| 1. |
- Tornstam, Lars, 1943-, et al.
(författare)
-
Ensamheten i Sverige 1985-2008
- 2010
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Ensamheten inte mer utbredd 2008 jämför med 1985 År 2008 upprepades vid sociologiska institutionen, Uppsala universitet en ensamhetsstudie som tidigare gjorts år 1985. År 1985 var det 49 procent av den vuxna befolkningen i åldrarna 25-79 år som ofta eller ibland kände ensamhet. År 2008 hade den siffran sjunkit till 42 procent. Oftast och starkast ensamhet känner man då som nu bland de unga, inte bland de äldre som vi ofta är benägna att tro. Kvinnor kände 1985 också aningen mer ensamhet jämfört med männen, vilket också gäller den nya undersökningen 2008, som innefattar 1 742 svenskar i åldrarna 20-90 år. Ensamhet är en mix av olika känslor I studien skiljs mellan olika sorters ensamhet, varav också en är självvald och positiv. Den negativa känslan av ensamheten är egentligen mix av delkänslor där bl.a. sådant som nedvärdering, alienation, självömkan och desperation utgör ingredienser. Känslomixen ser olika ut för olika kategorier människor, där kvinnor under 50 avviker genom att i sin ensamhetskänsla ha hög inblandning av just de nämnda känsloingredienserna. Män 50+ har å andra sidan en låg inblandning av dessa känsloingredienser, men istället mer av det som kallas ”skamset undflyende”. Många olika orsaker till ensamhet Åtta distinkt åtskilda grupper av självupplevda orsaker till ensamhet kan särskiljas: man är utan närrelation, är alienerad, är avvikande, har otillräckliga vänskapsband, befinner sig där man inte vill vara, inte är intresserad av andra, saknar transportmedel, har påtvingat umgänge. De yngre respondenterna tenderar att framhäva orsaker som att vara alienerad, avvikande och ha otillräckliga vänskapsband, medan de äldre respondenterna istället framhåller att vara utan närrelation, att inte vara intresserad av andra, samt att sakna transportmedel. Otrygg barndom sammanhänger med ensamhet i vuxen ålder – hela livet De respondenter som beskriver att barndomen var mindre trygg, eller att man hade svårt att få vänner som barn, eller att man hade svårt etablera kontakt med det motsatta könet, rapporterar också mer och intensivare ensamhetskänslor i vuxen ålder. Åtgärderna mot ensamhet ofta mindre funktionella Det allra vanligaste är att man tittar på TV – som inte hjälper. Det finns dock en hel repertoar av åtgärder som klassificerats i sju olika kategorier. Hit hör fokuserad aktivitet, som bl.a. innebär att man ringer eller besöker någon; tröstkonsumtion, inåtvändhet, förströelse, bedövning, eskapism och arbete. Den fokuserade aktiviteten, som också är mest effektiv mot ensamhetskänslorna, används i högre grad av kvinnor, som dock samtidigt mer än männen ägnar sig åt tröstkonsumtion och inåtvändhet. Män, å andra sidan, ägnar sig i högre grad åt eskapism (musicerande, drickande), som inte hjälper, samt och åt arbete.
|
|
| 2. |
- Tornstam, Lars, 1943-
(författare)
-
Maturing into Gerotranscendence
- 2011
-
Ingår i: The Journal of TransPersonal Psychology. - Palo Alto : Transpersonal Institute. ; 43:2, s. 166-180
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- According to the empirically based theory of gerotranscendence, the individual moving toward gerotranscendence may experience a series of gerotranscendental changes or developments. These include a redefinition of the self and of relationships to others, as well as a new understanding of fundamental existential questions. It is not farfetched to associate this with a kind of transpersonal development. Gerotranscendence, however, does not imply any state of withdrawal or disengagement, as is sometimes believed. It is not the old disengagement theory in a new disguise. Rather, it is a theory describing a developmental pattern that goes beyond the old dualism of activity and disengagement. Research in various parts of the world confirms the existence of gerotranscendence, and lately a promising new type of counseling based on the theory has been created in countries as widely dispersed as Sweden and Taiwan. Author Note: The theory of gerotranscendence was born, almost 25 years ago, to address what I saw as a mismatch between present theories in social gerontology and some existing empirical data. Based on intellectual input from scholars such as Jung and Erikson, together with qualitative as well as quantitative data, I have been able to capture a certain kind of positive aging in a grounded-theory-like concept I have called gerotranscendence. The theory suggests that human aging includes a potential to mature into a new outlook on and understanding of life. Gerotranscendence implies a shift in meta-perspective, from a materialistic and rational view of the world to a more cosmic and transcendent one, normally accompanied by an increase in life satisfaction.
|
|
| 3. |
- Tornstam, Lars, 1943-
(författare)
-
På jakt efter Det goda åldrandet
- 2011
-
Ingår i: Äldreomsorg. - Solna : Hemtjänst förlag. - 1403-7025. ; 28:5, s. 10-13
-
Tidskriftsartikel (populärvet., debatt m.m.)
|
|
| 4. |
|
|
| 5. |
- Tornstam, Lars, 1943-
(författare)
-
The Theory of Gerotranscendence
- 2012. - 1
-
Ingår i: Leisure and Aging. - Leeds : Human Kinetics. - 0736094636 ; , s. 47-47
-
Bokkapitel (refereegranskat)
|
|
| 6. |
|
|
