| 1. |
- Andreas, Seiler, et al.
(författare)
-
Mörkertal i viltolycksstatistiken : resultat från enkätundersökning och analyser av olycksdata
- 2017
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- En av de vanligaste orsakerna till vägtrafikolyckor är påkörning av vilda djur, i synnerhet klövdjur. Över 45 000 viltolyckor per år registrerades under de sen-aste 5 åren och antalen ökar stadigt. Trots upprepade informationskampanjer, omfattande investering i viltstängsel och andra förebyggande åtgärder och i kon-trast till avskjutningsstatistik för älg och rådjur, så ökar olyckstalen i snabbare takt än vad som kan förväntas på grund av ökat trafikarbete och större fordons-flotta. Det är tydligt att viltolycksproblematiken i Sverige inte är under kontroll. En bidragande faktor är att inte alla inträffade olycksfall rapporteras och inte alla rapporterade händelser återges av den officiella statistiken. Uppräknings-faktorerna som Trafikverket använder i sina Effektberäkningar vid Väganalyser (EVA-kalkyler) är utdaterade och utgår från effektsamband som troligtvis inte längre är aktuella. För att planera effektiva och riktade åtgärder behövs bättre kunskap om var, när och hur ofta viltolyckor inträffar.Föreliggande projekt avser att uppdatera kunskaperna om mörkertalet i rappor-teringen av viltolyckor på väg och belysa andra bortfall i statistiken. Målsätt-ningen är att ta fram ett uppdaterat underlag (Uppräkningsfaktorer) för använd-ning i effektberäkningar vid väganalyser samt undersöka kvarstående utred-ningsbehov och eventuella förbättringsmöjligheter som kan leda till en bättre uppskattning av konflikten mellan vilt och vägtrafik. Projektet omfattar tre delstudier: enkätundersökning med bilförare, analys av viltrelaterade personskadeolyckor i STRADA (d.v.s. Swedish Traffic Accident Data Acquisition) samt en jämförande analys av olycksrapporter från polisens och eftersöksjägarnas inrapportering i viltolycksstatistiken tillgänglig hos NVR (Nationella Viltolycksrådet).En enkätstudie via internet (på domänen www.viltochtrafik.se) genomfördes för att undersöka storleken på mörkertalet i rapportering av viltolyckor från bilfö-rare till polis. Enkäten var tillgänglig för allmänheten online under perioden 2013-10-31 till 2014-12-31 och besvarades av 3981 respondenter. Vi ställde frå-gor kring kunskaper om och erfarenheter med viltolyckor och bad om mer detal-jerade uppgifter om den incidenten som inträffade för respondenterna efter 2004. Mer än hälften av alla respondenter (65 %) har varit med om en klövvilt-olycka någon gång och runt 20 % av dessa angav att olyckan troligen aldrig rap-porterats till polisens kännedom. Drygt 45 % av respondenterna angav att de va-rit med om viltolyckor efter år 2004 och mörkertalet uppskattades till mellan 9 % och 19 %. Vi rekommenderar att det schablonmässiga mörkertalet för klövvilt (oavsett art) bör vara 15 % (±5 %). Våra resultat visar att mörkertalet i rapporte-ringen från bilist till polisen har närmare halverats sedan 1970-talet. Efter att en olycka anmälts till polisen finns risk för ytterligare bortfall i statisti-ken. Inkommande polisanmälningar överförs manuellt till olika databaser, bero-ende på hur händelsen klassificeras. Olyckor där viltet inte utgjorde den omedel-bara orsaken till skadan klassas inte som viltolycka och återfinns då inte i den officiella polisiära statistiken på viltolyckor. Detta bortfall är ej kvantifierad men uppskattas ligga på kanske 5 % eller högre. Trafikolyckor med personskador (ca 1,6 % av alla viltolyckor) rapporteras vidare till databasen STRADA. Vår analys visade att i genomsnitt 37 % av alla viltrelate-rade personskadeolyckor under 2003–2012 inte var klassade som en viltolycka och därmed förmodligen inte heller fanns listat som viltolycka i Polisens T-RAR (trafikregister). När en olycka med vilt anmäls kontaktas i regel en kontaktperson kontaktperso-ner för att vid behov ta hand om det skadade djuret. Vid jägarens platsbesök skrivs en viltolycksrapport med detaljerade uppgifter om plats, tid och djurart. Inte alla rapporter (84 %) innehåller dock fullständiga och korrekta uppgifter som kan användas vid rumsliga analyser av olyckor. Det verkar även finnas en skevhet i viltolycksstatistiken med ca 12 % färre eftersök längs enskilda och kommunala vägar än förväntad.Tekniska problem i Polisens datasystem under 2012–2015 medförde dessutom att ett okänt antal anmälda viltolyckor inte registrerades i trafikregistren (T-rar, pust, k-rar). Det ledde till att det i vissa regioner och under vissa år finns fler viltolycksrapporter än polisrapporter. Vi uppskattar att detta bortfall kan ligga på minst 11 % i genomsnitt, under antagandet att rapporter från eftersöksjä-garna utfärdats för runt 90 % av alla polisregistrerade fall.Förenklat uttryckt står alltså den polisiära statistiken på viltolyckor under 2010 – 2015 för runt två-tredje delar av de verkligt inträffade olyckorna, medan efter-söksstatistiken i rumsliga analyser representerar ungefär hälften. Denna enkla tumregel bör dock användas försiktigt eftersom det finns tydliga avvikelser i mörkertalen mellan viltarterna, länen och åren.De olika bortfallen i statistiken har därmed en påtaglig effekt på den totala upp-skattningen av olyckstal. Vissa av orsakerna för bortfallen kan dock lätt åtgärdas eftersom de beror till stor del på brister i rutiner för registrering och data-bashantering. Vi rekommenderar därför en systematisk kontroll av databaserna och förbättrade kontrollmekanismer vid registrering och klassificering av an-mälda fall. Vi rekommenderar också att databaserna i STRADA, trafikregistret och eftersöksstatistiken länkas via ett gemensamt händelse-ID. Detta kan un-derlätta mycket vid framtida bortfallsanalyser. Vi föreslår även detaljstudier av hur olyckorna registreras och tolkas för att bättre kunna förebygga framtida bortfall.
|
|
| 2. |
- Dackling, Martin, 1981
(författare)
-
Egen jord eller annans? Jordägare och arrendatorer i Ekby 1845-1945
- 2014
-
Ingår i: Att bruka men inte äga: Arrende och annan nyttjanderätt till mark i svenskt jordbruk från medeltid till idag / redaktör: Anders Wästfelt. - Stockholm : Kungliga Skogs- och Lantbruksakademien. - 9789186573355 ; , s. 123-131
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 3. |
- Jägerbrand, Annika K, 1972-
(författare)
-
Kollisioner och olyckor med rådjur i Sverige under 10 år (2003–2012) : variation i tid, geografi och kostnader
- 2014
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Målen med detta projekt var att skapa en 10-årig översikt över antalet rådjurskollisioner i Sverige och olyckornas variation i tid, geografi och kostnader, både avseende egendomsskador och personskadeolyckor. Olycksstatistik från NVR, Nationella viltolycksrådet (kollisioner), Strada (personskadeolyckor i Swedish Traffic Accident Data Acquisition) och Ofelia (system för järnväg) har använts. Resultaten visar att antalet rådjurskollisioner ökat under 10-årsperioden. Totalt antal rådjursolyckor som blivit inrapporterade under åren 2003–2012 är 306 267 (egendomsskador och personskadeolyckor) medan antalet omkomna och skadade personer i dessa olyckor är 2 752. Ökningen i antalet rådjurskollisioner har varit betydligt större i de nordligaste länen och Gotland. Antalet rådjurskollisioner är betydligt fler under försommaren (maj–juni) och tidigt på vintern (oktober–december), medan antalet personskadeolyckor med rådjur är högst under sommaren. Antalet rådjurskollisioner varierar under dygnet men flest kollisioner och olyckor sker under morgon och kväll för både egendomsskador och personskadeolyckor. För antalet omkomna i olyckor med rådjur inblandade är antalet dubbelt så stort än de officiellt rapporterade antalen, medan antalet svårt skadade är minst 177 % högre än de officiella siffrorna. Det är troligt att den officiella statistiken även underskattar antalet dödade och skadade från övriga viltslag såsom älg, hjort och vildsvin. Denna studie visar att totala kostnaderna för rådjurskollisioner och rådjursolyckor 2012 överstiger 1 miljard kronor varav cirka 70 % är kostnader för egendomsskador.
|
|
| 4. |
- Jägerbrand, Annika K., et al.
(författare)
-
Uppdatering och nya effektsamband i effektmodellen för viltolyckor
- 2018
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Viltolyckor i Sverige är ett växande problem som leder till dödade och skadade personer, liksom skador på fordon och dödade djur. Viltolyckor har samhällsekonomiska kostnader som behöver kvantifieras för att man ska kunna räkna ut kostnadsnyttan av åtgärder som förebygger viltolyckor, såsom exempelvis viltstängsel eller passager. Effektmodellen för viltolyckor utvecklades under 1980-talet och ingår i EVA (effekter vid väganalyser) men är idag till vissa delar föråldrad på grund av utvecklingen som skett avseende trafiksäkerhet, viltolyckssammansättning, datasystem, kunskap och forskning. Den existerande effektmodellen bygger på risk för viltolyckor per km väg per län i tre trafikflödesklasser för älg och summerat ihop för rådjur/ren. Detta projekt har haft som mål att uppdatera effektmodellen för viltolyckor genom att inkludera aktuella data på viltolycksfördelningar och mörkertal, beakta flera viltslag (älg, rådjur, hjort och vildsvin) och involvera flera variabler som kan vara av betydelse för olyckorna: t.ex. viltets populationsstorlek, vägstandard, trafikarbete, hastighet, viltstängsel, landskapstyp och viltets populationsstorlek. Arbetet har delats upp i tre huvudsakliga delar. Den första delen omfattade att ta fram ny kunskap om sambanden mellan viltolyckor, trafikarbete, och viltpopulationer där också landskapsvariabler ingår samt kostnadsberäkningar baserat på olika typer av prognoser på längre sikt. En annan del omfattade att ta fram ny viltolycksstatistik baserat på GIS-analyser för uppdaterade effektsamband för viltolyckor (olycksfrekvens per km väg), ÅDT1 , vägstandard och stängsel samt nya skattningar av mörkertal. Den tredje delen omfattade att ta fram nya värden för skadeföljd och skadekonsekvenser för olika viltslag för 2010–2016. Resultaten från första delen av projektet visar att utifrån ett oförändrat jakttryck kommer viltolyckorna att öka med 12% från 2015 fram till 2030, mestadels på grund av en fördubbling av vildsvinsolyckor medan risken för olycka med älg och rådjur minskar något. Vid minskat jakttryck under samma period visar resultaten att det är teoretiskt möjligt att viltolyckorna istället kommer att öka med 50%. Beräknade kostnader för viltolyckor år 2030 (ASEK 6) varierar mellan 1 707 och 7 556 miljoner kronor beroende på antaganden om jakttryck och skadekostnader. Olyckor med rådjur svarar för den största delen av olyckorna under hela perioden, men olyckor med vildsvin ökar mest under samtliga scenarier. Prognos för kostnadsberäkningar av viltolyckor för Västra Götaland och Skåne inkluderas som exempel. Data från 2010–2016 visar att viltolyckorna ökat mer eller mindre konstant sen 2003 och att ökningen i olyckstal över åren sker med snabbare takt än ökningen i trafikarbetet. På mindre vägar tilltar olycksfrekvenser med ökande trafikarbete fram till en genomsnittlig trafikvolym av omkring 5 000 ÅDT. På större vägar avtar däremot olycksfrekvensen med stigande trafik. Olycksfrekvensen är högst på mellanstora vägar men avtar på trafiktunga vägar och på vägar med hög hastighet. Uppdaterade värden för skadeföljd och skadekonsekvens baserades på uttag ur STRADA2 och NVR3 2010–2016 och endast polisrapporterade olyckor (förutom för RPMI4 värden där även sjukhusrapporter ingick). Skadeföljden visar att dödade och skadade personer i älg- och rådjur/hjortolyckor har minskat och justeringar i de nya värdena har gjorts. För skadekonsekvenser föreslås nya värden för älgolyckor medan föregående värden behållits för rådjur/hjort och även föreslås för vildsvin. Nya värden för skadeföljd föreslås för rådjur/hjort och vildsvin. Slutligen diskuteras antagande i effektmodellen och resultat utifrån trafiksäkerhetsutvecklingen, relevanta viltolycksfrågor, samt några utvalda aspekter inför effektmodellens implementering.
|
|
| 5. |
|
|
| 6. |
|
|
| 7. |
|
|
| 8. |
- Magnusson, Bo, 1958, et al.
(författare)
-
Hantverkare i landskapet?
- 2011
-
Ingår i: Hantverkslaboratorium. Red: G Almevik, L Bergström, E Löfgren.. - Mariestad : Hantverkslaboratoriet, [Göteborgs universitet]. ; , s. 148-155, s. 148-155
-
Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 9. |
|
|
| 10. |
|
|
