| 1. |
- Rosenberg, Susanne, 1957-
(författare)
-
Kulning Nu! : Pedagogik för ett medeltida redskap som nutid röstuttryck.
- 2024
-
Ingår i: Röstforums riskstämma 2024, 27-28 april, Malmö Opera, Malmö.
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Vilka stilmedel och röstbruk hör samman med kulning och hur kan vi undervisa i denna röstkonst? Susanne Rosenberg, professor i folksång vid Kungl. Musikhögskolan i Stockholm med lång erfarenhet av att både forska och undervisa i kulning ger konkreta exempel från sin egen verksamhet och beskriver vad som kännetecknar kulning mer generellt och hur det används idag. Susanne Rosenberg är författare till boken "Kulning - Musiken och tekniken", en lärobok om kulning.
|
|
| 2. |
- Ahlbäck, Sven, 1960-
(författare)
-
”We hear what we know” - On the power of concepts : how traditional fiddle music in contemporary society can benefit fromfolk music theory
- 2021
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- ”We hear what we know” - On the power of conceptsand how traditional fiddle music in contemporary society can benefit fromfolk music theorySwedish fiddle music, just as many other fiddle traditions, has a strong connection to dance. Making people want to move their feet is one of the chief tasks ofthe fiddler, and this connection still influences the music today, even thoughthe music might be played on concert stages or be digitally streamed.So what constitutes this knowledge of the fiddler? What is important when playing a certain local styleof Swedish polska so people actually can dance to it? If you live in an isolated community with no contact with the outside world you might not have to reflect on what is the stylistic features of your tradition but today folk music generally lives in a multi-stylistic world where different value systemsthat originates from other music traditions than fiddle music dominates. Today’s fiddlers will have to relate to today’s world of music, whether we want it or not.In Sweden, since the 19th century, there has been a tradition of mystifying the knowledge of the fiddler, making the competence of playing a matter of socio-cultural background, geography and ancestry.The perils of this view is that the qualities of art of fiddling might be obscuredand actually might be lost when music transforms - as music always do.In this talk Sven Ahlbäck, who is a traditional fiddler deeply rooted in traditional Swedish FolkMusic and very involved in development of new ensemble playing and teaching, will talkabout how conceptualising stylistic qualities of Swedish fiddle music such as e.g.asymmetrical beats, swing, bowing and intonation have influenced the developmentof today’s Swedish folk music, even beyond the fiddle.
|
|
| 3. |
- Huovinen, Erkki
(författare)
-
Musiikin aatehistoriaa
- 2023
-
Ingår i: Trio. - Helsingfors. - 2242-6418 .- 2242-6426. ; 12:1, s. 33-42
-
Recension (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- In his book Music, Ideas, History: Texts 1990–2022 (in Finnish: Musiikki, aatteet, historia: Tekstejä 1990–2022), Matti Huttunen sheds light on the world of Western art music by showing how past historiographies of music have given it form and meaning. While grounded in Dahlhaus’ principles of structural history, Huttunen also challenges such models by allowing greater interpretive multidimensionality. He believes that by studying past writings about music, we can learn about music and ourselves, but his research also reflects a Nietzschean distance to one’s own time. In future accounts of Finnish musicology, Huttunen’s writings may provide a focus for a "long 20th century" of musical historiography.
|
|
| 4. |
- Lindetorp, Hans
(författare)
-
Musikproduktion i olika medier
- 2021. - 1
-
Ingår i: Introduktion till medieteknik. - Lund : Studentlitteratur AB. - 9789144141671 ; , s. 143-153
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Frågor om vad musik gör med människor och vad människor gör med musik är fascinerande. Musik är ett av de viktigaste och största intressena i människors liv (Lilliestam, 2009). Därför är det lätt att förstå att människor under hela vår kända civilisation strävat efter att såväl spela och sjunga som att lyssna på musik. Sedan flera hundra år tillbaka finns väletablerade traditioner att kombinera musik med andra konstformer, som till exempel teater i form av opera eller dans genom balettföreställningar. Det finns också mycket gamla traditioner att använda musik i religiösa sammanhang, vid ceremonier eller festligheter av olika slag (Östman, 2018). Människors tankar om och värderingar av musik, samt i vilka syften musiken används påverkas och förändras av den omgivande kulturen. Och kulturer förändras och utvecklas. Dagens många metoder och tekniker för att producera, distribuera och konsumera musik är resultatet av en lång och omfattande medieteknisk utveckling (Burgess, 2014). Denna utveckling har haft mycket stor betydelse för hur musiken i vårt samhälle och de kulturer vi lever i har utvecklats. Samtidigt har vårt behov av musik efterfrågat och bidragit till utvecklingen av ny teknologi.
|
|
| 5. |
|
|
| 6. |
- Rosenberg, Susanne, 1957-, et al.
(författare)
-
”En utsmyckning av oändligheten runt omkring” : på jakt efter kulningens dragläge
- 2008
-
Ingår i: Noterat. - Stockholm : Svenskt Visarkiv. - 1400-7339. ; 16, s. 100--108
-
Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Hur mycket måste man ta i för att det skall bli det en stark kulningston? Behöver man en speciell röstteknik för kulning? Hur starkt är kulning? Finns det ett kulningens optimala dragläge? Här några frågor som denna artikel försöker belysa.
|
|
| 7. |
- Rosenberg, Susanne, 1957-
(författare)
-
Higher education in Folk Music as an active part in today’s music development. : The example of ‘Kulning’
- 2020
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- ‘Kulning’ – herding call - is a vocal expression, that originally was developed for communication between women and animal in the outdoor summer pastures of Sweden. It is a music that uses the landscape as a resonator, and in good conditions, it can be heard at a distance of 5 km or more. ‘Kulning ‘combines high pitch melody lines with various callings were the differences between voice modes are used for contrast. Due to its function for communication, it is improvised and adjusted to the situation in pitch, length and sounds, calling for long or short distances. In the mid 20th century, the art of kulning practice was declining, basically because the function of summer pasture, where it had its roots, not being in use any longer. However, the practice of ‘kulning’ has found other contexts for further use. Since the very start of folk music programs at The Royal College of Music in Stockholm, (KMH), ‘kulning’ has been taught as a standard part of voice knowledge for modern folk singers. In this new environment; pedagogic literature has been developed to aid the teaching and learning; new artistic work and collaborations have been based on the art of ‘kulning’, and composers have used ‘kulning’ in their music. ‘Kulning’ has also been researched and described in collaboration between scientific scholars and ‘kulning’ experts. Furthermore, elective courses have been developed within KMH open to both amateurs and professionals from other genres allowing them to learn this vocal expression.The platform of Folk music studies at KMH has been influential and a vital part for today’s development of ‘kulning’ practice, and today ‘kulning’ is hugely popular both as an art and as an amateur movement and is performed all over the world in a variety of contexts. This presentation will lay out some examples of this influence and development from the viewpoint of the folk music department at Royal College of Music in Stockholm (KMH) and discuss the importance of Higher Music Education being in the forefront to both keep and develop local traditions such as ‘kulning’.
|
|
| 8. |
- Rosenberg, Susanne, 1957-, et al.
(författare)
-
Spelmansboken som en ”hub” för musikaliskt skapande idag : Hur spelmansbokens skrivna material kan tjäna som en källa till inspiration för dagens folkmusiker och sångare
- 2017
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Dagens folkmusiker har mycket gemensamt med äldre tiders ”Stads-musikant” och byspelman, de som tillskrivs ”Spelmansböckerna” (Gustafsson, 2016). Precis som dessa har dagens folkmusiker (och folksångare) ofta en central, mångfacetterad roll i sitt lokalsamhälle, de är ”skapande interpreter” (Rosenberg, 2013), vilket betyder att de som musiker rör sig sömlöst mellan rollerna som musiker, arrangör, kompositör, pedagog, artist, dansspelman – allt i en och samma person. De är ofta viktiga inspiratörer och drivkrafter i sitt lokalsamhälle och fungerar som centralgestalter för musikaliska aktiviteter. För den historiska stadsmusikanten och byspelmannen, likväl som folkmusikern/ sångaren idag, verkar den nedskrivna notationen främst fungera som inspiration för praktiskt bruk, för att spela och improvisera musik utifrån, snarare än att betrakta som komponerande verk eller original utifrån 1800–1900 talets västerländska konstmusikideal.Vid institutionen för folkmusik vid Kungl. Musikhögskolan arbetar vi pedagogiskt och konstnärligt i utbildningarna med olika aspekter på rollen som folkmusiker idag; hur kan man undervisa, utveckla och använda denna breda roll som skapande interpret i dagens moderna musikliv? Hur kan man använda de metoder för analys som vi utvecklat på KMH t.ex. stil-analys, folkmusikteori, stavelseskelettanalys, folkmusikimprovisation, interaktion mellan musik och dans etc. som verktyg i dagens folkmusik för att skapa musik idag?Vilka kunskaper och verktyg behöver man för att bli en skicklig folkmusiker/ folksångare idag, i en roll där man befinna sig både i en muntlig och skriftlig tradition och behöver kunna använda sig av skriftligt noterat material som en källa för musikskapande och samtidigt bibehålla sin gehörsmässiga ingång till en repertoar; länka samman den gehörsmässiga traditionen med noterat material. Hur kan man närma sig enkelt noterade melodier som de i ”spelmansböckerna” för att använda dem som utgångspunkt för improvisation, arrangemang och komposition, helt enkelt låta ”spelmansböckerna” fungera som en ”hub” för musikaliskt skapande idag?
|
|
| 9. |
- Rosenberg, Susanne, 1957-
(författare)
-
Sångarens avtryck : IRL, inspelning, transkription
- 2019
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- “The degree to which all of this was conveyed systematically varied greatly by culture; but on the whole, the music, with all of the mentioned components, was transmitted as one entity.” (Nettl, 1985). Nettl beskriver här inlärningsprocessen eller metodiken om vi så vill i en gehörstradition inkluderande repertoar och sångstil som en helhet. Men hur lär vi ut sångstil och repertoar inom folksång idag, när folksången endast är en del av en diversifierad musikvärld? Inom den västerländska konstmusiken har sångstil lärts ut genom metodik som utvecklat av sångare och pedagoger sedan 1500-talet t.ex. Maffei (1562) och Caccini (1602) och inom pop, jazz och rockgenren har pedagogiskt material utvecklats av sångare som t.ex. Jo Estill (1994) och Cathrine Sadolini (2000) m.fl. redan sedan mitten av 1900-talet. Metodik och pedagogik hos dessa pedagoger kan sägas avspeglar estetiska ideal, hur sången ska låta, vilken sångstil det handlar om, vad man behöver kunna inom just den genren (även om genre-begreppet inte används utan är implicit). Inom folksången har situationen varit delvis en annan. Fokus har primärt legat på att beskriva sångstil utifrån musikvetenskapligt och musiketnologiskt perspektiv inte ett metodiskt, både internationellt och i en skandinavisk kontext genom t.ex. Alan Lomax Cantometrics (1976). Först under de senaste 30 åren har metodik för folksångstil börjat utvecklas i en nordisk kontext.På vilket sätt avspeglar en metodik en genre och dess sångstil?På vilket sätt påverkar metodiska val en genre och dess sångstil?På vilket sätt kan Nettls beskrivning av en metodik inom gehörstradition vara giltig idag?
|
|
| 10. |
|
|
