour: in vitro responses to GHRH and GHRP-6.
  • 1998
  • Ingår i: Clinical endocrinology. - 0300-0664. ; 48:2, s. 243-50
  • Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
    • A 50-year-old male presented with diabetes mellitus and Cushing's syndrome associated with a large mediastinal mass. The levels of serum cortisol were high (1500-1800 nmol/l) without diurnal variation. Plasma ACTH levels (200-250 ng/l) and urinary excretion of cortisol were also increased. The levels of these hormones did not change in response to stimulation with corticotrophin releasing hormone (CRH) or suppression with high doses of dexamethasone. The patient had an elevated baseline GH level (7.3 mU/l), and the levels of immunoreactive GH-releasing hormone (GHRH) in eight plasma samples were markedly increased (600-1500 ng/l). Circulating levels of IGF-1, chromogranin A and neuropeptide Y (NPY) were also increased. Computer-assisted tomography and octreotide scintigraphy revealed a large mediastinal tumour and metastases in the left supraclavicular fossa. During treatment with octreotide, the baseline GH level was decreased (to 4.4 mU/l), while the GH pulse height was unchanged. Surgical removal of most of the tumour tissue resulted in a further decrease in the baseline serum GH level to a value (1.6 mU/l) about 20% of that before treatment, while the pulse height and mean GH were affected to a lesser extent. Postoperatively, circulating levels of cortisol and IGF-1 decreased, and the patient exhibited clinical improvement. Histological examination showed a neuroendocrine tumour with characteristics consistent with a foregut carcinoid of thymic origin. Immunoreactive GHRH, ACTH and NPY, but not immunoreactive GH, were detected in 80-90% of the tumour cells and the three peptides appeared to be co-localized. In primary culture, cells from this tumour displayed calcium influx in response to GHRH or GH releasing peptide-6 (GHRP-6), while there were not such responses by cells from another carcinoid not producing GHRH, ACTH or NPY. These results demonstrate a rare case of ectopic production of GHRH, ACTH and NPY, and indicate that the tumour cells were responsive to GHRH and GHRP-6 as well as octreotide.
  •  
Skapa referenser, mejla, bekava och länka
  • Resultat 1-3 av 3

Kungliga biblioteket hanterar dina personuppgifter i enlighet med EU:s dataskyddsförordning (2018), GDPR. Läs mer om hur det funkar här.
Så här hanterar KB dina uppgifter vid användning av denna tjänst.

 
pil uppåt Stäng

Kopiera och spara länken för att återkomma till aktuell vy