| 1. |
- Andreas, Seiler, et al.
(författare)
-
Mörkertal i viltolycksstatistiken : resultat från enkätundersökning och analyser av olycksdata
- 2017
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- En av de vanligaste orsakerna till vägtrafikolyckor är påkörning av vilda djur, i synnerhet klövdjur. Över 45 000 viltolyckor per år registrerades under de sen-aste 5 åren och antalen ökar stadigt. Trots upprepade informationskampanjer, omfattande investering i viltstängsel och andra förebyggande åtgärder och i kon-trast till avskjutningsstatistik för älg och rådjur, så ökar olyckstalen i snabbare takt än vad som kan förväntas på grund av ökat trafikarbete och större fordons-flotta. Det är tydligt att viltolycksproblematiken i Sverige inte är under kontroll. En bidragande faktor är att inte alla inträffade olycksfall rapporteras och inte alla rapporterade händelser återges av den officiella statistiken. Uppräknings-faktorerna som Trafikverket använder i sina Effektberäkningar vid Väganalyser (EVA-kalkyler) är utdaterade och utgår från effektsamband som troligtvis inte längre är aktuella. För att planera effektiva och riktade åtgärder behövs bättre kunskap om var, när och hur ofta viltolyckor inträffar.Föreliggande projekt avser att uppdatera kunskaperna om mörkertalet i rappor-teringen av viltolyckor på väg och belysa andra bortfall i statistiken. Målsätt-ningen är att ta fram ett uppdaterat underlag (Uppräkningsfaktorer) för använd-ning i effektberäkningar vid väganalyser samt undersöka kvarstående utred-ningsbehov och eventuella förbättringsmöjligheter som kan leda till en bättre uppskattning av konflikten mellan vilt och vägtrafik. Projektet omfattar tre delstudier: enkätundersökning med bilförare, analys av viltrelaterade personskadeolyckor i STRADA (d.v.s. Swedish Traffic Accident Data Acquisition) samt en jämförande analys av olycksrapporter från polisens och eftersöksjägarnas inrapportering i viltolycksstatistiken tillgänglig hos NVR (Nationella Viltolycksrådet).En enkätstudie via internet (på domänen www.viltochtrafik.se) genomfördes för att undersöka storleken på mörkertalet i rapportering av viltolyckor från bilfö-rare till polis. Enkäten var tillgänglig för allmänheten online under perioden 2013-10-31 till 2014-12-31 och besvarades av 3981 respondenter. Vi ställde frå-gor kring kunskaper om och erfarenheter med viltolyckor och bad om mer detal-jerade uppgifter om den incidenten som inträffade för respondenterna efter 2004. Mer än hälften av alla respondenter (65 %) har varit med om en klövvilt-olycka någon gång och runt 20 % av dessa angav att olyckan troligen aldrig rap-porterats till polisens kännedom. Drygt 45 % av respondenterna angav att de va-rit med om viltolyckor efter år 2004 och mörkertalet uppskattades till mellan 9 % och 19 %. Vi rekommenderar att det schablonmässiga mörkertalet för klövvilt (oavsett art) bör vara 15 % (±5 %). Våra resultat visar att mörkertalet i rapporte-ringen från bilist till polisen har närmare halverats sedan 1970-talet. Efter att en olycka anmälts till polisen finns risk för ytterligare bortfall i statisti-ken. Inkommande polisanmälningar överförs manuellt till olika databaser, bero-ende på hur händelsen klassificeras. Olyckor där viltet inte utgjorde den omedel-bara orsaken till skadan klassas inte som viltolycka och återfinns då inte i den officiella polisiära statistiken på viltolyckor. Detta bortfall är ej kvantifierad men uppskattas ligga på kanske 5 % eller högre. Trafikolyckor med personskador (ca 1,6 % av alla viltolyckor) rapporteras vidare till databasen STRADA. Vår analys visade att i genomsnitt 37 % av alla viltrelate-rade personskadeolyckor under 2003–2012 inte var klassade som en viltolycka och därmed förmodligen inte heller fanns listat som viltolycka i Polisens T-RAR (trafikregister). När en olycka med vilt anmäls kontaktas i regel en kontaktperson kontaktperso-ner för att vid behov ta hand om det skadade djuret. Vid jägarens platsbesök skrivs en viltolycksrapport med detaljerade uppgifter om plats, tid och djurart. Inte alla rapporter (84 %) innehåller dock fullständiga och korrekta uppgifter som kan användas vid rumsliga analyser av olyckor. Det verkar även finnas en skevhet i viltolycksstatistiken med ca 12 % färre eftersök längs enskilda och kommunala vägar än förväntad.Tekniska problem i Polisens datasystem under 2012–2015 medförde dessutom att ett okänt antal anmälda viltolyckor inte registrerades i trafikregistren (T-rar, pust, k-rar). Det ledde till att det i vissa regioner och under vissa år finns fler viltolycksrapporter än polisrapporter. Vi uppskattar att detta bortfall kan ligga på minst 11 % i genomsnitt, under antagandet att rapporter från eftersöksjä-garna utfärdats för runt 90 % av alla polisregistrerade fall.Förenklat uttryckt står alltså den polisiära statistiken på viltolyckor under 2010 – 2015 för runt två-tredje delar av de verkligt inträffade olyckorna, medan efter-söksstatistiken i rumsliga analyser representerar ungefär hälften. Denna enkla tumregel bör dock användas försiktigt eftersom det finns tydliga avvikelser i mörkertalen mellan viltarterna, länen och åren.De olika bortfallen i statistiken har därmed en påtaglig effekt på den totala upp-skattningen av olyckstal. Vissa av orsakerna för bortfallen kan dock lätt åtgärdas eftersom de beror till stor del på brister i rutiner för registrering och data-bashantering. Vi rekommenderar därför en systematisk kontroll av databaserna och förbättrade kontrollmekanismer vid registrering och klassificering av an-mälda fall. Vi rekommenderar också att databaserna i STRADA, trafikregistret och eftersöksstatistiken länkas via ett gemensamt händelse-ID. Detta kan un-derlätta mycket vid framtida bortfallsanalyser. Vi föreslår även detaljstudier av hur olyckorna registreras och tolkas för att bättre kunna förebygga framtida bortfall.
|
|
| 2. |
- Arvidsson, Anna K, et al.
(författare)
-
Klimatanpassning av vägkonstruktion, drift och underhåll
- 2012
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Klimatförändringarna är en realitet och påverkar vårt samhälle och därigenom även våra transporter. Genom att klimatanpassa transportsystemen blir systemen mer robusta och risken för transportstörningar blir mindre. För vägars konstruktion, drift och underhåll innebär klimatanpassningen i de flesta fall relativt stora förändringar men det saknas idag en övergripande bild av det totala klimatanpassningsbehovet nationellt sett samt vilka åtgärder som behöver tas och som är rimliga att tas. Eftersom klimatförändringarna generellt varierar mellan Sveriges klimatzoner är det förenat med stora svårigheter att förutsäga vilken påverkan klimatförändringarna får på vägarnas beteende och livslängd. Inom vinterväghållningen i Sverige kommer saltanvändandet totalt sett att minska på grund av det varmare klimatet. Plogningstillfällena kommer antagligen minska, men beredskapen bör inte minskas för mycket eftersom de mer extrema tillfällena kommer att öka. För att lyckas klimatanpassa vägtransportsystemen så att de blir robusta konstaterar vi att det finns ett stort behov för att ta fram mer kunskap om vägkonstruktionens påverkan av ett förändrat klimat, samt inom drift och underhåll hur man skall anpassa sig genom olika typer av varierande och flexibla klimatanpassningsåtgärder och till effekterna av extrema väderhändelser.
|
|
| 3. |
|
|
| 4. |
- Gustafsson, Susanne, et al.
(författare)
-
Hastighetsdämpande åtgärder : en litteraturstudie med fokus på nya trafikmiljöåtgärder och ITS-orienterade lösningar
- 2011
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- A literature survey has been conducted regarding international traffic calming measures that could have a potential use in Sweden and other Nordic countries. Focus has been on measures in new traffic environments and ITS (Intelligent Transport System) based solutions. Information has been obtained through searches in literature databases and on different homepages, as well as from contacts in networks. Initially, we describe common traffic calming measures used today in Swedish traffic environments. For example, different forms of vertical and horizontal measures, and different types of surfaces, road markings and paintings. In the case of existing ITS solutions, we mention speed reminder signs, variable message signs and Motorway Control System (MCS).New kinds of physical measures that have most potential for use are e.g. modifications of speed bumps and the construction of small curves that enforce lower speed. Such curvatures can be used at entrances to communities or before roundabouts.Different concepts of "shared space" (e.g. walking speed zones) are something that could be used more extensively, even at intersections and other locations in urban areas. In such cases, all traditional road equipment is removed and a synergy between different user groups is created, leading to lower speeds.Different types of road markings and paintings can be used to visually narrow the road, but also in order to create an optical illusion that makes one feel as if the speed is high. However, such measures are not fully effective during winter conditions. Applications in 3D can also be used to create the illusion of obstacles in the roadway and result in reduced speeds. It is important to consider the overall picture and to combine various measures in a correct way. This report gives some examples on how to implement speed reduction measures in communities with thoroughfares. Furthermore, we give example on how strategic approaches and policy design may help to efficiently implement different kinds of traffic calming measures.ITS-solutions, where a two-way communication between vehicles and between vehicles and the infrastructure is used, have gained momentum in Europe and internationally. Three possible systems that have not yet been introduced on the market are described. Most of the cooperative systems are still in a research and development phase. The potential of the systems is considered to be large, and this is also reflected in the extensive research and development investments in the area. Furthermore, ITS as a whole, i.e. cooperative systems as well as other ITS solutions is believed to have a great potential.
|
|
| 5. |
- Gustafsson, Susanne, 1961-, et al.
(författare)
-
Ljudvarningar vid vägarbetsplatser för att uppnå sänkta hastigheter : Kartläggning och praktisk utvärdering
- 2014
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Ett projekt har genomförts i syfte att hitta metoder som effektivt sänker förbipasserande trafikanters hastigheter vid vägarbetsområden genom att i realtid varna med hjälp av ljud. Projektet har bestått av två delar. Först genomfördes en kartläggning av befintliga studier. Resultaten visar att de egenskaper i en ljudvarning som ger större effekt är att den har kvinnoröst, är direkt och informativ, samverkar mellan semantik och akustik, ökar i intensitet och medför nedtoning av andra ljuddistraktioner. Med bas i resultaten från kartläggningen gjordes en praktisk utvärdering av potentiell användning av ljudvarningar vid vägarbetsplatser i VTI:s simulator Sim III. Tjugotvå personbilsförare körde 25 kilometer på en motorväg där två vägarbeten fanns utplacerade i vägrenen. Hälften av försökspersonerna fick en ljudvarning före det första vägarbetet och den andra hälften före det andra vägarbetet. Ljudvarningen bestod av ett "pling" följt av en kvinnoröst som sa ”Varning! Vägarbete om 500 meter. Anpassa hastigheten!”. Meddelandet sändes via bilens interna högtalarsystem. Resultaten visar bland annat en signifikant hastighetsreducerande effekt av ljudvarningen. Den genomsnittliga sänkningen skattas till 9–17 km/h större med ljudvarning än utan. Vidare fanns en liten effekt (0,5–3,3 km/h) kvar av ljudvarningen även efter vägarbetet. Fler resultat presenteras tillsammans med förarnas subjektiva upplevelser av försöket.
|
|
| 6. |
- Hemström, Kristian, et al.
(författare)
-
Ackumulering av metaller i vegetation på geotekniska askkonstruktioner
- 2012
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Det övergripande syftet med denna studie var att undersöka hur användning av askor i ett långtidsperspektiv påverkar omgivande djur- och växtliv med avseende på ackumulation av metaller i ekosystem via växtupptag och exponering för betande djur. Studien innefattade en fält- och en odlingsstudie. I fältstudien studerades ackumulation av metaller och metalloider i blad från träd och buskar som självetablerat och växt under längre tid i äldre försöksuppställningar (lysimetrar) med aska. Dels i två olika åldrade slaggrus från avfallsförbränning och dels i åldrad aska från förbränning av biobränsle (grenar och toppar, GROT) och impregnerat returträ (RT), benämnd GROT/RT-aska. I odlingsstudien studerades ackumulationen av metaller och metalloider i engelskt rajgräs från askor och referensmaterial under en växtsäsong. Referensmaterial i odlingsstudien var två vanliga geotekniska material; bergkross och schaktmassa, och i fältstudien blad från träd och buskar i lysimetrarnas närområde. Samtliga studerade askor var åldrade; 5-24 år.Sammanfattningsvis visar studien på vikten av att ta hänsyn till damning och partikelkontaminering som exponeringsväg vid askanvändning. Vidare visar studien att åldrat slaggrus inte ger upphov till betydande förhöjda halter i blad från buskar och träd som självetablerat i sådant material eller i gräs från slaggrus som blandats med enhetsjord (50 vikt-%). Slutligen visade studien att de generella ackumuleringsfaktorer för upptag till växter som används i Naturvårdsverkets Handbok 2010:1 inte är lämpliga att använda i samband med riskbedömning av askor.
|
|
| 7. |
- Janhäll, Sara, et al.
(författare)
-
Trafikinformation och miljöeffekter : beräkningar av omledningseffekter
- 2013
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Projektet syftar till att beräkna miljöeffekterna av trafikinformation med en nyutvecklad beräkningsmodell. Baserat på denna effektsnurra redovisas även en åtgärdsbank som utifrån dagens trafikinformation syftar till förbättrad energianvändning, klimatpåverkan, luftmiljö, bullermiljö och andra miljövinster. Trafikinformation används i ökande utsträckning för att styra trafiken, särskilt i urbanmiljö där trängsel ofta påverkar framkomligheten, samtidigt som alternativa vägar finns tillgängliga. Inom vägsektorn informerar Trafikverket oftast resenären direkt, medan trafikföretagen som trafikerar järnvägsnätet får Trafikverkets information och sedan i sin tur informerar resenärer/förare. Detta påverkar genomslaget och möjligheten att styra trafiken stort, samt skapar en del problem för den trafikslagsövergripande informationen. Den här rapporten fokuserar på de akuta miljöeffekterna av trafikinformation, även om en genomgång av mer långsiktiga effekter ingår. Endast den förändrade trafikmängden och körsätt påverkar beräkningarna i effektsnurran. Många miljöeffekter kan påverkas av trafikinformation, som luftföroreningar, buller, klimatutsläpp, men även barriäreffekter, ljusförorening, förorening av vatten och mark, störning i ömtåliga områden etc. Beräkningar med effektsnurran visar hur mycket emissionerna påverkas av hur man kör, samt hur befolkningsexponeringen kan påverkas. De existerande jämförelsemodellerna är starkt förenklade och utveckling inom emissionsmodellering, exponering, effekter av exponering samt implementering av modellerna är av största vikt för att ta tillvara den kunskap som finns och hela tiden uppdateras.
|
|
| 8. |
- Janhäll, Sara, et al.
(författare)
-
Vägnära vegetation i staden – påverkan på trafiksäkerhet och luftkvalitet
- 2019
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Att använda vegetation för att minska halterna av luftföroreningar i tätorter har blivit alltmer vanligt. Tidigare studier har visat att vegetationen bör placeras nära källan för att underlätta rening av luften via filtrering. Det finns också andra aspekter på hur vegetationen ska designas för att ge positiva effekter på luftkvaliteten. Då placeringen av vegetation mycket nära trafiken också kan ge effekter på trafiksäkerheten har denna studie kombinerat de nya rekommendationerna avseende luftkvalitet med en genomgång av hur vegetation behandlas i de planeringsprocesser som är aktuella för vägnära vegetation och hur vägnära vegetation påverkar trafiksäkerheten. Denna studie har genomförts främst med hjälp av litteraturstudier, både av vetenskaplig litteratur och av handledningar och annan typ av skriftligt material inom området.Viktiga slutsatser av studien är att vegetation behandlas på olika sätt i olika delar av planeringsprocesserna, vilket kan göra att hanteringen av vägnära vegetation ibland försvåras. Vår bedömning är att vägplanering och vegetationsplanering kan behöva integreras i fler fall.Avseende trafiksäkerhet finns rekommendationer om att röja den vegetation som hindrar synbarheten, både direkt och genom att skugga behövlig belysning. Det finns också anledning att hålla stamdiametrar nere för att minska risken för allvarlig skada, samt att beakta hur vegetation kan ta upp krockkrafter och minska skaderisken. Vegetationen kan också ha positiva trafiksäkerhetseffekter genom visuell eller fysisk avgränsning, skydda mot bländning eller användas som en hastighetsdämpande åtgärd.
|
|
| 9. |
- Jägerbrand, Annika
(författare)
-
Anpassning av vägmiljö och vegetation som åtgärd mot viltolyckor
- 2012
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Viltolyckor är ett globalt problem som förorsakar dödsfall samt fysiska och ekonomiska skador. Förebyggande åtgärder som används idag är inte tillräckliga för att åstadkomma en minskning i viltolycksstatistiken. Vägmiljöförändring innebär att attraktionskraften till resurser i vägområdet minskar eller att vägområdet påverkas så att det framstår som mindre attraktivt för vilt att korsa vägen. Vägmiljöförändringar kan handla om att modifiera underhållsåtgärderna, anpassa slåttern, eller på olika sätt förändra vegetationen. Denna rapport utgör en översikt över vilka möjligheter det i dagsläget finns att förändra vägmiljön för att minska risken att vilt skall befinna sig i vägområdet. Dessutom ingår en genomgång av arter av växter och växtgrupper som kan ha potential att verka oattraktiva för vilt (främst rådjur). Studier av viltkollisioner och omgivande miljö visar att det finns komplexa samband med exempelvis områdets och landskapets egenskaper (exempelvis skog eller öppet landskap) samt artoch/ eller habitatdiversitet. Hur avgörande dessa egenskaper är för risken att kollidera med vilt verkar till stor del bero på vilken viltart som studerats. Slutsatser av projektet är att slåtter, röjning och markanvändning kan påverka attraktiviteten hos vägkanter på ett idag ibland okänt sätt. Listan med arter som bedömts vara mest oattraktiva för vilt är en första sållning som bör utvärderas och vidareutvecklas.
|
|
| 10. |
- Jägerbrand, Annika K, 1972-, et al.
(författare)
-
Energiutvinning ur vägar och vägmiljöer : en kunskapsöversikt
- 2014
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Rapportens syfte är att kartlägga nya energitekniker för energiutvinning och möjligheten att använda dem i väg- och vägmiljöområden. Kartläggningen fokuserar på material och metoder som kan komma att användas under svenska (kalla) förhållanden. Rapporten kan vara användbar för planering av ny infrastruktur då man vill använda sig av förnyelsebar energi under nordiska kalla förhållanden och man vill minska miljöbelastningen. Den kan också utgöra stöd för prioriteringen av Trafikverkets framtida forskningsprojekt. Med dagens tekniska förutsättningar kan följande tekniker vara aktuella: Solceller i till exempel bullerskydd, solceller i väg, geotermisk energi, piezoelektrisk teknik, vindenergi och bioenergi. Det finns dock många faktorer som håller tillbaka utvecklingen av nya innovativa system för energiutvinning. Några viktiga orsaker är exempelvis att underhållskostnaderna kan öka eller att underhållet av vägen försvåras.
|
|
