| 1. |
- Arvidsson, Anna K, et al.
(författare)
-
Klimatanpassning av vägkonstruktion, drift och underhåll
- 2012
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Klimatförändringarna är en realitet och påverkar vårt samhälle och därigenom även våra transporter. Genom att klimatanpassa transportsystemen blir systemen mer robusta och risken för transportstörningar blir mindre. För vägars konstruktion, drift och underhåll innebär klimatanpassningen i de flesta fall relativt stora förändringar men det saknas idag en övergripande bild av det totala klimatanpassningsbehovet nationellt sett samt vilka åtgärder som behöver tas och som är rimliga att tas. Eftersom klimatförändringarna generellt varierar mellan Sveriges klimatzoner är det förenat med stora svårigheter att förutsäga vilken påverkan klimatförändringarna får på vägarnas beteende och livslängd. Inom vinterväghållningen i Sverige kommer saltanvändandet totalt sett att minska på grund av det varmare klimatet. Plogningstillfällena kommer antagligen minska, men beredskapen bör inte minskas för mycket eftersom de mer extrema tillfällena kommer att öka. För att lyckas klimatanpassa vägtransportsystemen så att de blir robusta konstaterar vi att det finns ett stort behov för att ta fram mer kunskap om vägkonstruktionens påverkan av ett förändrat klimat, samt inom drift och underhåll hur man skall anpassa sig genom olika typer av varierande och flexibla klimatanpassningsåtgärder och till effekterna av extrema väderhändelser.
|
|
| 2. |
- Gustafsson, Susanne, et al.
(författare)
-
Hastighetsdämpande åtgärder : en litteraturstudie med fokus på nya trafikmiljöåtgärder och ITS-orienterade lösningar
- 2011
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- A literature survey has been conducted regarding international traffic calming measures that could have a potential use in Sweden and other Nordic countries. Focus has been on measures in new traffic environments and ITS (Intelligent Transport System) based solutions. Information has been obtained through searches in literature databases and on different homepages, as well as from contacts in networks. Initially, we describe common traffic calming measures used today in Swedish traffic environments. For example, different forms of vertical and horizontal measures, and different types of surfaces, road markings and paintings. In the case of existing ITS solutions, we mention speed reminder signs, variable message signs and Motorway Control System (MCS).New kinds of physical measures that have most potential for use are e.g. modifications of speed bumps and the construction of small curves that enforce lower speed. Such curvatures can be used at entrances to communities or before roundabouts.Different concepts of "shared space" (e.g. walking speed zones) are something that could be used more extensively, even at intersections and other locations in urban areas. In such cases, all traditional road equipment is removed and a synergy between different user groups is created, leading to lower speeds.Different types of road markings and paintings can be used to visually narrow the road, but also in order to create an optical illusion that makes one feel as if the speed is high. However, such measures are not fully effective during winter conditions. Applications in 3D can also be used to create the illusion of obstacles in the roadway and result in reduced speeds. It is important to consider the overall picture and to combine various measures in a correct way. This report gives some examples on how to implement speed reduction measures in communities with thoroughfares. Furthermore, we give example on how strategic approaches and policy design may help to efficiently implement different kinds of traffic calming measures.ITS-solutions, where a two-way communication between vehicles and between vehicles and the infrastructure is used, have gained momentum in Europe and internationally. Three possible systems that have not yet been introduced on the market are described. Most of the cooperative systems are still in a research and development phase. The potential of the systems is considered to be large, and this is also reflected in the extensive research and development investments in the area. Furthermore, ITS as a whole, i.e. cooperative systems as well as other ITS solutions is believed to have a great potential.
|
|
| 3. |
- Gustafsson, Susanne, 1961-, et al.
(författare)
-
Ljudvarningar vid vägarbetsplatser för att uppnå sänkta hastigheter : Kartläggning och praktisk utvärdering
- 2014
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Ett projekt har genomförts i syfte att hitta metoder som effektivt sänker förbipasserande trafikanters hastigheter vid vägarbetsområden genom att i realtid varna med hjälp av ljud. Projektet har bestått av två delar. Först genomfördes en kartläggning av befintliga studier. Resultaten visar att de egenskaper i en ljudvarning som ger större effekt är att den har kvinnoröst, är direkt och informativ, samverkar mellan semantik och akustik, ökar i intensitet och medför nedtoning av andra ljuddistraktioner. Med bas i resultaten från kartläggningen gjordes en praktisk utvärdering av potentiell användning av ljudvarningar vid vägarbetsplatser i VTI:s simulator Sim III. Tjugotvå personbilsförare körde 25 kilometer på en motorväg där två vägarbeten fanns utplacerade i vägrenen. Hälften av försökspersonerna fick en ljudvarning före det första vägarbetet och den andra hälften före det andra vägarbetet. Ljudvarningen bestod av ett "pling" följt av en kvinnoröst som sa ”Varning! Vägarbete om 500 meter. Anpassa hastigheten!”. Meddelandet sändes via bilens interna högtalarsystem. Resultaten visar bland annat en signifikant hastighetsreducerande effekt av ljudvarningen. Den genomsnittliga sänkningen skattas till 9–17 km/h större med ljudvarning än utan. Vidare fanns en liten effekt (0,5–3,3 km/h) kvar av ljudvarningen även efter vägarbetet. Fler resultat presenteras tillsammans med förarnas subjektiva upplevelser av försöket.
|
|
| 4. |
- Hansen, Fredrik
(författare)
-
Metodologiska perspektiv på konstnads-nyttoanalys
- 2009
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Inom samhällsekonomiska analyser utgör kostnad-nyttoanalys (CBA) ofta en viktig funktion och detta gäller särskilt vid dagens transportpolitiska beslutsfattande. Samtidigt är det en metod som är i centrum för en del diskussioner. Följande uppsats avser att analysera dessa diskussioner ur ett ekonomisk metodologiskt perspektiv. Tre arenor kommer att beaktas: filosofers kritik, den inomdisciplinära debatten bland nationalekonomer samt den svenska samhällsdebatten. I huvudsak nås slutsatsen att det är blandad kvalité i såväl kritik mot CBA som dess försvar. Den filosofiska kritiken måste inhämtas även om den inte slår fullt mot CBA som samhällsekonomisk metod. CBA-anhängare är medvetna om delar av problematiken och jobbar med det, främst kring värderingsstudier. Dock kan detta prioriteras ännu mer framöver. I den svenska samhällsdebatten förs det fram kritik som inte når fram. Allt detta sammantaget tillsammans med avsaknaden av alternativ innebär att CBA får ses som lämplig i nuläget. Framtida forskning bör särskilt utreda interaktionen mellan CBA och beteendeekonomi samt lyckoforskning. Det är också lämpligt att betrakta CBA utifrån vilken funktion det har inom ett beslutsunderlag. Särskilt intressant är då att vidare studera Vägverkets "samlad effektbedömning".
|
|
| 5. |
- Hansen, Fredrik, et al.
(författare)
-
Svenska flygplatser och marginalkostnadsprissättning
- 2008
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- This report is commissioned by the Swedish Civil Aviation Authority. The aim is to update the knowledge regarding the price relevant costs of aviation. We distinguish between marginal costs caused by airport activities and those caused by the external effects of pollution and noise. The review shows that vital data is missing regarding the activities and effects of aviation in order to perform solid marginal cost calculations. In the report we have calculated approximative values for two types of airplanes. Marginal costs related to airport services are divided into those related to passenger services and those related to congestion services. We conclude that the Swedish charges are at least twice as high as marginal costs. We do, however, lack any estimation of the congestion-related marginal costs. Regarding the external effects, today's charges concerning the landing and take-off cycle are sufficient although partly mischarged since they only reflect NOx-emissions. Moreover it should be examined if emissions during flying should be charged or not. The conclusion of this report is that more research is needed in this area. This concerns studies dealing with Swedish airports as well as making cost data publicly available.
|
|
| 6. |
- Hemström, Kristian, et al.
(författare)
-
Ackumulering av metaller i vegetation på geotekniska askkonstruktioner
- 2012
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Det övergripande syftet med denna studie var att undersöka hur användning av askor i ett långtidsperspektiv påverkar omgivande djur- och växtliv med avseende på ackumulation av metaller i ekosystem via växtupptag och exponering för betande djur. Studien innefattade en fält- och en odlingsstudie. I fältstudien studerades ackumulation av metaller och metalloider i blad från träd och buskar som självetablerat och växt under längre tid i äldre försöksuppställningar (lysimetrar) med aska. Dels i två olika åldrade slaggrus från avfallsförbränning och dels i åldrad aska från förbränning av biobränsle (grenar och toppar, GROT) och impregnerat returträ (RT), benämnd GROT/RT-aska. I odlingsstudien studerades ackumulationen av metaller och metalloider i engelskt rajgräs från askor och referensmaterial under en växtsäsong. Referensmaterial i odlingsstudien var två vanliga geotekniska material; bergkross och schaktmassa, och i fältstudien blad från träd och buskar i lysimetrarnas närområde. Samtliga studerade askor var åldrade; 5-24 år.Sammanfattningsvis visar studien på vikten av att ta hänsyn till damning och partikelkontaminering som exponeringsväg vid askanvändning. Vidare visar studien att åldrat slaggrus inte ger upphov till betydande förhöjda halter i blad från buskar och träd som självetablerat i sådant material eller i gräs från slaggrus som blandats med enhetsjord (50 vikt-%). Slutligen visade studien att de generella ackumuleringsfaktorer för upptag till växter som används i Naturvårdsverkets Handbok 2010:1 inte är lämpliga att använda i samband med riskbedömning av askor.
|
|
| 7. |
- Idar Angelov, Elisabet, et al.
(författare)
-
Hantering av klimatvärdering i infrastrukturprojekt
- 2010
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- I denna rapport analyseras principer för hur ett monetärt värde för koldioxidutsläpp i samhällsekonomiskakalkyler av infrastrukturprojekt kan fastställas. I syftet ingår också att behandla de fundamentalaosäkerheter som uppstår i samband med koldioxidvärdering. Rapporten syftar dock inte till att föreslå ettvärde.Vi argumenterar för att det värde som används i kalkylerna måste härledas från den existerande och iframtiden förväntade politik som riktas mot transportsektorn. Den nuvarande och framtida politikenutgår delvis från kostnadsestimat och övrig klimatrelaterad forskning som finns tillgänglig. Vi beskriverdetta som en tvåstegsprocess där politikerna i steg ett tar del av befintlig information och utifrån dettautformar en politik. I steg två skapar politiken ett skuggpris och detta är vad som ska återspeglas i densamhällsekonomiska kalkylen.I närtid argumenterar vi för att ett relevant spann för värdet mellan 0,20 och 2 kr per kg CO2. Det lägreintervallet följer av priset på utsläppsrätter inom EU ETS och det högre grundar sig på en SIKA-bedömning.Vidare argumenterar vi för att CO2-värdet i kalkylerna bör förändras över tid givet att det är troligtatt klimatpolitiken blir striktare.
|
|
| 8. |
- Janhäll, Sara, et al.
(författare)
-
Trafikinformation och miljöeffekter : beräkningar av omledningseffekter
- 2013
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Projektet syftar till att beräkna miljöeffekterna av trafikinformation med en nyutvecklad beräkningsmodell. Baserat på denna effektsnurra redovisas även en åtgärdsbank som utifrån dagens trafikinformation syftar till förbättrad energianvändning, klimatpåverkan, luftmiljö, bullermiljö och andra miljövinster. Trafikinformation används i ökande utsträckning för att styra trafiken, särskilt i urbanmiljö där trängsel ofta påverkar framkomligheten, samtidigt som alternativa vägar finns tillgängliga. Inom vägsektorn informerar Trafikverket oftast resenären direkt, medan trafikföretagen som trafikerar järnvägsnätet får Trafikverkets information och sedan i sin tur informerar resenärer/förare. Detta påverkar genomslaget och möjligheten att styra trafiken stort, samt skapar en del problem för den trafikslagsövergripande informationen. Den här rapporten fokuserar på de akuta miljöeffekterna av trafikinformation, även om en genomgång av mer långsiktiga effekter ingår. Endast den förändrade trafikmängden och körsätt påverkar beräkningarna i effektsnurran. Många miljöeffekter kan påverkas av trafikinformation, som luftföroreningar, buller, klimatutsläpp, men även barriäreffekter, ljusförorening, förorening av vatten och mark, störning i ömtåliga områden etc. Beräkningar med effektsnurran visar hur mycket emissionerna påverkas av hur man kör, samt hur befolkningsexponeringen kan påverkas. De existerande jämförelsemodellerna är starkt förenklade och utveckling inom emissionsmodellering, exponering, effekter av exponering samt implementering av modellerna är av största vikt för att ta tillvara den kunskap som finns och hela tiden uppdateras.
|
|
| 9. |
- Jägerbrand, Annika
(författare)
-
Anpassning av vägmiljö och vegetation som åtgärd mot viltolyckor
- 2012
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Viltolyckor är ett globalt problem som förorsakar dödsfall samt fysiska och ekonomiska skador. Förebyggande åtgärder som används idag är inte tillräckliga för att åstadkomma en minskning i viltolycksstatistiken. Vägmiljöförändring innebär att attraktionskraften till resurser i vägområdet minskar eller att vägområdet påverkas så att det framstår som mindre attraktivt för vilt att korsa vägen. Vägmiljöförändringar kan handla om att modifiera underhållsåtgärderna, anpassa slåttern, eller på olika sätt förändra vegetationen. Denna rapport utgör en översikt över vilka möjligheter det i dagsläget finns att förändra vägmiljön för att minska risken att vilt skall befinna sig i vägområdet. Dessutom ingår en genomgång av arter av växter och växtgrupper som kan ha potential att verka oattraktiva för vilt (främst rådjur). Studier av viltkollisioner och omgivande miljö visar att det finns komplexa samband med exempelvis områdets och landskapets egenskaper (exempelvis skog eller öppet landskap) samt artoch/ eller habitatdiversitet. Hur avgörande dessa egenskaper är för risken att kollidera med vilt verkar till stor del bero på vilken viltart som studerats. Slutsatser av projektet är att slåtter, röjning och markanvändning kan påverka attraktiviteten hos vägkanter på ett idag ibland okänt sätt. Listan med arter som bedömts vara mest oattraktiva för vilt är en första sållning som bör utvärderas och vidareutvecklas.
|
|
| 10. |
- Jägerbrand, Annika K, 1972-, et al.
(författare)
-
Energiutvinning ur vägar och vägmiljöer : en kunskapsöversikt
- 2014
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Rapportens syfte är att kartlägga nya energitekniker för energiutvinning och möjligheten att använda dem i väg- och vägmiljöområden. Kartläggningen fokuserar på material och metoder som kan komma att användas under svenska (kalla) förhållanden. Rapporten kan vara användbar för planering av ny infrastruktur då man vill använda sig av förnyelsebar energi under nordiska kalla förhållanden och man vill minska miljöbelastningen. Den kan också utgöra stöd för prioriteringen av Trafikverkets framtida forskningsprojekt. Med dagens tekniska förutsättningar kan följande tekniker vara aktuella: Solceller i till exempel bullerskydd, solceller i väg, geotermisk energi, piezoelektrisk teknik, vindenergi och bioenergi. Det finns dock många faktorer som håller tillbaka utvecklingen av nya innovativa system för energiutvinning. Några viktiga orsaker är exempelvis att underhållskostnaderna kan öka eller att underhållet av vägen försvåras.
|
|
