| 1. |
- Sundin, Mats
(författare)
-
Det goda samtalet : om en metod för samhällsplanering i Hofors kommun 2003-2009
- 2010
-
Annan publikation (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Undersökningen har kartlagt Hofors kommuns tillämpning av Det goda samtalet som planeringsredskap för ett hållbart och attraktivt samhällsbyggande. Metoder som använts i undersökningen är studier av tidigare forskning samt observationer, frågesamtal, enkäter och utvärderingar i samband med möten mellan kommunen, allmänheten och statliga myndigheter och verk. I två av studierna har ett teoretiskt ramverk – samtalskonstens dimensioner – använts för analys av samtalet mellan intressenterna. Mest idealt har samtalet varit i dialogen mellan kommun och allmänhet om detaljplanefrågor, och mellan kommun och statliga myndigheter om översiktsplanfrågor. Framgångsfaktorer har varit samtalsledda möten och grupparbeten om detaljplanfrågor, Öppet husmöten, och återkommande samrådsmöten med statliga myndigheter om översiktsplanarbetet som gör att handläggningstiden kan förkortas. Områden att utveckla är kallelser till offentliga dialogmöten, att arrangörerna jämnar ut hierarkier och blir mer personliga, att utveckla en mötesteknik med allmänheten eftersom diskussioner och abstrakta förslag ibland upplevs som svårförståeliga, och att utbilda/motivera allmänheten till att skriva yttranden.
|
|
| 2. |
- Sundin, Mats
(författare)
-
En mur av folk i baren : En kartläggning av ansvarsfull alkoholservering vid Uppsalas studentnationer, 2008-2009
- 2009
-
Annan publikation (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Undersökningens syften är att kartlägga den aktuella alkoholserveringen vid Uppsalas studentnationer; att genom enkäter, intervjuer och tillämpning av socialpsykologisk teori söka finna svar till undersökningens problem; och att ge rekommendationer inför det fortsatta arbetet med alkoholserveringen. Bedrivs alkoholserveringen vid Uppsalas studentnationer på ett ansvarsfullt sätt? Hur vanligt är det att man serverar utan att ha genomgått Kuratorskonventets utskänkningskurs? Når kursen/utbildningen tillräckligt många, och vilka effekter/konsekvenser finns av detta? Vilka insatser kan göras och vilka resurser behövs för att alkoholserveringen skall ske på ett ansvarsfullt och korrekt sätt? Vilka möjligheter finns för ett långsiktigt arbete/implementering av ansvarsfull alkoholservering vid Uppsalas studentnationer? Resultaten är att dryckesmönstren uppfattas som förändrade, från vardagsdrickande till drickande efter tentor och vid större festligheter. Ju större festligheter desto fler debutanter finns det bland serveringspersonalen. Det finns både outbildad personal som serverar och problem på nationerna med märkbart påverkade personer, våld och misshandel. Samtidigt som det är svårt att rekrytera utbildningsdeltagare har utbildningen givit resultat vad gäller ökad medvetenhet om nämnda problem samt att den utbildade personalen nekar, avvisar, begär ”second opinion”, har kännedom om nationens policy, alkoholtrappan och alkohollagen i större utsträckning än de som inte utbildats. Dock har den utbildade personalen svårare att neka/avvisa bekanta. Ytterligare resultat är att det finns brister i serveringspersonalens psykosociala arbetsmiljö; att tillsynsmyndigheters, serveringspersonalens och ordningsvakters arbete vid nationerna präglas i mångt och mycket av dubbla lojaliteter och förutsägbara händelser; att tillsynsmyndigheter följer alkohollagens regler på ett sådant sätt att resultatet får anses vara acceptabelt vad gäller tillsynsfrekvensen; att studentnationerna följer alkohollagens regler på ett sådant sätt att resultatet är otillräckligt och att mer arbete krävs; att män bryter medvetet mot alkohollagen i större utsträckning än kvinnor; att det är ovanligt att ansvariga kuratorer och tillsynsmyndigheter (vid tillsyn) kommunicerar med serveringspersonalen angående ansvarsfull alkoholservering; att information om ansvarsfull alkoholservering når näppeligen fram till serveringspersonalen, och särskilt inte till den nyrekryterade/outbildade personalen; att serveringspersonalen vid Uppsalas studentnationer sannolikt är omedvetna om sitt personliga straffansvar inför alkohollagen; och att det efterfrågas en meriterande tvådagarsutbildning som betonar yrkesutövande och stresshantering.
|
|
| 3. |
- Sundin, Mats
(författare)
-
Social och emotionell träning (SET) : En utvärdering av införandet av SET-metoden i skolor i Uppsala län år 2009
- 2010
-
Annan publikation (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Målet har varit att utvärdera införandet av SET-metoden (social och emotionell träning) i skolor i Uppsala län, detta genom enkätundersökning och intervjuer med skolledare och handledare. Metoden har tagits mot positivt av skolledare, handledare, handledda kollegor, elever och föräldrar, och den kompletterar andra metoder. Majoriteten säger att skolledningen ska styra och leda införandet och ge stöd vid det fortsatta arbetet; att det finns ett handledarnätverk; att metoden diskuteras 1-4 gånger/månad; att ingen har utsetts till att verka som intern eller extern kontaktperson; att en minoritet har bidragit till att sprida metoden utanför den egna skolan; att majoriteten var nöjd med hur implementeringsplanen efterföljs; och att det finns någon med tydligt ansvar för metoduppföljning. Framgångsfaktorer är schemalagd undervisningstid; metoden i verksamhetsplanen; generellt beslut; positiva skol- och handledare, lärare, elever och föräldrar, pådrivande skol- och handledare; erfarna handledare; många handledare; ledningens urval av handledare med tydligt uppdrag; information till kollegor, elever och föräldrar; tid åt metoden på studiedagar och möten, planering och genomförande; täta avstämningar; att handledare utbildas; strukturerad utbildning och undervisningsmaterial; kompetent kursledare; utbildning med andra lärare i kommunen; arbete med likabehandlingsplanen innan kursstart; problem att hantera; och att skolpersonalen har sett ett behov av att införa SET-programmet. Problem är att handledarna känner sig mindre säkrare som handledare än som lärare; att antimobbingstödjare väljer inarbetade metoder före SET-metoden; småbarnsaktig och lättsinnig litteratur; ett manualstyrt arbete som kan skymma dagsaktuella problem; att all personal i skolan inte är förtrogna med metoden; att intresset skiljer sig åt mellan lärare; att ”övrig skolpersonal” är marginellt involverade; att en minoritet av handledarna har tillräcklig kunskap om metodens kärndelar och övningar för att kunna handleda personal på skolan; att litteraturkännedomen hos handledarna är på sina håll otillfredsställande; att de inte har fått tillräcklig tid till fördjupning och egen coachning; att det är svårt att utvärdera resultatet av metoden eftersom årskullarna (här åk 7) ofta skiljer sig åt vad gäller öppenhet och känslostämningar; att en majoritet av handledarna anser att deras handledda kollegor är i behov av stöd; och att handledare har för liten rutin och kunnande för att handleda och föreläsa för kollegor.
|
|
