| 1. |
- Awebro, Kenneth
(författare)
-
Arbetskonflikter vid Sveagruvan
- 2004
-
Ingår i: Kulturvern ved bergverk 2004. - Kongsberg : Norsk Bergverksmuseum. - 8291337357
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 2. |
|
|
| 3. |
- Linderoth, Kristin
(författare)
-
Kampen om välfärdsarbetets värde : Fackligt aktiva kommunalare minns strejken 2003
- 2020
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- The tertiary sector accounts for a rising share of labour disputes, making studies of public sector strikes increasingly relevant to the understanding of labour market power relations. With the intention of exploring conditions for public sector labour struggles, this study aims to empirically examine the extensive 2003 wage strike carried out by the Swedish Municipal Workers’ Union [Kommunal]. It also seeks to theoretically discuss the Kommunal strike as a struggle over the value of public sector labour and as an arena for collective mobilisation and subject formation. Three questions have guided the research process: 1) What knowledge of the strike is conveyed through the experiences of Kommunal representatives? 2) What did strike participation mean for the formation of individual and collective subjectivity? 3) How can an exploration of municipal workers’ strike experiences contribute to a deeper understanding of how matters of justice are articulated in class-based struggle for social change? The method used is oral history, informed by feminist standpoint theory. Thirteen interviews were conducted with Kommunal activists and officials involved in the strike, predominantly at the local level. The interviews were complemented by contextualising texts, mainly from trade union press. The analysis has been carried out using Marxist and feminist perspectives on labour, class and gender relations and social change. The study finds that the meaning of the strike widely transcended the demands for higher wages. Striking enabled changes in subjectivity and generated new horizons of possibilities – a process analysed using the concept of cultures of solidarity. Such cultures were shaped by the intertwined aspiration for recognition and redistribution, rooted in the particular character and preconditions of public sector labour. Because the interviewees perceive their value as workers as linked to their value as human beings, and because this sense of value is in turn tied to their claim for the valorisation of the welfare state and of public service users, recognition and redistribution emerge in a co-constitutive relationship. The thesis presents new knowledge about public sector unionism. It illustrates that the difference between service work and the production of goods, as well as between the public and private sector, are central dimensions in the exploration of workers’ strike experiences, and hence for developing understandings of subjectivity in labour strife. The thesis also shows that a binary division between recognition and redistribution is problematic when the point of departure is municipal workers’ conceptualisations of social justice, and argues that recognition needs to be reintroduced into analysis of class struggle.
|
|
| 4. |
- Kjellberg, Anders
(författare)
-
Facklig radikalism i Danmark
- 1985
-
Ingår i: Arkiv för studier i arbetarrörelsens historia. - 0345-0333. ; :31-32, s. 35-47
-
Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 5. |
- Kjellberg, Anders
(författare)
-
Storkonflikten 1980 och andra stora arbetskonflikter i Sverige
- 2011
-
Ingår i: Arbetarhistoria: Meddelanden från arbetarrörelsens arkiv och bibliotek. - 0281-7446. ; 35:138-139 (2011:2-3), s. 33-40
-
Tidskriftsartikel (populärvet., debatt m.m.)abstract
- In the article, the Great Conflict of 1980 is compared with the general strike and great lockout of 1909 and the 1945 metalworkers’ strike. Depending on how they are measured, each of them could lay claim to be the largest labour conflict in Swedish history. While the strikes of 1909 and 1945 ended up in union defeats, the outcome of the 1980 conflict was a severe setback for SAF. The 1909 LO strike and the 1980 SAF lockout both aimed at pressing a non-socialist government to intervene, but none of them was successful in this respect. During the months preceding the 1980 conflict, the centre-right government failed to present an economic-political package satisfying the labour market parties, in particular LO regarding tax adjustments acceptable for the low-income groups. The appearance for the first time of a united front of the LO and TCO public sector unions and bargaining cartels, the “Gang of Four”, complicated the bargaining round. The founding of the private sector white-collar bargaining cartel PTK seven years earlier also weakened the privileged position that the axis LO-SAF had had in the traditional Swedish model. Despite this, the overwhelming majority of strikers and locked out in the 1980 conflict was blue-collar workers in the LO-SAF area, although the participation of some public sector groups attracted great attention. A number of developments in the 1970s formed the background to the great conflict: strong inflationary pressures due to two oil crisis and very high nominal wage increases in the midst of the decade, the first non-socialist government in Sweden for 44 years entering office in 1976 and the appointment of a new SAF president, the militant Curt Nicolin, in the same year. Nicolin set great hopes on the 1980 lockout as “an investment for the future” with the aim to change the bargaining climate for the coming decades. The great conflict of 1980 may be considered an attempt on the part of the employers to change the Swedish model of collective bargaining to radically gear down wage increases. The SAF proposals for a wage freeze (“the zero bid”) and a downsized public sector, presented as the only possible way of securing the standard of living, made up two conspicuous components of an employer strategy to change the rules of collective bargaining. After the 1980 failure, SAF adopted another concept – decentralized and individualized wage formation – to gear down wage increases.
|
|
| 6. |
- Hamark, Jesper, 1973-
(författare)
-
Strejk : Från satans svarta kvarnar till gigekonomin
- 2022. - 1
-
Bok (refereegranskat)abstract
- This is a book about strikes, from the birth of industrial capitalism until today. The chapters span geographically from Brazil to China, but the focus is on the Global North. The book does not aim to give a comprehensive picture of the history of the strike. Instead, it dips in and out of history to illuminate a turning point, a principal question, a specific strike tactic or a succesful strategy by an employer.The book takes the view that a strike is an expression of the most fundamental contradiction in capitalism: the one between buyers and sellers of labour power.
|
|
| 7. |
- Granberg, Magnus, 1983-
(författare)
-
Kampens nya former : Klasskamp och klasstruktur sedan de vilda strejkerna
- 2020
-
Ingår i: Arkiv. Tidskrift för samhällsanalys. - : Arkiv förlag & tidskrift. - 2000-6225 .- 2000-6217. ; :12, s. 107-139
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- I sin artikel analyserar Magnus Granberg förändringar i klasskampens former mot bakgrund av förändringar i det svenska samhällets klasstruktur. Genom att fokusera klasskampens kvalitativa formförändringar går analysen i polemik mot en företrädesvis kvantitativ tradition i svensk och internationell forskning om arbetskonflikter. Inom ett differentierat konfliktmönster där arbetare kombinerar vad Granberg identifierar som fordistiska, logistiska och reproduktiva maktresurser uppstår nya kampformer, här illustrerat av den ”kollektiva uppsägningen” vars slagstyrka inte minst härrör från tilltagande varufiering av offentliga tjänster. För att förstå förändringarna i konfliktmönstret används kvantitativa och kvalitativa data som belyser hur klasstrukturens och kapitalets omvandling aktualiserar nya proletära medvetande- och kampformer. I ett komparativt perspektiv kan det framväxande svenska konfliktmönstret sägas motsvara utmärkande drag i det internationella kampuppsving som skett efter den ekonomiska krisen 2007–2009.
|
|
| 8. |
- Granberg, Magnus
(författare)
-
Care in revolt : Labor conflict, gender, neoliberalism
- 2016
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- The present thesis is an exploration of normalization processes and the problem of appropriation in labor conflict. More specifically, it analyses the way contemporary labor conflicts in nursing relate to, and thereby help to illuminate, changes in modes of gender normalization under neoliberalism, and how nurse labor conflict thereby sheds light on wider patterns of labor strife. Analysis shows how a “virtue script” bound up with long-lasting patterns of gender normalization in nursing becomes tangled with forms of abstract labor related to “new public management” reform. Although the restructuring of work threatens public professionals’ autonomy, at the same time, it provides opportunities for resistance through collective action. What is more, this restructuring process facilitates the appropriation by nurses and, by implication, other public workers, of the discourses and ideals that belonged to the ethos of the Keynesian welfare state. However, this is a contradictory process, since the discourses and ideals thus appropriated inhere in modes of labor exploitation and normalization. Analysis indicates that although appropriation risks to reinforce gendered and exploitative ideas about work, the strategy can be a lever of collective mobilization, and one of its possible outcomes is the radical transformation of the entities it takes possession of. This interview study is mainly based on four journal articles, attending to different aspects of an act of collective resignation taken by registered nurses at a Swedish hospital ward. This is an emerging form of collective action and the thesis provides one of the first analyses of this new grassroots and workplace-based phenomenon, which may be considered its particular empirical contribution. On the other hand, the chapters of the cover essay unfold a sustained argument on normalization and appropriation, thereby elaborating theoretical themes broached in the articles. The focal point of this discussion is a certain concept of form, deployed in Marxist and feminist theory, a concept pointing to the identity of thought-forms and practically enacted forms. Further, these forms migrate: they are evoked in practices wherein “the mind is not active as sentient” (Hegel), later to be projected by the mind onto different entities. The results of the discussion thus question common approaches to normalization. In particular, it is untenable to oppose a tacit and internal mode of control where individuals are induced to comply by attaching to identifications (by becoming/being made into subjects) to an overt and external mode reliant on sheer coercion. This matter–form dichotomy should be dissolved, and modes of coercion should be understood to leave subjective imprints—not at the level of identity but at the level of thought’s infrastructure, that is, form.
|
|
| 9. |
-
När anställda blir företagare : Studier om företagande i ett strukturomvandlings- och arbetsmarknadsperspektiv
- 2006
-
Samlingsverk (redaktörskap) (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Rubriken ”Anställda blir företagare” syftar på ett forskningsområde som studerar hur och varför anställda övergår till att försörja sig som företagare eller som företagare i kombination med anställning. Rubriken refererar således främst till försörjningsstrategier hos anställda, det vill säga strategier som huvudsakligen handlar om att undgå arbetslöshet och att rädda jobben på den egna orten. Detta problemområde rör följaktligen även forskning om strukturomvandling, arbetsliv och arbetsmarknadsrelationer. Att bli företagare eller ”starta eget”, enskilt eller kooperativt, knyter också an till forskningsinriktningar med entreprenörskap, självständighetsdrivkrafter och identitet i centrum. I boken möts dessa ansatser, det vill säga arbetslivsforskning knyts samman med entreprenörsforskning och kooperationsforskning. Detta möte har också varit projektets övergripande ambition. Det är vår övertygelse att vi har mycket att lära av varandra och att vi kan berika varandra.Utifrån studier av konkreta fall fokuserar bidragen i antologin på drivkrafterna bakom att anställda har blivit företagare i en eller annan form, dvs. vad som har legat bakom valet av ett sådant handlingsalternativ samt i vilket samhälleligt och historiskt sammanhang detta fenomen har uppträtt. Vi inriktar oss också på vilka konsekvenser företagandet har fått för individerna själva och för andra aktörer på marknaden och arbetsmarknaden. Under senare årtionden har många anställda startat eget på grund av arbetslöshet eller också har de anlitats som egna företagare genom utkontrakteringar och avknoppningar av verksamheter både inom den privata och offentliga sektorn. I sådana fall har företagandet ofta varit en nödlösning för den tidigare anställde. Även historiskt sett har steget från anställd till företagare ofta tagits i tider av arbetslöshet förorsakad av strukturomvandling, lågkonjunktur eller arbetskonflikter.Antologins bidrag spänner över en lång tidsperiod från mellankrigstiden fram till idag. Tonvikten ligger på de senaste decenniernas utveckling, men ambitionen har varit att tolka dagens företeelser i sitt historiska sammanhang. Varje tid ger upphov till sin typ av företagande – eller brist på företagande. De små företagen är, vare sig de har startats av anställda eller inte, både skapade och skapare av den existerande näringslivsstrukturen.
|
|
| 10. |
- Tillmar, Malin, 1973-
(författare)
-
Villkor för eget företag inom vård- och omsorg
- 2006
-
Ingår i: När anställda blir företagare. - Stockholm : Arbetslivsintitutet. - 9789170458095 - 917045809X ; , s. -273
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Rubriken ”Anställda blir företagare” syftar på ett forskningsområde som studerar hur och varför anställda övergår till att försörja sig som företagare eller som företagare i kombination med anställning. Rubriken refererar således främst till försörjningsstrategier hos anställda, det vill säga strategier som huvudsakligen handlar om att undgå arbetslöshet och att rädda jobben på den egna orten. Detta problemområde rör följaktligen även forskning om strukturomvandling, arbetsliv och arbetsmarknadsrelationer. Att bli företagare eller ”starta eget”, enskilt eller kooperativt, knyter också an till forskningsinriktningar med entreprenörskap, självständighetsdrivkrafter och identitet i centrum. I boken möts dessa ansatser, det vill säga arbetslivsforskning knyts samman med entreprenörsforskning och kooperationsforskning. Detta möte har också varit projektets övergripande ambition. Det är vår övertygelse att vi har mycket att lära av varandra och att vi kan berika varandra.Utifrån studier av konkreta fall fokuserar bidragen i antologin på drivkrafterna bakom att anställda har blivit företagare i en eller annan form, dvs. vad som har legat bakom valet av ett sådant handlingsalternativ samt i vilket samhälleligt och historiskt sammanhang detta fenomen har uppträtt. Vi inriktar oss också på vilka konsekvenser företagandet har fått för individerna själva och för andra aktörer på marknaden och arbetsmarknaden. Under senare årtionden har många anställda startat eget på grund av arbetslöshet eller också har de anlitats som egna företagare genom utkontrakteringar och avknoppningar av verksamheter både inom den privata och offentliga sektorn. I sådana fall har företagandet ofta varit en nödlösning för den tidigare anställde. Även historiskt sett har steget från anställd till företagare ofta tagits i tider av arbetslöshet förorsakad av strukturomvandling, lågkonjunktur eller arbetskonflikter.Antologins bidrag spänner över en lång tidsperiod från mellankrigstiden fram till idag. Tonvikten ligger på de senaste decenniernas utveckling, men ambitionen har varit att tolka dagens företeelser i sitt historiska sammanhang. Varje tid ger upphov till sin typ av företagande – eller brist på företagande. De små företagen är, vare sig de har startats av anställda eller inte, både skapade och skapare av den existerande näringslivsstrukturen.
|
|
