| 1. |
|
|
| 2. |
- Brommesson, Douglas, et al.
(författare)
-
Att möta den högre utbildningens utmaningar
- 2016
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Den övergripande fråga som ställs i rapporten är: hur kan universitet och högskolor upprätthålla kvalitet i utbildningen? Undersökningen bärs upp av tre delar där vi studerar 1) om högskolepedagogiska kurser stärker lärare som pedagoger; 2) huruvida det finns incitament för universitetslärare att satsa på pedagogisk verksamhet; samt 3) vilka förutsättningar lektorer ges att inom ramen för sin tjänst fullgöra det pedagogiska uppdraget. I den första delstudien finner vi att pedagogiska kurser haft positiva effekter på deltagarnas upplevda trygghet i lärarrollen. Samtidigt förändras inte kursdeltagarnas grundläggande förhållningssätt till undervisning. I delstudie två finner vi att incitamenten att satsa på det pedagogiska uppdraget är relativt svaga, eftersom sakkunniga i allmänhet lägger liten vikt vid pedagogiska meriter jämfört med vetenskapliga. I den tredje delstudien undersöks balansen mellan forskning och undervisning för lektorer i statsvetenskap. Resultaten visar att skillnaden i undervisningsplikt, liksom kompensationen för likvärdiga undervisningsuppdrag, varierar mycket mellan lärosäten. Förutsättningarna för det pedagogiska uppdraget ser således väldigt olika ut för lektorer beroende på var de är anställda.
|
|
| 3. |
- Brommesson, Douglas, et al.
(författare)
-
Högskolepedagogiska meriter : En valuta med svag kurs?
- 2017
-
Ingår i: Universitet AB : Om kommodifiering, marknad och akademi. - Göteborg : Daidalos. - 9789171735232 ; , s. 137-176
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- I det här kapitlet analyserar vi de spänningar som finns inom det pedagogiska uppdraget sett ur universitetslärarens perspektiv: å ena sidan kräver högskolans huvudmän, intresseorganisationer och förståsigpåare att kraven på pedagogisk meritering måste höjas och skärpas, å andra sidan, trots att högskolepedagogiska kurser i allt högre grad gjorts till obligatorier, nödvändiga för anställning och befordran som universitetslärare, så har den pedagogiska fortbildningens värde ändå urholkats. Å ena sidan är det forskningsmeriter som är hårdvaluta i konkurrensen om tjänster, å andra sidan förväntas en svensk universitetslärare lägga 70-100 procent av sin arbetstid på undervisning. Å ena sidan kräver lärosätena att sökande till lektorat på ett alltmer omfattande sätt dokumenterar sina pedagogiska meriter, å andra sidan tillmäts pedagogiska kvalifikationer inte någon avgörande betydelse när sakkunniga värderar sökandes meriter i tillsättningsprocessen.
|
|
| 4. |
- Darvishpour, Mehrdad, et al.
(författare)
-
Mångfaldsbarometern : Tio år av attitydmätningar i Sverige
- 2015. - 1
-
Bok (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Boken är en samling av de flesta texter som harpublicerats i samband med Mångfaldsbarometern.I det första kapitlet redogör Fereshteh Ahmadi,Mehrdad Darvishpour och Irving Palm för resultatfrån Mångfaldsbarometern från 2005 – 2014 ochäven andra undersökningar. De presenterar ocksåen sociologisk analys av insamlade data undertio år.I det andra kapitlet presenterar Orlando Mella deförsta årens resultat utifrån ett sociologiskt perspektiv,både teoretiskt och metodologiskt.I det tredje kapitlet förklarar Orlando Mella resultatenav sju års mätningar av attityder till mångfald, av mätningarav attityder mot mångfald och fastställer ochtolkar vissa tendenser som stabila profiler.I det fjärde kapitlet fokuseras på mångfalden i arbetslivet.Den svenska välfärden är tydligt relaterad till invandring.Att underlätta för invandrare att få möjlighettill arbete och egen försörjning har ansetts viktigt förderas integrering i samhället. Invånarnas egna erfarenheterav kontakter med personer med utländsk bakgrundvisar sig påverka befolkningens attityder liksom kön,ålder och utbildning.I det femte kapitlet behandlas problem kring integration.Mångfaldsbarometern 2009 som kompletterats medett antal intervjuer visar att en stor andel av befolkningenhar positiva erfarenheter av invandrare och menar attde skall ha samma rättigheter och möjligheter som deninfödda befolkningen. Studien visar dock att den socialatoleransen har sina gränser och tycks förändras över tid.Kapitlen 6-15 består av de årliga rapporterna avMångfaldsbarometern. I dessa rapporter hittar manstatistik och förklaringar till de olika tabeller och figurersom presenteras.I slutet av boken presenteras en lista över en delviktiga artiklar som skrevs i massmedia om Mångfaldsbarometern.
|
|
| 5. |
- Gustafsson, Mikael, 1965-
(författare)
-
ArbetsDax – för psykiskt funktionshindrade : Talet om klienter, samordnare och samverkan i en verksamhet för arbetslivsinriktad rehabilitering
- 2009
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Efter den rikspolitiska psykiatrireformen i mitten av 1990-talet inrättades runt om i Sverige rehabiliteringsverksamheter för psykiskt funktionshindrade människor. Det ansågs då viktigt att utveckla samverkan mellan berörda myndigheter och andra organisationer för att de psykiskt funktionshindrade inte skulle hamna ”mellan stolarna”. I Eskilstuna inrättades en arbetslivsinriktad interorganisatorisk rehabiliteringsverksamhet kallad ArbetsDax, med en ny yrkesgrupp av professionella på operativ nivå som kallades samordnare.Syftet med rapporten är att utifrån olika empiriska material bidra till förståelsen av verksamhetens diskursiva karaktär, det vill säga språkbrukets betydelse inom verksamheten, och till förståelsen av samordnarens yrkesroll. Det förstnämnda är intressant utifrån antagandet att språkbruket har en central roll i verksamheten. Det sistnämnda är intressant utifrån antagandet att ArbetsDax samordnare kan bidra med något kvalitativt/kvantitativt annorlunda än yrkesgrupper på de rena myndigheter, främst försäkringskassan och arbetsförmedlingen, som ArbetsDax samverkar med.Verksamhetens diskursiva karaktär framstår i analysen av verksamhetsdokument, intervjuer och observationer som ett komplext konsensusarbete med särskilt fokus på klienter, samordnare och samverkan. Klienten framställs som en kluven identitet: å ena sidan som en aktiv individ med den ”rätta” viljan enligt arbetslinjen, å andra sidan som en passiviserad individ med en begränsad förmåga p.g.a. psykiska funktionshinder. Samordnaren framställs som en komplex och gränsöverskridande profession som ska utföra ett konsensusarbete med klienterna, exempelvis i form av ett motivationsarbete för att transformera betalningsmaktens tvång över klienten (i huvudsak från försäkringskassans sida) till klientens ”fria” vilja. Samordnaren har också att sträva efter konsensus i relation till andra myndigheters representanter och de arbetsgivare som klienterna ska arbetsträna hos. Samverkan framställs i form av direktiv för och problematiseringar av rehabiliteringsverksamheten. Detta sker bland annat med hjälp av intertextuella legitimitetsreferenser i policydokument för verksamheten, samt med hjälp av den centrala metaforen rehabiliteringskedjan som ordnar de samverkande myndigheterna i förhållande till klienternas ”rehabiliteringskarriär”. Stort fokus finns på språkliga skillnader mellan organisationerna, med strävan efter konsensus genom att på mer eller mindre subtila vis försöka mildra åtskillnaden. I analysen framstår ändå försäkringskassan som ”blåslampa”, arbetsförmedlingen som ”bromskloss” och kommunen som ”försvarare” av verksamheten.Samordnarens professionskaraktär analyseras genom jämförelser med två teorier: dels Roine Johanssons teori om strukturella dimensioner för gräsrotsbyråkrater inom rena myndigheter som försäkringskassan och arbetsförmedlingen, och dels Mats Börjesson & Eva Palmblads samt Annette Carstens teori om den nutida välfärdsarbetarens språkliga praktik. Analysen visar att samordnaren framstår som en gräsrotsbyråkratisk profession med tämligen stort handlingsutrymme, men därutöver som en gränsöverskridande ”hybridprofession” vars insats till stor del består i ett konsensusarbete i relation till klienter, samverkande organisationsrepresentanter, arbetsgivare hos vilka klienterna arbetstränar, samt i relation till betalningsmakten (i första hand försäkringskassan).I rapportens senare del fördjupas diskussionen om samordnaren som en profession som inte endast fokuserar på klientens förmåga och vilja, utan även på dennes spontana lust. Samtidigt framstår ArbetsDax som ett försök att utveckla välfärdsarbetets organisation i riktning bort från forna tiders omyndigförklarande socialpolitik, bland annat genom att skapa den nya professionen samordnare.
|
|
| 6. |
|
|
| 7. |
- Samuelsson, Robin, 1985-
(författare)
-
Play, Culture and Learning : Studies of Second-Language and Conceptual Development in Swedish Preschools
- 2019
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- This dissertation studies how second-language and conceptual development emerge through interactions in Swedish preschool environments. It studies how types of interaction, such as play, can scaffold children toward such developments.The studies view interaction as multimodal and embodied and it is examined how children come to use and develop their second language or understanding of abstract concepts, through a range of communicative means other than language.The data collection has been carried out in two separate periods. The first field-work followed two newcomer children developing a second language and the second field-work was conducted with a group of children during a project about spinning.The results concerning second-language development show how children can engage in play activity even before they share a common language, and that this can be afforded by the character of play activity as based on rules and tacit understanding of relevant cultural patterns. Teachers also engage in so called guided play, that affords scaffolding for children. Play activities in the preschool function as an arena for children to interact, imitate the cultural rules and patterns around them and emergingly use their second language. Moreover, the preschools are structured for children’s participation through their cultural pattern and imitable structures, and that these affordances can be used by children in their play.The results concerning conceptual development builds on the notion that children develop in relation with cultural tools and artefacts and that this is a highly perceptual and embodied process. It is exemplified how preschool’s provide environment and activities that can afford conceptual development, not least through use of digital tools, which also allows teachers to appropriate children’s play worlds to a pedagogical project. The teacher’s scaffolding interactions and use of the affordances of tools and the environment enable children to reason about the concepts in more conceptually conscious ways.The overall conclusions of the thesis point to the importance of non-verbal and environmental resources in children’s development of a second language and abstract concepts. On these grounds, the thesis suggests a novel way to view scaffolding, by including the environmental affordances to this otherwise social process.
|
|
| 8. |
|
|
| 9. |
|
|
| 10. |
|
|
