| 1. |
-
Övervakning av marknära ozon i Jönköpings län 1999-2001: resultat av mätningar med passiva ozonprovtagare under åren 1999-2001
- 2002
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Mätningar av marknära ozon i Jönköpings län har pågått sedan 1993. Denna rapport redovisar framför allt resultat från perioden 1999 - 2001. Under dessa år har mätningar genomförts vid 3 stationer sommartid och 1 station året runt. Mätningarna har skett med hjälp av så kallade passiva provtagare. Exponeringstiden är normalt 1 månad, varefter provtagaren ersätts med en annan . Resultaten visar att de högsta halterna förekommer under vårvinter - försommar då månadsmedel uppgår till mellan 60-80 mikrogram/kubikmeter räknat som månadsmedel. Halterna sjunker därefter successivt och når lägsta halter (30-50 mikrogram/kubikmeter) under hösten. Mätningar av marknära ozon i Jönköpings län visar att riktvärdena för skydd av vegetation, 65 mikrogram/kubikmeter, regelbundet överskrids. Däremot överskrids sällan nivån för skydd mot människors hälsa, 110 mikrogram/kubikmeter, detta har endast skett vid ett fåtal dygn under den undersökta perioden. Solljuset är den drivande faktorn för bildning av marknära ozon när förutsättningar i form av kväveoxider och kolväten finns. Detta kan förklara de lägre halterna av marknära ozon under vinter och regniga sommar jämfört med soliga perioder. Från början (1993) utfördes mätningar genomfördes vid 6-7 stationer sommartid och 4-6 stationer vintertid. Den senaste treårsperioden har antalet stationer begränsat på grund av de regionala variationerna är små.
|
|
| 2. |
- Sundqvist, Jan-Olov, et al.
(författare)
-
Hur skall hushållsavfallet tas om hand? Utvärdering av olika behandlingsmetoder
- 2002
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- I en systemanalys har konsekvenser rörande energiförbrukning, miljöpåverkan och ekonomi studerats för olika system för hantering av kommunalt avfall. I systemanalysen har olika kombinationer av förbränning, deponering, materialåtervinning av utsorterad plast och kartong, och biologisk behandling (rötning och kompostering) av utsorterat lättnedbrytbart organiskt avfall studerats. I studien har en datormodell baserad på livscykelanalysmetodik (ORWARE) använts. Studien baseras på en modellkommun. I en känslighetsanalys har inverkan av olika kommunspecifika parametrar och anläggningsspecifika parametrar studerats. Det slutliga resultatet bedöms täcka ett mycket stort antal kommuntyper. Följande parametrar har använts för att utvärdera olika lösningar: förbrukning av energiråvaror, växthuseffekt, försurning, övergödning, bildning av marknära ozon, tungmetallflöden, företagsekonomi (i livscykelperspektiv) och samhällsekonomi (samhällsekonomi innebär en viktning av företagsekonomi och miljöekonomi) - i grundfallet räknas hushållens arbete inte in i den samhällsekonomiska kalkylen. Vi har kommit fram till följande slutsatser. Deponering bör i allmänhet undvikas för avfall som kan förbrännas, rötas, komposte-ras eller materialåtervinnas. Möjlighet till förbränning av avfall bör alltid finnas. Detta gäller även om avfallet måste transporteras till en regional anläggning. Eftersom det inte går att uppnå 100 % återvinningsgrader för exempelvis plast, kartong och returpapper, kommer det alltid att finnas en viss mängd brännbart avfall som måste tas omhand vid sidan av materialåtervin-ningssystemen och eventuella system för biologisk behandling. Materialåtervinning, rötning och förbränning bör inte ses som konkurrerande metoder, utan mer som kompletterande metoder. Det är svårt att dra entydiga slutsatser om vilken metod som är 'bäst'. Det finns fördelar och nackdelar med alla metoder. I systemperspektivet för en hel kommun ger materialåtervinning eller rötning mycket små skillnader mot förbränning. Kompostering (strängkompostering) av lättnedbrytbart avfall har nästan inga miljömässiga fördelar gentemot förbränning eller gentemot rötning. Om man räknar in hushållens arbete i den samhällsekonomiska kalkylen blir materialåtervinning samhällsekonomiskt dyrare än förbränning. Förbränning, rötning och kompostering kräver ungefär lika mycket arbete av hushållen och skillnaderna mellan dessa påverkas mycket lite av om hushållens arbete räknas in. Transporter av avfall, sedan det väl är insamlat, är av begränsad betydelse vad gäller miljöpåverkan, energiförbrukning och kostnader, under förutsättning att transporterna genomförs på ett effektivt sätt. Hushållens transporter (med personbil) kan påverka både resultatet (i ogynnsam riktning för källsortering). Olika insamlingssystem påverkar det totala resultatet i mycket liten utsträckning beträffande miljöpåverkan och energiförbrukning. En förtätning av återvinningsstationer från områdesnära till återvinningsgårdar som är mer kvartersnära ger ingen avgörande påverkan på miljöpåverkan eller samhällsekonomi (exklusive hushållens arbete) men leder till mindre arbete för hushållen.
|
|
| 3. |
- Ribbenhed, Malin, et al.
(författare)
-
Livscykelanalys av marksaneringstekniker för förorenad jord och sediment
- 2002
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- I denna studie tillämpas livscykelanalysmetodik (LCA) på olika marksaneringsmetoder. Med denna metodik beaktas livscykeln för en saneringsåtgärd av förorenad jord och sediment, d v s miljöpåverkan i form av resursuttag och emissioner under arbetet. De övergripande målen med projektet är dels att utvärdera i vilket/vilka steg den stora miljöbelastningen (s k hot-spots) föreligger för respektive metod, dels att bedöma om olika metoder kan jämföras med varandra utifrån ett helhetsperspektiv. Målet är dessutom att illustrera en metodikansats för toxicitetsbedömning av marksaneringsåtgärder. Tre tekniker för rening av jord (termisk avdrivning, bioslurry och jordtvätt) och två tekniker för rening av sediment (bioslurry och elektrokemisk dialys inklusive torkning) studeras. De parametrar som analyseras är växthuseffekt, försurningspotential, bildning av marknära ozon, eutrofieringspotential, energianvändning samt reningseffektivitet. Dessutom analyseras eko- och humantoxicitet i metodikansatsen för toxicitesbedömningen.
|
|
| 4. |
- Dahlin, Bo
(författare)
-
Den tunga vetenskapen : Lärarstuderandes uppfattningar av naturvetenskap med kontroversen mellan Goethes och Newtons optik som utgångspunkt
- 2002
-
Rapport (refereegranskat)abstract
- Science literacy, dvs förståelse för naturvetenskapens karaktär och innehåll, har i många länder under flera decennier varit ett övergripande mål för skolans undervisning i naturkunskap/ naturvetenskap. Huvudsyftet med denna rapport äratt undersöka, beskriva och diskutera blivande NA-lärares uppfattningar av vad som kännetecknar naturvetenskaplig kunskap. Rapporten syftar också till att belysa relationen mellan science literacy och bildning. Den utgår från ett hermeneutiskt- fenomenologiskt grundperspektiv, vilket tillämpas både på naturvetenskapen som sådan och på empiriska data. Det hermeneutiskt-fenomenologiska perspektivet på naturvetenskap exemplifieras med Johann W Goethes färglära
|
|
| 5. |
- Assefa, Getachew, et al.
(författare)
-
Life Cycle Assessment of Thermal Treatment Technologies : An environmental and financial systems analysis of gasification, incineration and landfilling of waste
- 2002
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- A technology which is currently developed by researchers at KTH is catalytic combustion which is one component of a gasification system. Instead of performing the combustion in the gas turbine by a flame, a catalyst is used. When the development of a new technology (as catalytic combustion) reaches a certain step where it is possible to quantify material-, energy- and capital flows, the prerequisites for performing a systems analysis is at hand. The systems analysis can be used to expand the know-how about the potential advantages of the catalytic combustion technology by highlighting its function as a component of a larger system. In this way it may be possible to point out weak points which have to be investigated more, but also strong points to emphasise the importance of further development.The aim of this project was to assess the energy turnover as well as the potential environmental impacts and economic costs of thermal treatment technologies in general and catalytic combustion in particular. By using a holistic assessment of the advantages and disadvantages of catalytic combustion of waste it was possible to identify the strengths and weaknesses of the technology under different conditions. Following different treatment scenarios have been studied: (1) Gasification with catalytic combustion, (2) Gasification with flame combustion, (3) Incineration with energy recovery and (4) Landfilling with gas collection. In the study compensatory district heating is produced by combustion of biofuel. The power used for running the processes in the scenarios is supplied by the waste-to-energy technologies themselves while compensatory power is assumed to be produced from natural gas. The emissions from the system studied were classified and characterised using methodology from Life Cycle Assessment into the following environmental impact categories: Global Warming Potential (also called the green house effect), Acidification Potential, Eutrophication Potential and finally Formation of Photochemical Oxidants.It is obvious that a decreased use of landfilling in favour of an increased energy recovery from waste is positive from all considered impact categories. Gasification with energy recovery in a combi cycle using catalytic combustion in the gas turbine is the most competitive technology from primarily an environmental point of view. The financial costs are however a bit higher than for incineration with energy recovery. This conclusion depends, however, on the assumption that the gasification and catalyst technologies work as the researchers presume and that the fuel is of high quality. For this, the pelletising unit is vital in the technology chain.A comparison of the catalytic combustion and the flame combustion shows that all impact categories except acidification, eutrophication and photochemical oxidants remain the same. The gasification process is identical between the two alternatives; it is just the combustion technology in the gas turbine that is different. This explains why the fuel consumption and the financial costs are not changed (a minor extra investment is made for the catalyst but is not noticeable in comparison to the total impact). Emissions of greenhouse gases are also identical. For the other impact categories there are differences for several of the emissions involved in the impact assessment but NOX is clearly the dominating one.Gasification with catalytic combustion is competitive to incineration. The small difference for eutrophication is within the error margin and is strongly dependent on the reduction of NOX in the incineration plant. The explanation to this result is that a combi cycle in combination with natural gas as the alternative power generation is a better system solution than incineration with biofuel as compensatory fuel. Financial costs are somewhat higher than for incineration but could also claimed to be within the error margin since the inventory of costs are more uncertain due to the fact that there is no plant with gasification and catalytic combustion in operation.
|
|
| 6. |
- Antonsson, Ann-Beth, et al.
(författare)
-
Isocyanater och bilglasarbete. Vilka är problemen och hur skyddar man sig?
- 2002
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Bilglasarbete innebär arbete med lim som innehåller isocyanater. Exponering för isocyanater kan ske genom hudkontakt och inandning av isocyanater vid limning, genom inandning av isocyanater vid demontering av rutan, om ett verktyg som alstrar mycket värme används samt om limspill tas bort genom att upphettas. Mätningar har gjorts för att studera bildning av isocyanater då olika verktyg används för demontering av rutor. Vid demontering med två verktyg, Excalibur (ungefär samma som Equalizer) samt sågning med tvinnad guldtråd bildades isocyanater i låga halter. Därför rekommenderas att dessa verktyg ej används. Tidigare mätningar tyder på att limning av bilrutor inte utgör något problem när det gäller inandning av isocyanater. Däremot förekommer hudkontakt med limmet vid limning. All hudkontakt med PUR-lim ska undvikas, eftersom hudkontakt misstänks kunna ge astma. Blodprover har tagit på tolv bilglasarbetare för analys av omvandlingsprodukter av isocyanater. Halten i blodproverna låg under analysmetodens detektionsgräns. Intervjuer har gjorts med tio personer som anmält arbetsskada som kan bero på bilglasarbete. Åtgärder för att minska risken med isocyanater vid bilglasarbete beskrivs.
|
|
| 7. |
|
|
