SwePub
Sök i SwePub databas

  Utökad sökning

Träfflista för sökning "arbetsmiljö OR arbetsliv OR arbetsmarknad ;access:(free)"

Sökning: arbetsmiljö OR arbetsliv OR arbetsmarknad > Fritt online

Sortera/gruppera träfflistan
   
NumreringReferensOmslagsbildHitta
1.
  • Hjerm, Mikael (författare)
  • Arbetsliv
  • 2004
  • Ingår i: Sociologisk forskning. - Sveriges Sociologförbund. - 0038-0342. ; 41:1, s. 2
  • Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt)
  •  
2.
  • Rydén, Lisbeth, 1967- (författare)
  • Diskursiv arbetsmiljö Ett nytt perspektiv på organisatorisk arbetsmiljö
  • 2020
  • Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt)abstract
    • <p>Studiens övergripande syfte är att bidra till kunskap om organisatorisk arbetsmiljö. Studiens specifika syfte är tudelat: dels att undersöka och utvärdera en diskursiv ansats för att bedöma och hantera organisatorisk arbetsmiljö, dels att undersöka och utveckla en modell för att bedöma och hantera organisatorisk arbetsmiljö med en diskursiv ansats. Den diskursiva ansatsen arbetades fram genom att fokusera på de grundläggande ontologiska och epistemologiska frågorna och utgår från en socialkonstruktivistisk syn på såväl organisationers som människors existens.</p><p>Den diskursiva ansatsen uppmärksammar framförallt två övergripande faktorer i den organisatoriska arbetsmiljön. Den ena faktorn berör hur organiserandet påverkar såväl den individuella som den gemensamma förmågan att göra ett väl utfört arbete. Den andra faktorn berör de existentiella konsekvenserna som organiserandet, och det direkta tilltalet inom organisationen, kan medföra för de chefer och medarbetare som berörs.</p><p>Modellen för att bedöma organisatorisk arbetsmiljö med en diskursiv ansats består av tio steg – från att generera ett relevant empiriskt material till att intervenera i den organisatoriska (diskursiva) arbetsmiljön. I arbetet med att utveckla modellen uppstod ett behov av ett begrepp för den ”form” de organiserande diskurserna skapar för chefer och medarbetare. Formen definierar hur organisationens medlemmar förväntas vara för att passa in i organiserandet. Den form som de organiserande diskurserna skapar benämns i avhandlingen organisatorisk idealkaraktär och är en viktig del av den analys som ingår i modellen för att bedöma organisatorisk arbetsmiljö med en diskursiv ansats.</p><p>Modellen lyfter fram en problematisering, analys och bedömning baserad på de diskurser som styr organiserandet, det aktuella arbetets karaktär och den organisatoriska idealkaraktären. Är de tre aspekterna förenliga? Samverkar de så att de stärker förmågan att göra ett väl utfört arbete – på kort respektive lång sikt – eller försvagar de den?</p><p><em>Diskursiv arbetsmiljö</em> är ett samlingsbegrepp som betecknar den arbetsmiljö som skapas av de organiserande diskursernas samverkan och de risk- och friskfaktorer som kan uppmärksammas med en diskursiv ansats för att bedöma organisatorisk arbetsmiljö.</p>
  •  
3.
  • Hult, Carl, 1953-, et al. (författare)
  • Intendenturpersonalens arbetsmiljö arbetsmiljö, arbetsupplevelser, motivation och sjukskrivningar på passagerarfartyg
  • 2017
  • Ingår i: Intendenturpersonalens arbetsmiljö. - Kalmar : Sjöfartshögskolan, Linnéuniversitetet. - 978-91-88357-64-9
  • Rapport (övrigt vetenskapligt)abstract
    • <p>Det här projektet undersöker arbetsmiljön för intendenturpersonalen på svenska passagerarfar-tyg. Bakgrunden till projektet ligger i upptäckten att intendenturpersonal ombord passagerar-fartyg år 2010 uppvisade en betydligt högre upplevelse av utmattning, jämfört med andra per-sonalgrupper. Utmattningsupplevelsen indikerades med ett utmattningsindex bestående av ett flertal upplevelseaspekter rörande trötthet och stress i arbetet. Passagerarfartygens intendentur-personal har även rapporterat högre ohälsotal än andra personalkategorier i svensk sjöfart.Projektet innefattar en jämförelse av svenskregistrerad sjöpersonals upplevelser av utmattning fördelat på ombordfunktioner och fartygstyp vid mellan 2010 och 2015, samt förhållandet mel-lan arbetstillfredsställelse, motivation och utmattningsupplevelse inom intendenturen år 2015. I projektet analyseras även Försäkringskassans sjukskrivningsstatistik för åren 2011–2014 med avseende på sjuktalen för långa sjukskrivningar över 60 dagar och diagnosfördelning för inten-denturpersonalen, samt om det möjligt att göra en analytisk koppling till upplevelsen av utmatt-ning. Genom intervjuer och observationer med chefer och medarbetare ombord och iland un-dersöks vilka fysiska, organisatoriska och sociala faktorer som upplevs vara av betydelse för arbetsmiljön.Det övergripande målet är att identifiera friskfaktorer för att minska risken för utmattning och ohälsa som kan leda till långa sjukskrivningar och lämna välgrundade rekommendationer för branschen.Resultaten visar att passagerarfartygens besättning rapporterar högst utmattningsupplevelse både 2010 och 2015. Intendenturpersonalen är också klart överrepresenterade i sjukskrivnings-statistiken och sjuktalen, vilket kan kopplas till upplevelsen av utmattning.Enkätundersökningen 2015 visar att intendenturpersonalen rapporterar mest negativa upplevel-ser av arbetssituation, kamratskap och ledarskap jämfört med andra avdelningar. Det är dock en generellt motiverad yrkesgrupp med hög arbetstillfredsställelse. Friskfaktorer som visat sig lindra utmattningsupplevelsen (bemanning, vila, ledarskap, relationer till andra avdelningar) stärker personalens motivation att arbeta till sjössÖkad delaktighet hos intendenturpersonalen i arbetsmiljöarbete och arbetsplatsens utformning kan minska de negativa och höja de hälsofrämjande effekterna av förändringsarbete ombord. Den sociala arbetsmiljön är en viktig del av arbetet till sjöss och omfattar även den lediga tid som tillbringas ombord. Arbetsmiljöarbete bör därför omfatta åtgärder som bryter ner gränser mellan avdelningar, skapar sammanhållning och en gemensam identitet för intendenturen och besättningen i stort.</p>
  •  
4.
  • Nilsson, Kerstin (författare)
  • Äldre medarbetares attityder till ett långt arbetsliv. : Skillnader mellan olika yrkesgrupper inom hälso- och sjukvården.
  • 2006
  • Rapport (övrigt vetenskapligt)abstract
    • Individer lämnar och har alltid lämnat arbetslivet på grund av att åldern ”tar ut sin rätt”. Dock är det sannolikt inte ålderssvaghet som är den avgörande faktornför det stora flertalet som går i ålderspension idag. Troligtvis är det istället mångaolika faktorer som har betydelse för när en individ lämnar yrkeslivet för en nylivsfas som ålderspensionär, även om det biologiska åldrandets klocka tickar i oss alla och den kronologiska åldern är av socialförsäkringsmässig betydelse. I dag tycks frågorna kring ålderspensionsutträde ur yrkeslivet vara särskilt aktuellamed tanke på de stora barnkullarna som föddes under 1940-talet och som kommer att gå i pension under de närmaste åren. De som ingår i föreliggande studie är anställda vid Sveriges sydligaste landsting, Region Skåne. Inom dennaorganisation beräknas cirka 25 procent av de cirka 30 000 medarbetarna gå i ålderspension inomtio år. Scenariot åter finns inom flera andra organisationeroch arbetsplatser runt om i Sverige och Europa. Detta befaras medföra problemför organisationer och företag, inte minst eftersom mycket samlad livs- ochyrkeskunskap riskerar försvinna ut ur arbetslivet med dessa individer. Somligakommer kanske att arbeta några år efter att de blivit 65 år, medan andra kommeratt lämna arbetslivet betydligt tidigare. Vad är anledningen till detta och skiljersig attityderna till ett förlängt arbetsliv mellan äldre medarbetare inom olikayrkesgrupper? Genom att studera olika motiv till att individer kan/inte kan ochvill/inte vill delta i arbetslivet tills de blir 65 år, kan vi skaffa viktig kunskap om människors arbetsförhållande och livssituation. På detta sättkan vi även erhålla viktig information för att kunna förändra och förbättra arbetslivet för olika yrkes-grupper.
5.
  • Kjellberg, Anders (författare)
  • En tudelad arbetsmarknad
  • 2000
  • Ingår i: Affärscorrespondenten, bilaga till Östgöta Correspondenten. ; s. 4-4
  • Tidskriftsartikel (populärvet., debatt m.m.)
6.
  • Hallqvist, Anders, 1966- (författare)
  • Arbetsliv och mobilitet en forskningsöversikt
  • 2005
  • Rapport (refereegranskat)abstract
    • <p>Från både forskare och praktiker framställs idag önskemål om en större rörlighet på den svenska arbetsmarknaden. Ohälsan i arbetslivet skulle kunna mötas med en större rörlighet menar somliga. Andra för fram ekonomiska motiv och förhoppningar om att generativa effekter som innovation och idéutveckling kan följa på en ökad inter- och intraorganisatorisk mobilitet. Därtill kan anföras en värderings- och mentalitetsförändring som skett de senaste decennierna, som innebär att människor tycks värdesätta växling och förändring högre än vad tidigare generationer gjort. Samtidigt tyder statistiska uppgifter på en relativt svag mobilitet. Begreppen -yrkesinlåsning- och -arbetsplatsinlåsning- myntas som redskap för att förstå det förhållande att människor som säger sig vilja byta yrke eller arbetsplats ändå förblir vid sin läst. Att frågor som rör arbetsliv och mobilitet tas upp till behandling är av betydelse ur både individ- och samhällsperspektiv. Det handlar om den enskildes livskvalitet, samhällets önskan att ge förutsättningar för livslångt lärande, ett hållbart arbetsliv och dess möjligheter att sörja för personalbehovet på en föränderlig arbetsmarknad. Inte minst tycks det angeläget att adressera frågor om hur människor bemästrar yrkesmässiga omställningsprocesser och hur dylika processer kan stödjas och uppmuntras inom institutionella ramar och med pedagogiska incitament. Föreliggande forskningsöversikt behandlar dessa frågor med utgångspunkt i framför allt amerikansk och utomnordisk europeisk forskning, med syftet att presentera, diskutera och generera kunskaper om några av mobilitetens förutsättningar. Avsikten är att med hjälp av befintliga forskningsarbeten beskriva kunskapsläget, tydliggöra, analysera och diskutera problemet samt identifiera områden som bedöms vara angelägna att utsätta för ytterligare forskningsinsatser.</p>
  •  
7.
  • Karlsson, Thomas, et al. (författare)
  • Den hjärnvänliga arbetsplatsen kognition, kognitiva funktionsnedsättningar och arbetsmiljö
  • 2014
  • Rapport (övrigt vetenskapligt)abstract
    • <p>Dagens arbetsliv ställer allt större krav på kognitiva förmågor. Vi arbetar alltmer med information inte bara i traditionellt intellektuella yrken, utan även inom industri, hantverk och sjukvård. Informationsteknologi i form av datorer, avancerad teknisk utrustning och andra komplexa system blir allt viktigare att kunna hantera. Detta ställer nya krav på arbetsmiljöarbetet, något som gäller för alla arbetstagare, men särskilt för de av oss som har en kognitiv funktionsnedsättning.</p><p>I denna rapport sammanfattar vi arbetsmiljörelaterade hinder förknippade med nedsatt funktion inom nio kognitiva områden: språk, exekutiva funktioner, minnesfunktioner, visuospatiala funktioner, snabbhet, uppmärksamhet, emotion/social kognition, mental trötthet samt global kognitiv förmåga/intelligens. Vi uppmärksammar även mental trötthet (”fatigue”) som ett viktigt problemområde i  sammanhanget.</p><p>Den första delen av rapporten ger en bakgrund till området. Avsnittet ger en kort översikt över neuropsykologi och kognitiv neurovetenskap.</p><p>Den andra delen sammanfattar kunskap om omfattningen av problemet: hur vanliga är kognitiva funktionsnedsättningar i arbetslivet? En stor del av de människor som är i yrkesverksam ålder antingen har, eller kommer någon gång under yrkeslivet att drabbas av kognitiva funktionsproblem. Vi uppskattar att detta berör en femtedel till en tredjedel av de yrkesverksamma. Eftersom kognitiv funktionsnivå långt ifrån enbart beror på individens begränsningar till följd av sjukdom eller annan funktionsnedsättning, utan även på miljön och dess krav på individen, är problemen och lösningar på dessa både giltiga och viktiga för alla.</p><p>Rapportens andra del visar att kognitiv nedsättning inte begränsas till ett enstaka funktionellt område, exempelvis minnesbesvär, utan kan innefatta flera av de funktionella områden som berörs. Det finns alltså ingen enkel koppling mellan en sjukdom och vilka kognitiva funktionsproblem den medför för den enskilde arbetstagaren. Problemen måste ses i ljuset av både de erfarenheter och begränsningar den enskilde personen har och den aktuella arbetsuppgiften.</p><p>Rapportens tredje del diskuterar mer ingående arbetsmiljörelaterade konsekvenser av kognitiva funktionsnedsättningar. Den börjar med att sammanfatta en modell för att analysera funktionsnedsättningar som en produkt av fyra samverkande faktorer: individen (till exempel kognitiva funktionsbegränsningar efter en sjukdom), individens förhållningssätt (till exempel motivation), arbetsuppgiften och miljön. En kognitiv funktionsproblematik finns aldrig enbart i en av dessa faktorer utan i skärningspunkten mellan dessa faktorer. Av detta skäl är kunskap om arbetsmiljömässiga aspekter av kognitiva funktionsnedsättningar giltig för alla. Även de som inte har nedsatt kognitiv funktion hamnar i situationer där faktorer kopplade till miljön eller arbetsuppgiften (eller vår inställning till uppgiften) resulterar i att kognitiva förmågor belastas!</p><p>Vidare identifierar och sammanfattar rapportens tredje del praktiska lösningar som stödjer arbetsförmåga vid nedsättning av funktioner inom de nio områden som rapporten omfattar: språk, exekutiva funktioner, minnesfunktioner, visuospatiala funktioner, snabbhet, uppmärksamhet, emotion/social kognition, mental trötthet samt global kognitiv förmåga/intelligens. Särskilt betonas att det idag finns många tillgängliga men sannolikt mindre ofta utnyttjade åtgärder som kan utnyttjas för att mildra eller eliminera arbetsmiljöproblem relaterade till kognitiva funktionsnedsättningar. Rapporten redovisar sju sådana övergripande åtgärder. Därtill diskuteras kognitiva funktionsnedsättningar i samband med arbetstagare som är över 65 år och arbetsgivarens roll. Avslutningsvis identifieras kunskapsbehov för fortsatt arbete inom området.</p>
  •  
8.
  • Kjellberg, Anders, et al. (författare)
  • Arbetsgivarorganisationer och fackföreningar i ett föränderligt arbetsliv
  • 2003
  • Ingår i: Ute och inne i svenskt arbetsliv : forskare analyserar och spekulerar om trender i framtidens arbete (Arbetsliv i omvandling 2003:8). - Lunds universitet, Institutionen för designvetenskaper (LTH). - 1404-8426. - 91-7045-680-1 ; :2003:8, s. 345-376
  • Bokkapitel (övrigt vetenskapligt)abstract
    • Internationellt sett har de fackliga organisationerna i Sverige på flera sätt mycket goda förutsättningar att verka för hållbara arbetsplatser. Hit hör den höga organisationsgraden, den välutbyggda fackliga arbetsplatsorganisationen, en relativ frånvaro av facklig rivalitet samt den långa traditionen av samarbete mellan arbetsmarknadens parter. Sedan 1990-talet förefaller facken på många arbetsplatser ändå ha svårt att leva upp till rollen som aktiv förändringskraft. Metalls vision om det goda arbeten har i vissa avseenden havererat och vänts i sin motsats. Även medlemmarnas förväntningar på vad facket kan uträtta har avtagit de senaste femton åren. I kapitlet diskuteras orsakerna till denna utveckling och hur förändringar på arbetsgivarsidan kan komma att påverka framtidens arbetsplatser.
9.
  • Olofsdotter, Gunilla, et al. (författare)
  • Kvinnor+arbetsmiljö=sant?
  • 2015
  • Ingår i: Sprickor, öppningar och krackeleringar : Nya perspektiv på arbetsmiljö. - Östersund/Sundsvall : Mittuniversitetet. - 978-91-88025-42-5 ; s. 143-155
  • Bokkapitel (övrigt vetenskapligt)
  •  
10.
  •  
Skapa referenser, mejla, bekava och länka
Åtkomst
Typ av publikation
rapport (442)
tidskriftsartikel (139)
doktorsavhandling (95)
bokkapitel (69)
konferensbidrag (31)
bok (24)
visa fler...
licentiatavhandling (22)
annan publikation (20)
samlingsverk (redaktörskap) (19)
recension (9)
konstnärligt arbete (1)
proceedings (redaktörskap) (1)
forskningsöversikt (1)
visa färre...
Typ av innehåll
övrigt vetenskapligt (767)
refereegranskat (170)
populärvet., debatt m.m. (86)
Författare/redaktör
Kjellberg, Anders, (41)
Andersson, Ing-Marie ... (17)
Sigrén, Peter, (17)
Lunner Kolstrup, Chr ... (12)
Rosén, Gunnar, (11)
Bohgard, Mats, (10)
visa fler...
Nilsson, Kerstin, (10)
Pinzke, Stefan, (10)
Lindahl, Cecilia, (10)
Panican, Alexandru (8)
Abrahamsson, Lena, (8)
Johansson, Gerd, (8)
Olofsson, Jonas (8)
Bergman, Ann, 1963-, (8)
Rosengren, Calle, (8)
Akselsson, Roland, (7)
Persson, Anders, (7)
Hedlund, Ann, (7)
Thörnquist, Annette (7)
Johansson, Jan (6)
Malmqvist, Klas, (6)
Österman, Cecilia, 1 ... (6)
Lundgren, Mats, (6)
Persson, Roger, (6)
Samuelsson, Björn (6)
Andersson, Christina ... (6)
Larsson, Stefan, (5)
Aronsson, Gunnar, (5)
Eklund, Jörgen, (5)
Wadensjö, Eskil, (5)
Runeson, Per, (5)
Oudhuis, Margareta, (5)
Ivarsson, Lars, 1969 ... (5)
Lövsund, P, (5)
Haglund, Lars, 1949- ... (5)
Johansson, Bo (4)
Adolfsson, Niklas, (4)
Albinsson, Gunilla, (4)
Sverke, Magnus (4)
Håkansson, Peter, (4)
Muhonen, Tuija, (4)
Åteg, Mattias, (4)
Nordin, Maria, (4)
Gillberg, Gunnar (4)
Olofsdotter, Gunilla ... (4)
Berthelsen, Hanne, (4)
Selberg, Niklas (4)
Lindell, Eva, 1974-, (4)
Klockmo, Carolina, 1 ... (4)
Löfqvist, Lotta, (4)
visa färre...
Lärosäte
Lunds universitet (165)
Linköpings universitet (101)
Karlstads universitet (86)
Luleå tekniska universitet (49)
swepub_uni:mau_t (44)
Umeå universitet (43)
visa fler...
Uppsala universitet (36)
Högskolan i Borås (33)
Högskolan Dalarna (33)
Sveriges Lantbruksuniversitet (32)
Stockholms universitet (27)
Mittuniversitetet (26)
RISE (24)
VTI - Statens väg- och transportforskningsinstitut (24)
Linnéuniversitetet (23)
Mälardalens högskola (18)
Kungliga Tekniska Högskolan (15)
Högskolan i Jönköping (15)
Högskolan i Gävle (15)
Örebro universitet (12)
Högskolan i Halmstad (11)
Blekinge Tekniska Högskola (6)
Högskolan Kristianstad (5)
Högskolan Väst (5)
Södertörns högskola (5)
Chalmers tekniska högskola (5)
Riksantikvarieämbetet (4)
Karolinska Institutet (3)
Naturvårdsverket (2)
Försvarshögskolan (2)
Göteborgs universitet (1)
Gymnastik- och idrottshögskolan (1)
Nordiska Afrikainstitutet (1)
Kungl. Konsthögskolan (1)
visa färre...
Språk
Svenska (750)
Engelska (117)
Norska (2)
Tyska (1)
Danska (1)
Forskningsämne (UKÄ/SCB)
Samhällsvetenskap (555)
Medicin och hälsovetenskap (110)
Teknik (97)
Lantbruksvetenskap (55)
Humaniora (37)
Naturvetenskap (22)

År

 
pil uppåt Stäng

Kopiera och spara länken för att återkomma till aktuell vy