SwePub
Sök i SwePub databas

  Utökad sökning

Träfflista för sökning "db:Swepub ;conttype:(scientificother);access:(free);pers:(Alm Carlsson Gudrun);pers:(Carlsson Carl A.)"

Sökning: db:Swepub > Övrigt vetenskapligt > Fritt online > Alm Carlsson Gudrun > Carlsson Carl A.

  • Resultat 1-3 av 3
Sortera/gruppera träfflistan
   
NumreringReferensOmslagsbildHitta
1.
  • Carlsson, Carl A., et al. (författare)
  • Basic physics of X-ray imaging
  • 1973
  • Rapport (övrigt vetenskapligt)abstract
    • In X-ray diagnostics, radiation that is partly transmitted through and partly absorbed in the irradiated object is utilised. An X-ray image shows the variations in transmission caused by structures in the object of varying thickness, density or atomic composition.After an introductory description of the nature of X-rays, the most important processes in the X-ray source, the object (patient) and radiation detector for the generation of an X-ray image will be described.
2.
  • Alm Carlsson, Gudrun, et al. (författare)
  • Riskuppskattningar och strålskydds-rekommendationer
  • 1991
  • Rapport (övrigt vetenskapligt)abstract
    • Människan har i alla tider varit utsatt för joniserande strålning. Kosmiskstrålning och naturligt radioaktiva nuklider i vår omgivning och i vår kropp ger ett årligtbidrag till den absorberade dosen i hela kroppen, som i genomsnitt för människorna påjorden uppgår till 1 mGy/år (1Gy = 1 J/kg). Det finns områden på jorden där stråldosenfrån naturlig strålning är 10-100 ggr större, jfr avsnittet "Vår strålningsmiljö".I slutet av 1800-talet upptäckte Röntgen röntgenstrålningen och Becquerel den naturligaradioaktiviteten. Människan fick därmed för första gången tillgång till starka källor avjoniserande strålning. Dessa togs snabbt i bruk framförallt inom medicinsk röntgendiagnostikoch radioterapi. Man gjorde snart bittra erfarenheter av den joniserandestrålningens skadliga biologiska verkningar efter höga stråldoser. Fram till år 1922 hadec:a 100 radiologer dött av strålskador. Man insåg att något måste göras för att förbättraläget för personalen och år 1928 bildades ICRP (International Commission on RadiationProtection). ICRP ger ut rekommendationer för strålskydd, som ligger till grund förnationella lagar och förordningar över hela världen.Den förhållandevis långa erfarenhet människan har av joniserande strålning och denlätthet med vilken även små stråldoser kan mätas har gett oss stränga normer vad gällerhanteringen av producerade strålkällor. Många har därför uppfattningen att joniserandestrålning är en exklusiv miljökomponent. Så är knappast fallet. Förutom att vi alltid varitnaturligt bestrålade finns det idag anledning att förmoda att den kemiska nedsmutsningenav miljön är ett långt allvarligare hot mot vårt välbefinnande än den nuvarandeanvändningen av producerade strålkällor. En rättvis bedömning av olika miljökomponenterkan endast göras den gång alla mäts med samma mått. Arbete med dennainriktning pågår med strålskydds-verksamheten som förebild.
3.
  • Alm Carlsson, Gudrun, et al. (författare)
  • Statistisk precision vid radioaktivitetsmätning och Aktivitetsbestämning ur uppmätt räknehastighet
  • 1974
  • Rapport (övrigt vetenskapligt)abstract
    • Radioaktiva sönderfall sker slumpmässigt och det är omöjligt att i förväg veta exakt när en viss atom sönderfaller. Allt man kan säga är att under en halveringstid är sannolikheten 0.5 att en atom sönderfaller och 0.5 att den förblir i sitt ursprungliga radioaktiva tillstånd. Detta gäller en enstaka atom, är det ett stort antal atomer kan man förutsäga att hälften av dem kommer att sönderfalla inom en halveringstid.Antag att i ett experiment aktiviteten av ett prov bestäms under en minut. Räknaren anger 1000 cpm, counts per minute. Om man räknar en gång till kanske scalern anger 985 cpm, nästa gång 1023 cpm osv Skulle man utföra mätningen 1000 gånger skulle man få värdet 1000 12 - 13 gånger, 960 och faktiskt 1040 skulle man få 5-6 gångeroch 940 eller 1060 2 gånger. Detta beror inte på något experimentellt fel eller på någon speciell teknik som experimenttorn använder utan på de statistiska fluktuationerna. (Skulle man få värdet 1000 varje gång skall man kontrollera räknaren, någon kanske har ställt in pre-set counts 1000, dvs då är något fel).Vi skall i denna rapport se hur de statistiska fluktuationerna påverkar mätresultaten, hur osäkerheten presenteras och hur man gör en aktivitetsbestämning ur en uppmätt räknehastighet.
Skapa referenser, mejla, bekava och länka
  • Resultat 1-3 av 3
Åtkomst
Typ av publikation
rapport (3)
Typ av innehåll
Författare/redaktör
Pettersson, Håkan (1)
Alm Carlsson, Gudrun ... (1)
Lärosäte
Linköpings universitet (3)
Språk
Svenska (2)
Engelska (1)

År

 
pil uppåt Stäng

Kopiera och spara länken för att återkomma till aktuell vy