| 1. |
- Morf, Andrea, 1968, et al.
(författare)
-
Remissyttrande: Sveriges nationella havsplaner 2018
- 2018
-
Annan publikation (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Havsmiljöinstitutet lämnar härmed synpunkter på dokumenten Förslag till Havsplan, Miljökonsekvensbeskrivning (MKB) samt Hållbarhetsbedömning (HB) för havsplanområdena Bottenviken, Östersjön och Västerhavet, utarbetade av Havs- och Vattenmyndigheten (HaV). Havsmiljöinstitutets (och ingående universitets) experter har tolkat sin uppgift bredare än att svara på remissfrågorna om planernas innehåll och kunskapsbas. Institutet kommenterar ur ett brett tvärvetenskapligt perspektiv följande: 1. rollen som akademin och institutet har spelat i havsplaneringen hittills, 2. kust- och havsplanerings¬systemet och processen, samt 3. dokumenten och kunskapsbasen. Här ingår förslag hur allt kunde utvecklas vidare, inklusive Institutets egen roll som länk mellan forskning och förvaltning, både på kortare och längre sikt.
|
|
| 2. |
|
|
| 3. |
|
|
| 4. |
|
|
| 5. |
- Andersson Chronholm, Jannika, et al.
(författare)
-
Föränderliga atomer och oklar energi - Att utforska studenters förförståelse : Poster presented at the NU2010 Dialog för Lärande Conference, Stockholm, 13-15 October.
- 2010
-
Annan publikation (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Som universitetslärare behöver vi utforska och förstå de uppfattningar som studenterna har om våra ämnen när de kommer till kurserna (se exempelvis Scott, Asoko & Leach, 2007) för att utforma vår undervisning och göra andra prioriteringar. Ett verktyg för detta är konceptinventeringar - enkätstudier som kartlägger studenters förförståelse.De första konceptinventeringarna inom naturvetenskaperna genomfördes inom fysiken, men utvecklingsarbete pågår numera även inom andra ämnesområden.Inom biologin tog arbetet fart i början av 2000-talet. Tidigt konstaterades att arbetet inom biologin delvis skiljer sig från det i fysik, men att det också finns likheter (Klymkowsky, Garvin-Doxas & Zeilik, 2003). Nu har olika grupper av biologer börjat samverka för att testa och utforma olika verktyg för konceptinventering (D’Avanzo, 2008).Som en del av utformningsarbetet av en grundläggande biologikurs, men också som en del av det internationella utvecklingsarbetet, genomför vi försök med en konceptinventering om bland annat respiration och matspjälkningen. Den konceptinventering vi utvecklat bygger på relevanta delar från Biology Concept Inventory (Klymkowsky, & Garvin-Doxas, 2008) och material från projektet Thinking lika a Biologist (www.biodqc.org). Urvalet gjordes utifrån innehållet på kursen och diskuterades med kollegor.Analyserna av de första försöken ger intressanta upplysningar om studenternas förförståelse, som delvis skiljer sig från den hos amerikanska studenter på vilka verktygen prövats tidigare. I vissa fall visar dock våra studenter precis samma brister i förförståelse som observerats för andra grupper. Bland annat har mer än 50 % av studenterna (som läst minst gymnasieskolans Kemi A) uppfattningen att ett atomslag enkelt kan omvandlas till ett annat. En fråga om energi visar också att de allra flesta (som läst minst gymnasieskolans Fysik A) har en oklar bild av vad energi egentligen är.Med denna posterpresentation vill vi öppna upp för diskussioner kring den förförståelse studenter tar med sig till våra kurser, hur vi kan utforska den förförståelsen samt hur vi som universitetslärare praktiskt kan arbeta utifrån detta.ReferenserD’Avanco, C (2008) Biology Concept Inventories: Overview, Status, and Next Steps Bioscience 58(11):1079-1085.Klymkowsky, M.W., Garvin-Doxas, K. & Zeilik, M. (2003) Bioliteracy and Teaching Efficacy: What Biologists Can Learn from Physicists Cell Biology Education 2:155–161.Klymkowsky, M.W. & Garvin-Doxas, K. (2008) Recognizing Student Misconceptions through Ed’s Tool and the Biology Concept Inventory. PLoS Biology, 6:e3 (1-14).Scott, P., Asoko, H. & Leach, J. (2007). Student Conceptions and Conceptual Learning in Science. In S. K. Abell & N. G. Lederman (Eds.), Handbook of Research on Science Education. Abingdon: Routledge.
|
|
| 6. |
|
|
| 7. |
|
|
| 8. |
|
|
| 9. |
- Forsman, Jonas, et al.
(författare)
-
Studenters stödjande nätverk : Poster presented at the ‘NU2010 Dialog för lärande’ Conference, Stockholm, 13-15 October.
- 2010
-
Annan publikation (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Studien är gjord med 13 programstudenter inom teknisk fysik, spridda över studieår 1 till 5, där studenterna ombads att rita en nätverkskarta för saker som de uppfattar verkar stödjande för dem. Den genomförda analysen katalogiserade studenters stödfunktioner, utefter akademisk/social funktion (Tinto, 1997) och stödfunktionstyp, för att skapa en utvecklad nätverkskarta som beskriver möjliga uppsättningar av stödfunktioner som studenter har tillgängliga. Statnet (Handcock et al., (2003) användes för behandling och visualiseringar av den utvecklade nätverkskartan. Med hjälp av nätverksmåtten betweenness och closeness (Bernhardsson, 2009) kommer stödfunktioner med hög inverkan på hela stödfunktionsnätverket att identifieras och tolkas. Postern kommer att presentera hur de olika stödfunktionerna är länkade mot studenterna och mot varandra. Genom användning av de valda nätverksmåtten och teoribildningen kring dessa, kommer stödfunktioner som har hög påverkan på nätverket att presenteras. Referenser Bernhardsson, S. (2009). Structures in Complex Systems - Playing Dice with Networks and Books. Department of Physics, Umeå. Print & Media: Umeå. Handcock, M., Hunter, D.R., Butts, C.T., Goodreau, S.M., and Morris, M. (2003) Software Tools for the Statistical Modeling of Network Data. Version 2.1-1. Project home page at http://statnet.org, URL http://CRAN.R-project.org/package=statnet. Tinto, V. (1997). Classrooms as Communities: Exploring the Educational Character of Student Persistence. Journal of Higher Education, 68(6), 599-623.
|
|
| 10. |
- Fredlund, Tobias, et al.
(författare)
-
Naturvetarnas ‘språk’ - Användandet av figurer, artefakter, ekvationer och ord i studentdiskussioner om fysikaliska fenomen : Poster presented at the ‘NU2010 Dialog för lärande’ Conference, Stockholm, 13-15 October.
- 2010
-
Annan publikation (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Klyftan mellan vardagsspråket och språkbruket i en naturvetenskaplig disciplin, som t.ex. fysik, kan upplevas problematisk av den som inte har tillägnat sig det aktuella vetenskapliga språket. Detta blir extra tydligt om vi utökar definitionen av ”språk” till att också innefatta andra semiotiska resurser än talad och skriven text, som t.ex figurer, grafer, ekvationer och andra ”artefakter” såsom laboratorieutrustning. Olika semiotiska resurser kan antas ha olika styrkor, och lämna kompletterande information. Från ett lärandeperspektiv är det viktigt att veta hur den nämnda språkklyftan kan överbryggas, särskilt när nya fenomen ska introduceras i undervisningen. Finns det för ett visst fenomen någon semiotisk resurs (läs språngbräda) som är särskilt viktig för förståelsen av de vetenskapliga förklaringarna? Refraktion är ett fysikaliskt fenomen som innebär att exempelvis ljus ändrar riktning, bryts, när det går från ett medium till ett annat, i vilka ljushastigheterna är olika. Denna riktningsändring ger upphov till att en rak pinne som är delvis i luften och delvis nedsänkt i vatten, ser ut att böjas vid vattenytan. Detta fenomen kan beskrivas av en rad olika semiotiska resurser, som olika typer av diagram och ekvationer. I denna undersökning har jag tittat på vilka semiotiska resurser som används när tre fysikstudenter diskuterar hur de skulle förklara upplevelsen att en pinne delvis nedsänkt i vatten ser ut att böjas vid vattenytan för dels en icke fysik-studerande, dels en kurskamrat i en fysikkurs. Diskussionen har videofilmats och transkriberats. Ytterligare material har insamlats från liknande gruppdiskussioner, där deltagarna fått anteckna sina resultat på papper. Data har analyserats efter vilka semiotiska resurser som förekommer, och vilken betydelse de haft för diskussionen. Resultatet av undersökningen kommer att presenteras i form av en poster, där bilder på de använda semiotiska resurserna visas. Den pågående analysen antyder att en viss typ av diagram, som utnyttjar ljusets vågnatur, är av särskild vikt för förståelsen av detta fenomen, och en möjlig nyckel till djupare förståelse av fenomenet.
|
|
