| 1. |
|
|
| 2. |
- Brunosson, Albina, 1986-
(författare)
-
Att lära sig laga mat – en del av hem- och konsumentkunskapens didaktik
- 2013
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Det obligatoriska ämnet hem- och konsumentkunskap (hkk) syftar till att elever ska utveckla kunskaper och intresse för hushållets verksamheter. På grundsärskolan i Sverige har elever med lindrig utvecklingsstörning tre gånger så mycket hkk som elever i grundskolan. Den här studien fokuserar på ämnesdidaktik i hkk på grundsärskolan. Mat, måltider och hälsa är ett centralt innehåll i hkk och innefattar hur man lagar mat genom val av matlagningsmetoder, recept, ingredienser och redskap. Att lära sig laga mat har historiskt sett skett genom att man har varit tillsammans med de som behärskar kunskapen och sedan tagit efter. Att kunna laga mat kan ses som kunskaper för livet och kan bidra till mer hälsosamma matvanor. Att förstå hur elever lär sig matlagning är därför något centralt för att utveckla en ämnesdidaktik inom hkk. Syftet med studien är att undersöka och diskutera vilka artefakter som elever möter och använder sig av när de lär sig matlagning i hkk-undervisning. Teoretisk utgångspunkt är sociokulturell teori med särskilt fokus på elevers användning av artefakter. Metoden är deltagande observation. Resultatet visar att elever i de undersökta grupperna har stora svårigheter att använda recept för att lära sig laga mat, ändå är recept något som lärare måste förhålla sig till enligt kursplanen. Hur kan praktiskt kunnande likt matlagning läras ut? Är receptet som instruktion en didaktisk omöjlighet? De spörsmål som studien ger upphov till rör inte enkom elever med särskilda behov, utan förmodligen många andra som behöver lära sig matlagning. Vad kan vara problemet med att göra deltagande observationer i en studie som denna? Vilka likheter och skillnader kan man tala om när det gäller ämnesdidaktik i teoretiska respektive praktiska ämnen?
|
|
| 3. |
|
|
| 4. |
|
|
| 5. |
- Brunosson, Albina, 1986-
(författare)
-
Måltiden i förskolan : en sammanställning
- 2012
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Genom intervjuer med förskolepedagoger har flera behov kunnat utkristallisera sig, ofta är behoven snarlika. Samma behov som Annika Unt Widell har uppmärksammat i sitt arbete med Skolmatens vänner har också förskolepersonalen själva upplevt. Främst handlar det om bristande kunskaper hos pedagogerna när det gäller vilken mat som är nyttig och hälsosam. Brist på de kunskaperna gör också att det är betydligt svårare att försöka skapa hälsosamma matvanor hos barnen, eftersom pedagogerna känner sig rådvilla inför alla nya hälsobudskap och uttalanden om vilken mat som är just hälsosam och bra. Just denna osäkerhet hos pedagogerna kan ses som problematisk då våra matvanor grundläggs tidigt i livet. Ytterligare ett problem som flera av pedagogerna har är att de inte vet hur de ska arbeta pedagogiskt med måltiden. Vidare upplever de pedagoger där maten kommer från ett centralkök att de inte har de möjligheter de hade önskat för att arbeta pedagogiskt med måltiden. De menar också att de är maktlösa och inte kan påverka i en viss riktning, även om de vet hur mat- och måltidssituationen skulle kunna förbättras. För de förskolor som får maten från centralkök väcks också frågor om varmhållning och uppvärmning, alltså en slags livsmedelssäkerhet. En av pedagogerna som jobbar på en förskola där maten tillagas, kan uppleva att kokerskan och pedagogerna är långt ifrån varandra i fråga om mat, barn och måltider. Raka motsatsen är det på exempelförskolan Smultronstället där kokerskan är en självklar del av det pedagogiska arbetet. Vidare har jag också noterat att flera pedagoger skulle önska en handledning för att kunna omvandla styrdokumenten till mat- och måltidssituationer i förskolan.
|
|
| 6. |
- Brunosson, Albina, 1986-
(författare)
-
Måltiden i förskolan : en sammanställning
- 2012
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Genom intervjuer med förskolepedagoger har flera behov kunnat utkristallisera sig, ofta är behoven snarlika. Samma behov som Annika Unt Widell har uppmärksammat i sitt arbete med Skolmatens vänner har också förskolepersonalen själva upplevt. Främst handlar det om bristande kunskaper hos pedagogerna när det gäller vilken mat som är nyttig och hälsosam. Brist på de kunskaperna gör också att det är betydligt svårare att försöka skapa hälsosamma matvanor hos barnen, eftersom pedagogerna känner sig rådvilla inför alla nya hälsobudskap och uttalanden om vilken mat som är just hälsosam och bra. Just denna osäkerhet hos pedagogerna kan ses som problematisk då våra matvanor grundläggs tidigt i livet. Ytterligare ett problem som flera av pedagogerna har är att de inte vet hur de ska arbeta pedagogiskt med måltiden. Vidare upplever de pedagoger där maten kommer från ett centralkök att de inte har de möjligheter de hade önskat för att arbeta pedagogiskt med måltiden. De menar också att de är maktlösa och inte kan påverka i en viss riktning, även om de vet hur mat- och måltidssituationen skulle kunna förbättras. För de förskolor som får maten från centralkök väcks också frågor om varmhållning och uppvärmning, alltså en slags livsmedelssäkerhet. En av pedagogerna som jobbar på en förskola där maten tillagas, kan uppleva att kokerskan och pedagogerna är långt ifrån varandra i fråga om mat, barn och måltider. Raka motsatsen är det på exempelförskolan Smultronstället där kokerskan är en självklar del av det pedagogiska arbetet. Vidare har jag också noterat att flera pedagoger skulle önska en handledning för att kunna omvandla styrdokumenten till mat- och måltidssituationer i förskolan.
|
|
| 7. |
|
|
| 8. |
- Eriksson, Urban
(författare)
-
Reading the Sky : From Starspots to Spotting Stars
- 2014
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- This thesis encompasses two research fields in astronomy: astrometry and astronomy education and they are discussed in two parts. These parts represent two sides of a coin; astrometry, which is about constructing 3D representations of the Universe, and AER, where for this thesis, the goal is to investigate university students’ and lecturers’ disciplinary discernment vis-à-vis the structure of the Universe and extrapolating three-dimensionality.Part I presents an investigation of stellar surface structures influence on ultra-high-precision astrometry. The expected effects in different regions of the HR-diagram were quantified. I also investigated the astrometric effect of exoplanets, since astrometric detection will become possible with projects such as Gaia. Stellar surface structures produce small brightness variations, influencing integrated properties such as the total flux, radial velocity and photocenter position. These properties were modelled and statistical relations between the variations of the different properties were derived. From the models it is clear that for most stellar types the astrometric jitter due to stellar surface structures is expected to be of order 10 μAU or greater. This is more than the astrometric displacement typically caused by an Earth-sized exoplanet in the habitable zone, which is about 1–4 μAU, making astrometric detection difficult.Part II presents an investigation of disciplinary discernment at the university level. Astronomy education is a particularly challenging experience for students because discernment of the ‘real’ Universe is problematic, making interpretation of the many disciplinary-specific representations used an important educational issue. The ability to ‘fluently’ discern the disciplinary affordances of these representations becomes crucial for the effective learning of astronomy. To understand the Universe I conclude that specific experiences are called. Simulations could offer these experiences, where parallax motion is a crucial component. In a qualitative study, I have analysed students’ and lecturers’ discernment while watching a simulation video, and found hierarchies that characterize the discernment in terms of three-dimensionality extrapolation and an Anatomy of Disciplinary Discernment. I combined these to define a new construct: Reading the Sky. I conclude that this is a vital competency needed for learning astronomy and suggest strategies for how to implement this in astronomy education.
|
|
| 9. |
|
|
| 10. |
- Granberg, Albina, Doktorand i kostvetenskap, 1986-
(författare)
-
Koka sjuda steka : ett sociokulturellt perspektiv på matlagning i hem- och konsumentkunskap på grundsärskolan
- 2018
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- In Swedish schools, the subject Home Economics (HE) is the formal setting for teaching and learning about food and how to cook. All students are obliged to learn HE, but in schools for students with mild intellectual disabilities (ID) students are offered four times as much teaching in the subject than students in regular schools. However, this learning context is underexplored. This thesis aims to create an understanding of what cooking in HE is by studying the teaching content in regard to HE cooking practices for students with mild ID through a sociocultural standpoint. Accompanying observations and qualitative semi-structured interviews were used for data collection. The observations included 16 lessons in HE in schools for students with mild ID. The interviews were conducted with 22 qualified and experienced HE teachers. Field notes from the observations and transcripts from the interviews were analyzed using a thematic analysis. A sociocultural perspective, along with the concept of cuisine, constituted the theoretical framework. The findings reveal that the teaching of cooking in HE is focused on one particular artifact, the recipe. This causes difficulties for the students concerning skills related to the design, purport and arithmetic of the recipe. The prominent role of the recipe in cooking in HE was hence captured in a novel concept, recipe literacy. The teachers also reported using a task-centered approach to teaching certain techniques and methods, such as frying, kneading and simmering. The cuisine that is represented in the data from the observations and interviews is framed within baking, primarily sweet baking. The focus on sweet baking and the students’ various difficulties when using recipes limited the possibilities for students to learn how to cook proper meals for everyday life. Thereby, a conscious choice of dishes and attention to didactics is necessary to improve the validity of the subject. By overcoming such obstacles, opportunities can therefore be created for students with mild ID to learn how to cook.
|
|
