| 1. |
- Sjöstrand, Ylva S., 1975-
(författare)
-
Stadens sopor : Tillvaratagande, förbränning och tippning i Stockholm 1900-1975
- 2014
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- This thesis deals with perceptions of refuse as an asset or as a liability and the questions of waste management practices. The aim has been to gain new insights into Stockholm’s waste management in the period 1900–1975 by studying change and continuity in municipal practices and the notions that governed the municipal actors’ actions. The central questions are what factors determined the city’s waste management, and how an urban and local (environmental) problem was formulated and addressed by local authorities and political bodies. In answering, I have applied a theory of inertia in large technical–administrative systems and an analytical framework based on the concept of waste management regimes.During the period a resource recovery regime was replaced by an incineration regime. At the turn of the last century, the quantity and type of refuse produced by Stockholm’s rising population was compounded by increasing consumption. In order to modernize the capital’s waste disposal the city invested in resource recovery by introducing source separation. The fall in demand for fertilizer and a changing composition of the waste in the 1920s made it more difficult to get rid of refuse and led to an end of waste separation. Incineration came to be seen as the modern option and in 1938 Sweden’s first modern incineration plant for municipal waste was built outside Stockholm.The amount of waste produced by Stockholm nearly tripled between 1922, when it was at its lowest levels, and the mid-1960s. The late 1960s saw an even more dramatic increase. In the 1960s waste was discussed as an important environmental issue and in the 1970s recycling was implemented in small scale. At the national level recycling was adopted as a waste management aim in 1975.
|
|
| 2. |
- Ahlbeck Bergendahl, Ida, et al.
(författare)
-
Fisk- och skaldjursbestånd i hav och sötvatten 2016 : Resursöversikt
- 2016
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- I rapporten kan du ta del av bedömningen som görs av situationen för bestånd som regleras inom ramen för EU:s gemensamma fiskeripolitik (GFP). Bedömningarna baseras på det forskningssamarbete och den rådgivning som sker inom det Internationella Havsforskningsrådet (ICES).De bestånd som förvaltas nationellt baseras på de biologiska underlagen, och rådgivningen i huvudsak på den forskning och övervakning samt analys som bedrivs av Institutionen för akvatiska resurser vid Sveriges lantbruksuniversitet (SLU Aqua) samt yrkesfiskets rapportering.Rapporten omfattar 41 fiskarter uppdelade i olika bestånd, samt sju skal- och blötdjursarter.Nytt för årets upplaga är kapitlet om ekosystemtjänster. Avsnittet beskriver de fördelar människan får genom ekosystemen, till exempel hur fisk och skaldjur kommer till nytta för människan genom föda, rekreation och biologisk mångfald. Nytt för i år är också att rapportens diagram och figurer anpassats för läsare med defekt färgseende.Översikten är utarbetad av SLU Aqua på uppdrag av Havs- och vattenmyndigheten.
|
|
