| 1. |
- Alvariza, Anette, et al.
(författare)
-
Viktigt att stärka närståendes möjligheter att förbereda sig
- 2016
-
Ingår i: Läkartidningen. - : Swedish Medical Association. - 0023-7205 .- 1652-7518. ; 113:47, s. 1-3
-
Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- När svårt sjuka patienter vårdas i det egna hemmet har närstående ofta en avgörande roll.De närstående har också, utöver vårdsituationen, att hantera sina egna känslor kring förlust, sorg och död.Närstående är ofta otillräckligt förberedda för sin vårdarroll och har behov av information och stöd.Att vara förberedd har lyfts fram som ett viktigt fenomen för närstående. Det har visat sig relatera till flera positiva faktorer och anses ha en skyddande effekt mot negativa konsekvenser.Med en öppen, ärlig kommunikation och ett riktat stöd ökar närståendes möjligheter att förbereda sig för en vårdande roll samt det faktum att sjukdomen är obotlig och leder till döden.
|
|
| 2. |
|
|
| 3. |
|
|
| 4. |
- Ammert, Niklas, 1968-, et al.
(författare)
-
Perspectives on History and Moral Encounters
- 2022
-
Ingår i: Historical Encounters. - Newcastle : HERMES Research Group, University of Newcastle. - 2203-7543. ; 9:2, s. 1-6
-
Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- We are at a time in world political history that seems to be on a precipice. Over the past decade, it is difficult to ignore the global growth in popularity for autocratic governments, also in some countries which for decades were either strong democracies or moving towards stable democratic governance. The current Russian attack on Ukraine brings into stark focus the political instability many citizens are facing—historical problems are causing, or used as a pretext for, current conflicts. History educators across many sectors—primary, secondary, university, and in public spaces such as museums and galleries – are curious about how these and other current events and issues can and should be approached. The events raise anew the questions of whether and how we can learn from the past, what we value as good and bad in the past, and how these insights might affect our present and future judgements. In relation to this it becomes vital to ponder how educators and members of the public can communicate the situation in Ukraine and similar events to others, while avoiding the bias that presentism can bring.
|
|
| 5. |
- Hagerman, Heidi, et al.
(författare)
-
Manliga första-linjens chefers upplevelser av sin arbetssituation i äldreomsorgen – med utgångspunkt i empowerment
- 2018
-
Ingår i: FALF KONFERENS 2018 Arbetet – problem eller potential för en hållbar livsmiljö? 10-12 juni 2018 Gävle. - : Gävle University Press. - 9789188145284 ; , s. 143-
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- BakgrundDen svenska äldreomsorgen blir allt mer ansträngande att arbeta inom. Stora organisa-toriska förändringar har lett till att arbetet upplevs som oroligt och stressfullt. Den administrativa rollen har ökat och första-linjens chefers möjligheter att delta i det dagliga arbetet har minskat. För att klara av de allt högre krav som ställs är det viktigt att cheferna känner att de har goda strukturella förutsättningar (empowerment), handlingsutrymme och känner att de har kontroll över sitt arbete.SyfteAtt beskriva manliga första-linjens chefers upplevelser av sin arbetssituation i äldreomsorgen.MetodSemi-strukturerade intervjuer gjordes med fjorton manliga första-linjens chefer i äldreomsorgen i Sverige från hösten 2010 till våren 2011. Intervjuguiden var inspirerad av teorier om empowerment. Tolv chefer arbetade inom kommunal äldreomsorg och två chefer inom privat äldreomsorg. Deltagarna valdes utifrån ett ändamålsenligt urval med förhoppningen om att ge en variation i sina skildringar. De hade arbetat som chefer mellan 0.5-35 år. Intervjuerna varade mellan 1-2.5 timmar och materialet analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Två teman och fem subteman skapades.ResultatDet första temat handlade om när organisatoriska krav var i balans med chefernas upplevda chefsansvar och strukturella förutsättningar. Där beskrevs upplevelserna av att vara ensam men inte utelämnad, att ha frihet inom givna ramar samt en känsla av tillfredsställelse och stimulans i arbetet. Det andra temat handlade om när organisatoriska krav var i obalans med chefernas upplevda chefsansvar och strukturella förutsättningar. Detta tema beskrev chefernas känsla av frustration och en känsla av uppgivenhet. Sammantaget upplevde de manliga första-linjens cheferna att arbetssituationen var både utmanande, komplex och föränderlig. Cheferna behövde bättre tillgång till strukturella förutsättningar, speciellt i form av resurser, stöd och information. Utmaningarna sågs dock som en ständig drivkraft för cheferna. De beskrev att deras arbete var ”mödan värt” även om de ibland upplevde arbetssituationen som negativ. Slutsatsen i studien var att cheferna upplevde sitt arbete som en positiv utmaning även om de beskrev brister i sitt stöd.
|
|
| 6. |
- Hagerman, Heidi, 1980-
(författare)
-
Working Life Among First-Line Managers and Their Subordinates in Elderly Care : an Empowerment Perspective
- 2019
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Aim: The aim of this thesis was to study the working life of first-line managers and their subordinates in elderly care from an empowerment perspective. Methods: Paper I and II used a qualitative approach, and semi-structured interviews were conducted with 14 male and 14 female first-line managers. Data were analyzed using qualitative content analysis. Paper III and IV used a quantitative approach with a longitudinal, correlational and multilevel design. 78 first-line managers and 1398 subordinates filled in the questionnaire at T1 and 56 first-line managers and 769 subordinates at T2. Data were analyzed using descriptive statistics, multivariate analyses (III & IV) and multilevel modelling (IV). Results: In Paper I and II, the first-line managers reported having a challenging and complex work situation. Although the first-line managers sometimes expressed a need for better access to structural empowerment in terms of information, resources and support, they experienced psychological empowerment in their work. In Paper III, the results indicated that the more access the first-line managers had to structural empowerment over time, the more likely they were to feel psychologically empowered over time, resulting in lower ratings of their stress symptoms and higher ratings of their own self-rated leadership-management performance over time. Another finding in Paper III was the influence the number of subordinates per first-line manager had on the first-line managers’ ratings of structural empowerment and the subordinates’ ratings of structural empowerment and stress symptoms. In Paper IV, the results indicate that the more access the first-line managers had to structural empowerment at T1, the more access the subordinates had to structural empowerment at T2, and the higher the subordinates rated their first-line manager’s leadership-management performance at T2, when controlling for psychological empowerment. Conclusions: The working life of first-line managers in elderly care is complex and challenging, and they seem to need better access to structural empowerment (Paper I-IV). However, although deficiencies in access to structural empowerment were reported, the first-line managers experienced their work as a positive challenge (Paper 1) and felt that, though the work was not easy, it was worth it (Paper II).
|
|
| 7. |
|
|
| 8. |
|
|
| 9. |
|
|
| 10. |
- Turunen, Päivi
(författare)
-
Samhällsarbete i Norden : Diskurser och praktiker i omvandling
- 2004
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- The dissertation deals with an inquiry concerning how the transformation of community work can be understood from a comparative perspective within the framework of social work in Scandinavia. Community work is examined by means of two main studies: an international literature review and an empirical study in four Nordic countries (Denmark, Finland, Norway and Sweden). The transformation is discussed in the light of theories of modernisation and discourse analysis. The results propose that the transformation is characterised by differentiation, both divergence and convergence. The discourses are far from constant, while the practices seem to remain the same. There are surprisingly many similarities between settlement work and contemporary community strategies across the globe. Since the 1980´s, they have expanded rapidly because of the political and ideological changes within welfare states – towards decentralisation and devolution. The concept of community work has been replaced by a plurality of community-orientated concepts. Within social work, it has converged into community social work. The transformation of Nordic community work has also moved towards a national and local diversity. The Nordic countries share similar phases of transformation of community work, but also have traits of their own. In general, community work has been carried out as projects. Denmark is characterised as the promised land of projects, Finland as the community land of minimal number of projects, Norway as the land of co-ordinated projects, and Sweden as the land of structural project-ideology. The transformation has also resulted in a polarisation – an increased professionalisation in academic communities and deprofessionalisation in practice. A constant problem with community work is its temporary nature, due to dependence upon recurring projects. There is a great need for sector transcending and integrating research, knowledge and practice development within the area of community policy and practice, including community work.
|
|
