| 1. |
|
|
| 2. |
|
|
| 3. |
- Munthe, Christian, 1962
(författare)
-
Precaution and Ethics: Handling risks, uncertainties and knowledge gaps in the regulation of new biotechnologies
- 2017
-
Bok (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- This volume outlines and analyses ethical issues actualized by applying a precautionary approach to the regulation of new biotechnologies. It presents a novel way of categorizing and comparing biotechnologies from a precautionary standpoint. Based on this, it addresses underlying philosophical problems regarding the ethical assessment of decision-making under uncertainty and ignorance, and discusses how risks and possible benefits of such technologies should be balanced from an ethical standpoint. It argues on conceptual and ethical grounds for a technology neutral regulation as well as for a regulation that not only checks new technologies but also requires old, inferior ones to be phased out. It demonstrates how difficult ethical issues regarding the extent and ambition of precautionary policies need to be handled by such a regulation, and presents an overarching framework for doing so.
|
|
| 4. |
- Stolen, Reidar, et al.
(författare)
-
Solcelleteknologi og brannsikkerhet
- 2018
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Bruken av solcelleteknologi er i stor vekst i Norge. I denne studien er branntekniske utfordringer ved bruk av solcelleteknologi undersøkt, med hensyn på brannstart, brannspredning og brannslokking. Studien danner et kunnskapsgrunnlag for å ivareta brannsikkerheten under montering, drift og under slokkeinnsats, samt for å utforme et enhetlig og tydelig regelverk. Resultatene fra studien viser:Brannstart: Solcelleinstallasjoner inneholder mange koblingspunkt, som kan være potensielle tennkilder, og en liten mengde brennbare materialer. Dermed er det som trengs til stede for å starte en brann. Det er viktig at alle kontaktpunkter i solcelleinstallasjonen er robuste og tåler den påkjenningen de blir utsatt for gjennom sin levetid uten at det oppstår dårlig kontakt som kan føre til brann.Brannspredning: For utenpåmonterte solcellemoduler er det ofte en åpen luftspalte mellom modul og bygning. Dersom det er en brann i denne luftspalten, vil varmen kunne bli akkumulert, noe som kan føre til raskere og større brannspredning enn om bygningsoverflaten ikke hadde vært tildekket. I fullskalaforsøk med solcellemoduler montert på tak spredte brannen seg under hele arealet som var dekket av moduler, men stoppet da den nærmet seg kanten av dette arealet. Dette illustrerer viktigheten av at områder med solceller utenpå en bygning blir seksjonert for å unngå brannspredning. Eventuelt kan det benyttes mindre brennbare materialer på taket under solcellemodulene for å motvirke den økte varmepåkjenningen som solcellemodulene gir. Luftspalten mellom modul og bygning kan potensielt også gi endringer i luftstrømningen langs bygget, som igjen kan påvirke brannspredningen.Brannslokking: Brannvesenet har behov for informasjon om det er solcelleinstallasjon i bygget og hvilke deler av det elektriske anlegget som kan være spenningssatt. Under slokkeinnsats må brannvesenet ta hensyn til berøringsfare, og fare for at det kan oppstå lysbuer og andre feil som kan føre til nye antennelsespunkt. Ferskvann kan brukes som slokkemiddel, dette må spyles fra minimum 1 meters avstand med spredt stråle og minimum 5 meters avstand med samlet stråle. Solcellemoduler kan komplisere brannslokking ved at de danner en fysisk barriere mellom brannvesenet og brannen, samt fordi det må tas hensyn til plassering av spenningssatte komponenter. Når disse punktene er tatt høyde for, bør ikke utenpåmonterte solcelleinstallasjoner være et problem.Videre arbeid: For utenpåmonterte solcelleinstallasjoner, er det lite forskning på vertikal montering (på fasader), og hvordan en eventuell endret branndynamikk kan påvirke brannspredning og slokking. Videre er det i dag økende bruk av bygningsintegrerte solcelleinstallasjoner, noe som gir mange mulige nye utfordringer for brannsikkerheten og for regelverk, ettersom solcellen da er en del av bygningskroppen, samtidig som den er en elektrisk komponent. Tysk statistikk tyder på at brannrisiko for slike installasjoner kan være større enn for utenpåmonterte solcelleinstallasjoner, og dette vil det derfor være viktig å undersøke nærmere.
|
|
| 5. |
|
|
| 6. |
- Landqvist, Hans, 1958, et al.
(författare)
-
Terminologiskt intresse och engagemang inom högre utbildning. Kungliga tekniska högskolans insatser inom ett svenskt terminologiskt nätverk 1941–1983
- 2019
-
Ingår i: Työelämän viestintä II – Workplace Communication II. VAKKI-symposiumi XXXIX, 7–8.2.2019, Vaasan yliopisto – University of Vaasa.
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Mellan 1941 och 2018 fungerade Tekniska Nomenklaturcentralen – TNC (från 2000 Terminologicentrum – TNC) som Sveriges nationella centrum för fackspråk och terminologi. Inom det pågående projektet Termer i tiden – tidens termer kartlägger forskare vid Göteborgs universitet, Stockholms universitet och Vasa universitet bland annat hur TNC samarbetade med totalt cirka 580 experter inom olika fackområden för att trygga tillgången på god fackspecifik terminologi och i bästa fall även bidra till god terminologisk praxis. Detta gjordes genom så kallade rundfrågor. De totalt 373 rundfrågorna från verksamhetsperioden 1941–1983 är sorterade på 17 huvudområden. Perioden kännetecknas av att terminologiarbetet i Sverige var organiserat utifrånen intressentmodell. Rundfrågor initierades antingen av TNC eller av en extern aktör, frågor skickades ut från TNC, experter avgav sina svar och TNC gjorde utredningar med rekommendationer. I vårt föredrag redovisar vi hur Kungliga Tekniska Högskolan (KTH) i Stockholm deltog i rundfrågeprocessen under 40 år. Under perioden 1941‒1983 initierade KTH ett antal rundfrågor och över hundra rundfrågor skickades till personer verksamma vid KTH. Detta innebär att KTH var en av de oftast anlitade organisationerna i det terminologiska arbetet i Sverige under perioden. Vi analyserar KTH:s medverkan i samarbetet ur ett kvantitativt och ett kvalitativt perspektiv. För det första klarlägger vi hur initiativen och rundfrågorna till experterna fördelar sig över de sjutton fackområdena och över tid. För det andra reder vi ut vilka slags rundfrågor KTH har initierat, vilka personer som har fått fungera som experter i dessa och vilka slags slutresultat man nått genom samarbetet. För det tredje jämför vi svar på de rundfrågor som har gått till flera ”KTH-personer” samtidigt. Här uppmärksammar vi hur dessa personer formulerar sina svar och vilka typer av argu-ment de anför för sina uppfattningar.
|
|
| 7. |
|
|
| 8. |
- Skagestad, Ragnhild, 1978, et al.
(författare)
-
GCCSI Webinar: Cutting Cost of CO2 Capture in Process Industry (CO2stCap) Project overview & first results for partial CO2 capture at integrated steelworks
- 2017
-
Annan publikation (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- GCCSI Webinar: Cutting Cost of CO2 Capture in Process Industry (CO2stCap) Project overview & first results for partial CO2 capture at integrated steelworks This publication has the format of a webinar: The CO2StCap project is a four year initiative carried out by industry and academic partners with the aim of reducing capture costs from CO2 intensive industries (more information here). The project, led by Tel-Tek, is based on the idea that cost reduction is possible by capturing only a share of the CO2 emissions from a given facility, instead of striving for maximized capture rates. This can be done in multiple ways, for instance by capturing only from the largest CO2 sources at individual multi-stack sites utilising cheap waste heat or adapting the capture volumes to seasonal changes in operations. The main focus of this research is to perform techno-economic analyses for multiple partial CO2 capture concepts in order to identify economic optimums between cost and volumes captured. In total for four different case studies are developed for cement, iron & steel, pulp & paper and ferroalloys industries. The first part of the webinar gave an overview of the project with insights into the cost estimation method used. The second part presented the iron & steel industry case study based on the Lulea site in Sweden, for which waste-heat mapping methodology has been used to assess the potential for partial capture via MEA-absorption. Capture costs for different CO2 sources were discussed, demonstrating the viability of partial capture in an integrated steelworks.
|
|
| 9. |
- Andersson-Sköld, Yvonne, 1957, et al.
(författare)
-
Microplastics from tyre and road wear: a literature review
- 2020
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- This literature review concerns microplastics from tyre and road wear caused by road traffic. As there is limited knowledge about microplastics in general, and microplastics from road traffic in particular, the Swedish Government commissioned the Swedish National Road and Transport Research Institute (VTI) to, during 2018-2020, develop and disseminate knowledge about microplastics from road traffic. The chapters in this report summarises existing knowledge about microplastics from road traffic with respect to the following aspects: sources, spread and presence; effects on and risk to the environment and human health; characteristics and chemical composition; tyre and road wear; sampling methods; analysis and sample preparation; and measures. The report also includes a chapter with overall conclusions, and a chapter about further research, development and investigation needs. The purpose of this report is to provide a basis for reducing the generation and spread of microplastics from road traffic. One aim of the report is to collate and disseminate knowledge about microplastics generated by tyre and road wear, and to review the current level of knowledge. A second aim is to identify knowledge gaps and research requirements in relation to microplastics from road traffic. This literature review is based on a review of scientific articles and reports, as well as technical literature and some information from experts and industry.
|
|
| 10. |
- Andersson-Sköld, Yvonne, 1957-, et al.
(författare)
-
Mikroplast från däck- och vägslitage : en kunskapssammanställning
- 2020
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Denna kunskapssammanställning handlar om mikroplast från vägtrafikens däck- och vägslitage. Eftersom kunskapen om mikroplaster från vägtrafiken är begränsad samtidigt som däckslitage bedöms vara den största källan till utsläpp av mikroplast i Sverige, gav regeringen inom ramen för sitt arbete med plast och mikroplast Statens väg- och transportforskningsinstitut (VTI) i uppdrag att under 2018– 2020 ta fram och sprida kunskap om mikroplast från vägtrafiken. Varje kapitel i denna rapport sammanfattar befintlig kunskap om mikroplast från vägtrafiken avseende en eller flera aspekter. Dessa aspekter är: källor, spridning och förekomst; miljö- och hälsoeffekter samt risker; egenskaper och kemisk sammansättning; däck- och vägslitage; provtagningsmetoder; analys- och provberedningsmetoder samt åtgärder. Dessutom finns ett kapitel med sammanfattande slutsatser och allra sist ett kapitel om forsknings-, utvecklings- och utredningsbehov.Syftet med rapporten är att den ska utgöra ett underlag för att minska emissioner och spridning av mikroplast från vägtrafiken. Ett mål med rapporten är att sammanställa och sprida kunskap om mikroplast från däck- och vägslitage och att redogöra för nuvarande kunskapsläge. Ytterligare ett mål är att identifiera kunskaps- och forskningsbehov avseende mikroplast från vägtrafiken.Underlaget till denna kunskapssammanställning utgörs av vetenskapliga artiklar och rapporter samt facklitteratur och information från branschen och från experter.
|
|
