1. |
|
|
2. |
|
|
3. |
|
|
4. |
|
|
5. |
|
|
6. |
- Kan, Aleksandr Sergeevič, 1925-
(författare)
-
Nikolaj Bucharin och den skandinaviska arbetarrörelsen
- 1991
-
Bok (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Var det en tillfällighet att Nikolaj Bucharin och några andra av de merkända bolsjevikledarna, vilka tillbringade en tid i exil i Skandinavien, senarekom att sträva efter ett mer demokratiskt, humant och bondevänligtSoyjetryssland? Den nordiska arbetarrörelsen påverkades av Oktoberrevolutionenoch den Kommunistiska Internationalen. Men vilken rollspelade enskilda individer? Dessa och andra frågor söker denna bok attbesvara utifrån tidigare delvis okänt material.
|
|
7. |
- Beckman, Svante, 1945-
(författare)
-
Kulturen och arbetarrörelsen
- 2008
-
Ingår i: Lychnos. - 0076-1648. ; , s. 289-295
-
Recension (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Artikeln är en presentation och granskning av Per Sundgrens avhandling i idéhistoria vid Stockholms universitet "Kulturen och arbetarrörelsen. Kulturpolitiska strävanden från August Palm till Tage Erlander" Carlsson förlag, Stockholm 2007
|
|
8. |
- Isacsson, Maths
(författare)
-
Arbetarrörelsen och lokalhistorien
- 1989
-
Ingår i: Kronos : historia i skola och samhälle. - Linköping : Linköping University Electronic Press. - 1100-1208. ; :2, s. 28-35
-
Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Arbetarrörelsen har traditionellt ställt sig avvaktande, ja rent ut sagt avvisande, till lokalhistoriska unde rsökningar och hembygdsmuseer. Dessa har förknippats med bonderörelsens och medelklassens vurm för det gamla, djupt orätt visa, samhället. Inom arbetarrörelsen har man istället engagerat sig i dagens och morgondagens frågor i syfte att förbättra det arbetande folkets levnadsvillkor. Att stanna upp och se tillbaka på utvecklingen på den egna arbetsplatsen eller orten har sällan tillerkänts något större värde. Däremot har det funnits ett visst intresse för studier av de centrala organisationernas, LO:s, SAP:s och fackförbundens, framväxt och verksamhet. Lokalhistoria har man intresserat sig för enbart i samband med något jubileum. Då har en skrift eller utställning i all hast producerats, och dessa har i regel utformats efter samma mall. Det är organisationen, dess ledargestalter och deras verksamhet som skildras. Föga utrymme ägnas åt förhållanden på arbetsplatserna och i lokalsamhället.Idag tillhör arbetarrörelsens misstänksamhet mot lokalhistoriska undersökningar emellertid det förnutna. Grävrörelsen bäddade för denna omsvängning. Tyvärr har grävrörelsen stagnerat under senare år. Rejäla satsningar fordras för att blåsa liv och ge stadga åt verksamheten. Med ullkomsten av Arbetets museum i Norrköping skapas ett forum för lokalhistoria som kan hli till stor nytta både för arbetarrörelsen och tjänstemannarörelsen.
|
|
9. |
|
|
10. |
- Sundgren, Per
(författare)
-
Kulturen och arbetarrörelsen : Kulturpolitiska strävanden från August Palm till Tage Erlander
- 2007
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- This thesis comprises studies on a theme. The theme is cultural political ambitions in the Swedish labour movement from August Palm to Tage Erlander, from the first tentative steps of popular education at the end of the 19th century to the first cultural political programmes fifty years later. In the analyses of the various source material a dominant perspective has been opposition or conflict between high and low, elite and mass, fine culture and popular culture.What is striking is how political parties from the right to the left were often able to arrive at a political consensus on culture and education. In the building of a nation, the bourgeoisie and the labour movement both saw culture as having a class-bridging and socially cohesive function. The decisive conflict in the area of culture and cultural policy has been between the elite and the masses, between often academically educated leaders and their members and voters. Accordingly, the Social democrat Oscar Olsson and the right-wing Valfrid Palmgren together created the corporate solution that paved the way for an explosion of study circles and that would become a model for Swedish cultural policy. Challenging alternatives to the established popular education movement were posed by the weekly magazine Såningsmannen with its utilitarian view of literature and the class-struggle education that in the revolutionary years around 1920 was formed within the SSV/SKP.The first cultural political programmes that were presented after the war, namely the Communist “Democratic cultural programme” (1946/48) and the Social Democratic “Man and the present” (1952), heralded a completely new historical situation, in which culture and education no longer formed a self-evident unit.
|
|