| 1. |
- Henning, Peter
(författare)
-
Poetiska arbetsvillkor : Om självkommentaren som samtidspoetisk tendens och historiskt grepp
- 2020
-
Ingår i: Nordisk poesi. - : Universitetsforlaget. - 2464-4137. ; 5:2, s. 73-91
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Denna studie analyserar olika typer av självkommenterande grepp – till exempel fotnoter, slutnoter och källförteckningar – i svensk poesi från 2010-talet. Genom nedslag i självkommentarens litteraturhistoria, och i förhållande till den editionsfilologiska kommentaren, framhåller artikeln den produktiva splittringen av författarrollen som en av självkommentarens centrala funktioner. Den självkommenterande poeten framträder både som fackman och fri konstnär vilket på en gång utmanar och återupprättar diktens autonomi. Ytterst förbinds detta förhållande med den svenska kulturpolitikens utveckling från 1960-talet. Om litteraturen – som ett led i viljan att demokratisera och pedagogisera konsten – får sitt värde genom att jämställas med andra typer av arbeten gäller samtidigt att konsten i välfärdsstaten åtnjuter en priviligierad roll som skiljer denna verksamhet från andra slags sysslor.
|
|
| 2. |
|
|
| 3. |
|
|
| 4. |
- Parding, Karolina
(författare)
-
Lärares arbetsvillkor : handlingsutrymme i tider av förändrad styrning
- 2010
-
Ingår i: Didaktisk Tidskrift. - 1101-7686. ; 19:2, s. 95-111
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Handlingsutrymme, eller diskretion som det också brukar benämnas, är en central förutsättning för utövandet av professionellt arbete. Samtidigt är professionellas arbete och handlingsutrymme avhängigt styrningen av deras arbete. Förändrad styrning av den svenska skolan har medfört förändrade villkor för de professionella, för lärarna. Denna studie bygger på en intervjustudie med lärare i en svensk gymnasieskola vilken varit föremål för omfattande styrningsförändringar. Resultatet visar att den förändrade styrningen av de intervjuade lärarna upplevs ha effekter i relation till just handlingsutrymmet. För det första kan konstateras att lärarna ser handlingsutrymme som absolut essentiellt för att kunna utföra sitt arbete på ett för dem tillfredställande sätt. För det andra kan konstateras att lärarna samtidigt identifierar förändrade omständigheter för sitt yrkesutövande och däri möjligheten att skapa och bibehålla handlingsutrymme. En spänning mellan profession och organisation kan identifieras, där organisationens logik vinner mark på bekostnad av professionens logik.
|
|
| 5. |
- Sörensdotter, Renita, 1967-
(författare)
-
Omsorgsarbetets utmaningar : Om hemtjänstpersonalens arbetsvillkor och kunskapsprocesser
- 2011
-
Rapport (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Personal inom hemtjänsten har ett mångsidigt arbetesom kräver att hjälpbehövande människor bemöts med respekt för sina behov. Arbetets struktur avgränsar samtidigt vad som är möjligt att göra hos varjebrukare. Det konkreta arbetet består av att lyssna, känna in,hantera känslor och relationer, samt att arbeta praktiskt genom att städa, handla och vara behjälplig med dusch. Den kunskapsom används är till stor del erfarenhetsbaserad och utvecklas genom arbetets utmaningar och samtal med kollegor. I rapporten beskrivs hemtjänstpersonalens arbetsvillkor, gruppkultur och den kunskap som används. Tanken är att resultaten ska kunna tillämpas i verksamheten, därför finns även ett avsnitt om hurhemtjänstgrupper konkret kan arbeta med att synliggöra och förändra den gruppkultur och kunskapsprocess som finns i den egna hemtjänstgruppen.
|
|
| 6. |
- Leppänen, Vesa
(författare)
-
Arbetsvillkor och maktrelationer i avlönat hushållsarbete
- 2013
-
Bok (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Det har funnits hushållsarbetare under mycket lång tid och i de flesta delar av världen. Det är nu ett av de vanligaste kvinnoyrkena internationellt. Under mer än ett århundrade har pågått en debatt om hushållsarbetarnas arbetsvillkor där det sagts bl.a. att arbetet är lågavlönat, fysiskt tungt, innebär långa arbetstider, kan leda till social isolering och olika former av övergrepp. Dessa arbetsvillkor uppkommer vid mötet mellan hushållsarbetare och de som anlitar dem. I denna text analyseras maktrelationen mellan dessa två parter. Analysen är baserad på etnografiska studier om hushållsarbetares vardag i Sverige och den övriga västvärlden under slutet av 1900- och början av 2000-talet. Som analytiskt redskap används Tönnies begreppspar Gemeinschaft och Gesellschaft (1887). I det förmoderna samhället karakteriserades relationen mellan hushållsarbetare och familj av Gemeinschaft, d.v.s. att hushållsarbetaren var en del av hushållet och hade en viss status som innebar underordning under husbonden. Det har länge hävdats – och hoppats – att samhällets modernisering leder till att relationen ersätts med Gesellschaft, d.v.s. baseras på kontrakt där arbetsuppgifter, arbetstider, löner, m.m. är reglerade. Men i denna text hävdas att yrkesrollen som hushållsarbetare alltid innebär en blandning av Gemeinschaft och Gesellschaft. Det betyder att vissa av de problem som förknippas med hushållsarbetet inte helt kan lösas genom ökad grad av Gesellschaft, t.ex. att hantera nedlåtande inställning från vissa kunder eller den sorg som kan uppstå efter att ha fått sluta arbeta i en familj där man fått starka emotionella band till familjens barn. Istället behövs andra metoder, t.ex. utbildning och organiserat socialt stöd.
|
|
| 7. |
|
|
| 8. |
- Cettner, Annicka
(författare)
-
Kvinnors erfarenheter som civilingenjörer i byggbranschen : arbetsvillkor och genus
- 2007
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Min forskning handlar om att undersöka och beskriva kvinnors erfarenheter som civilingenjörer i byggbranschen. Syftet är att med ett genusperspektiv på kvinnors villkor i byggbranschen starta en fördjupad diskussion om hur och varför kvinnor väljer eller inte väljer att göra karriär inom bygg.Resultat från tidigare utförd förstudie (Berggren K., Hedman-Pétursson E., 2004) som var ett samarbetet mellan NCC Construction och Luleå tekniska universitet, visar att ca 30 % av de kvinnor som utexaminerats som civilingenjörer i Väg och vatten valde bort byggbranschen.Förstudiens resultat sammanfaller väl med den högst aktuella samhällsdebatt som betonar byggbranschens rekryteringsbehov i framtiden. Byggbranschens företrädare säger själva att de vill bredda rekryteringsunderlaget och ta in fler kvinnor. Det har även i en sorts integrerad rekryterings- och jämställdhetsanda under många år genomförts generella samhällsinsatser för att "höja kvinnors teknikintresse" och sakta har andelen kvinnor som utexamineras som civilingenjörer ökat. Men byggbranschen har fortfarande svårt att att öka andelen kvinnor samt att behålla de få som söker sig dit. Den fråga som intresserar både byggbranschen och mig (men troligen med olika perspektiv) är alltså: "Vad är det för fel på byggbranschen?".Min studie baserar sig på kvinnors erfarenheter och kvalitativa djupintervjuer utgör den huvudsakliga empiriinsamlingsmetoden. Metoden bygger på tio intervjuer med kvinnor representerade från de två dominerande sektorerna, konsultsektorn och entreprenadsektorn,. i byggbranschen där kvinnor examinerade från Väg och vatten arbetar/arbetat som civilingenjörer. Under inledande studier om genusteorier och annan forskning om kvinnor i mansdominerade arbetsorganisationer växte mina intervjuteman fram. Frågor som inriktas på kvinnornas erfarenheter av möjligheter och förutsättningar att arbeta som civilingenjörer i byggbranschen. Jag hoppas kunna belysa strukturen och kulturen i branschen och även att visa på bilden av civilingenjören. I mina preliminära resultat syns tydliga paralleller med studier om kvinnors arbetsvillkor från andra mansdominerade arbetsorganisationer. Könssegregering, styrning till könsmärkta arbetsuppgifter, broderskapsallianser och minoritets-/synlighetseffekter är teman som ofta återkommer i kvinnornas berättelser. Som en första reflektion under pågående intervjuarbete ser jag att teorier om genusordning kan förklara och tydliggöra såväl kvinnors arbetssituation som deras karriärval. Strukturen och kulturen i byggbranschen talar sitt tydliga språk, det är en mansdominerad arbetsorganisation där kvinnan som civilingenjör är i minoritet och utgör ett annorlunda undantag. Konsekvenserna av dessa erfarenheter kan utgöra förklaringar till kvinnors olika beslut om karriär inom byggbranschen.I pappret kommer jag att presentera en första analys av empirin.Syftet med pappret är att hitta vägar inför den fortsatta forskningen som kan vara fruktbara för att se ytterligare förklaringar och kanske en förändringspotential när det handlar om svårigheterna för kvinnor att vara verksamma som civilingenjörer i den mansdominerade byggbranschen. Jag kommer att beskriva och analysera den bild av arbetsvillkoren (både struktur och kultur) i byggbranschen som kommer fram i intervjuerna. Jag kommer även att beskriva och diskutera motsägelser i kvinnornas berättelser och hur dessa kan tolkas och förstås utifrån ett genusperspektiv. Som stöd och inspiration för detta arbete kommer andra studier om genus och teknik och studier om maskuliniteter att användas.
|
|
| 9. |
- Bergman, Ann, 1963-, et al.
(författare)
-
Arbetsvillkor och coaching
- 2017
-
Ingår i: Arbetsmarknad & Arbetsliv. - karlstad : Karlstads universitet. - 1400-9692 .- 2002-343X. ; 23:3, s. 4-6
-
Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 10. |
|
|
