| 1. |
|
|
| 2. |
|
|
| 3. |
-
Acta Paediatrica
- 2021
-
Ingår i: Barnläkaren. - 1651-0534. ; :1, s. 1-40
-
Annan publikation (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 4. |
- Adams, Jonathan, 1971, et al.
(författare)
-
"Antisemitismens arkiv" under lupp
- 2021
-
Ingår i: SKMA nyhetsbrev. - Stockholm : Svenska kommittén mot antisemitism. ; 3:2021-03-28
-
Annan publikation (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Vad visste eller snarare trodde sig svenskar veta om judar och judendom innan den judiska invandringen till vårt land? Och vilken roll spelade antijudiska motiv i medeltida och tidigmoderna texter för bilden av och debatten om den judiska minoriteten i 1800-talets Sverige? Det är några av frågorna som historikerna Cordelia Hess och Jonathan Adams försöker besvara i ett pågående forskningsprojekt vid Göteborgs universitet.
|
|
| 5. |
- Adestam, Johan, 1982-, et al.
(författare)
-
Nytt prejudikat om tidpunkten för uppkomsten av en förpliktelse att ersätta rättegångskostnader vid tillämpning av medansvarsreglerna i 25 kap. ABL
- 2020
-
Annan publikation (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- De senaste åren har det kommit många prejudikat rörande medansvar vid kritisk kapitalbrist i 25 kap. aktiebolagslagen (ABL). I ett nytt prejudikat klargör Högsta domstolen när ett aktiebolags förpliktelse att lämna ersättning för rättegångskostnader ska anses ha uppkommit vid tillämpning av 25 kap. 18 § ABL. Trots den ofta upprepade utgångspunkten att reglernas ändamål är att verka handlingsdirigerande genom att medansvaret verkar som ett påtryckningsmedel för styrelseledamöterna har det delvis varit oklart vilken betydelse detta haft för utgången i tidigare fall. Det nya prejudikatet klarlägger och kompletterar bilden genom att även lägga vikt vid reglernas funktion av att skydda enskilda borgenärer mot riskökningar. Prejudikatet analyseras av jur. dr Johan Adestam, lektor i rättsvetenskap och jur. dr och docent Niklas Arvidsson.
|
|
| 6. |
|
|
| 7. |
- Adman, Per, 1970-
(författare)
-
Utbildning i demokratins och jämlikhetens tjänst? : En textanalys av 1991 års omfattande gymnasiereform
- 2014
-
Annan publikation (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Utbildningens positiva effekter på demokrati och jämlikhet har traditionellt framhållits som viktigti Sverige. Aktuell forskning tyder dock på att reformer på skolområdet allt mindre motiveras utifrån demokrati-och jämlikhetsaspekter, medan samhällsekonomiska hänsyn ges allt större utrymme. Dessa studier är tämligen översiktliga och kompletteras här med en mer detaljerad textanalys av en av de senaste decenniernas mest genomgripande gymnasiereformer i Sverige. Den genomdrevs år 1991,av Socialdemokraterna, och innebar att praktiska program förlängdes med ett tredjeår samt försågs med betydligt fler timmar inom teoretiska ämnen. Givetden svenska socialdemokratiska traditionen skulle man kunna vänta sig en diskussionmed hänvisning främst till demokrati-och jämlikhetsvärden, speciellt då reformen beskrivits som en utpräglad jämlikhetsreform. Samhällsekonomiska tillväxtaspekter visar sig dock dominera, i linje med den internationella trend som annan forskning påvisat.
|
|
| 8. |
|
|
| 9. |
- Adolphson, Marcus, 1966-, et al.
(författare)
-
Regionalt planeringsarbete: Komplex kunskap i demokratiska planprocesser : Antologi
- 2021
-
Annan publikation (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- InnehållsförteckningInledningUtgångspunkter för stads- och regionplaneringIntroduktionHall P. (2002). Urban and Regional Planning, pp. 1-9. London: RoutledgeCampell S., Fainstein S. S., (2012). Introduction In Readings in planning theory, pp. 1-16. Blackwell,Cambridge, Mass.Taylor N. (1998). Urban planning theory since 1945. London: SAGE. (19 sid)Allmendinger P. (2017). Planning theory, pp. 5-6, 16, 35-50. Basingstoke: PalgraveSayer A. (2010). Methods in social science. A realist approach. pp. 16-19, 44-49. London: Routledge.Yiftachel O. (1989). Towards a new type of urban planning theories. Environment and planning B: Planning and design, 16, 23-39Thrift N. J. (1983). On the determination of social action in space and time. Environment and planningD, 1, 23-57.Utmaning 1: Vilken kunskap är relevant i en planeringsprocess?IntroduktionRydin Y. (2007). Re-Examining the role of knowledge within planning theory. Planning theory , 6 (1),52-68.Easton D. (1965). A framework for political analysis. Englewood Cliffs, NJ. USA: Prentice-Hall, Inc.)Parsons T. (1968) “Social Systems”. International Encyclopedia of the Social Sciences (pp 458-473).New York: Macmillan.)Utmaning 2: Hur kan komplex kunskap integreras i en planeringsorganisation och bidra tillinstitutionell kapacitet?IntroduktionHealey P. (1998). Building institutional capacity through collaborative approaches to urban planning.Environment and planning A. 30, 1531-1646Feitelson, E. I. (2011). Issue Generating Assessment: Bridging the gap between evaluation theory andpractice? Planning Theory and Practice, 12(4), 549-568.Adolphson M. and Jonsson D. (2020). Uncover the theory practice gap in Swedish transportplanning: an interdisciplinary approach. European Planning Studies. 28(11), 2237-2260.)Utmaning 3: Hur kan (politiska) värderingar integreras i en planeringsprocessIntroduktionHabermas J. (2007[1996]). Civil society and political public spheres. In C Calhoun, J Gerties, J Moody,S Pfaff and I Virk (Eds.) Contemporary sociological theory (pp 388-407). Malden MA, BlackwellPublishing.Ahlenius I-B. (2012). Staten är inte ett företag. Stockholm: Dagens nyheter (20120817)Kiernan M J (1983) Ideology, politics, and planning: reflections on the theory and practice of urbanplanning. Environment and planning B: Planning and design, 10, pp 71-87Davidoff P: (1965). Advocacy and pluralism in planning. In Campell S., Fainstein S. S. (Eds.). (2003).Readings in planning theory, pp. 277-296. Blackwell, Cambridge, Mass.Utmaning 4: Hur kan komplex expertkunskap integreras i demokratisk/kommunikativplanering?IntroduktionLindblom C. E. (1959[1996]). The science of ”Muddling through”. In Campell S., Fainstein S. S., (Eds.)(1996). Readings in planning theory. pp. 79-88. Cambridge, Mass.: Blackwell.Hertting N och Hellquist A. (uå). Om svenska demokratiutvecklares ideer och konsten att institutionalisera medborgardialog i lokal politik. IBF, Uppsala Universitet
|
|
| 10. |
- Adorno, Theodor W., 1903-
(författare)
-
Kapitel XIX. Typer och syndrom
- 2023
-
Annan publikation (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Kapitel XIX är ett av de avslutande kapitlen i The Authoritarian Personality. Här summerar Theodor W. Adorno de resultat som framkommit vid analysen av intervjuerna med de personer som fått högst respektive lägst poäng på den så kallade F-skalan och alltså uppvisar mest eller minst av de fördomar och auktoritära attityder som skalan mäter. De två grupperna av high scorers och low scorers grupperar Adorno sedan ytterligare i en typologi med ett större antal undergrupper. Grupperna definieras som psykologiska syndrom enligt den av freudiansk psykoanalys inspirerade teori som vägleder hela undersökningen. Gruppen med högst poäng delas upp i ytligt förbittrade, konventionella, auktoritära, rebeller eller psykopater, excentriker och manipulativa. Gruppen med lägst poäng delas upp i rigida, protesterande, impulsiva, lättsamma och genuina liberaler. Kapitlet inleds med en kritisk diskussion av typologibegreppet så som det användes vid tiden för studien i konventionell – och i nazistisk – psykologi, där Adorno redogör för sitt eget angreppssätt.Publiceringshistorik: Översättning av kapitel XIX, ”Types and syndromes”, i Theodor W. Adorno, Else Frenkel-Brunswik, Daniel J. Levinson & R. Nevitt Sanford, The Authoritarian Personality (Harper & Brothers 1950). Publicerad med tillstånd från rättighetsinnehavaren American Jewish Committee, https://www.ajc.org/.
|
|
